Vita perfekta kostymbyxor. Lika snygga till klackar och en body som till sneakers och en hoodie. Väldigt fina.
Mina vita blus är nu på rea! Jag älskar denna.
Sena sommarkvällar vill jag sitta i denna! Nu på 40% rea!
Klassiska adidas-sneakers! Dessa vill jag ha.
Sommarklänningen med stort S hittar ni här!
Inlägget innehåller adlinks.
Hej Maja! Det är så att jag precis som du bor utomlands då min kille är professionell idrottare. Han och jag har hittat en bra balans i vårt liv och är båda överens om att vi gör denna resa tillsammans. Vi har tagit ett gemensamt beslut att jag inte ska jobba och känner oss nöjda med att ha det så just nu. Vi har ekonomin för det och värderar hellre tid tillsammans. En sak jag dock kan tycka är jobbig är att jag många gånger känner att jag måste försvara mig för att jag ”lever på honom”. Har du känt en liknande känsla någon gång? Hur handskades du med det? Jag känner att det många gånger kan kännas väldigt jobbigt. Jag som person är väldigt drivande, är under 25 år och har en universitetsutbildning. Men tycker det är jobbigt när jag framstår som lat och oambitiös när jag inte är det. Det känns som att både bekanta/vissa vänner samt några i hans familj tycker att jag bara lever på honom och har fördomar kring det (ska tilläggas att vi har varit tillsammans sedan 16 års ålder, så det är inte så att jag glidit in på en räkmacka senaste året). Jag tycker att det är jobbigt att behöva försvara mig och det känns som att dom inte förstår att jag trots allt offrar en hel del för att han ska kunna göra denna resan också. Nu blev det väldigt långt här, men det jag undrar helt enkelt är om du har några tips på hur man ska tänka för att handskas med detta på bästa sätt? Känner att jag har börjat ta åt mig mycket av det som sägs, och börjar ifrågasätta vem jag är, vilket känns väldigt jobbigt. Och går allt som vi hoppas på så kommer hans karriär fortsätta i iaf 10 år till utomlands och det känns väldigt jobbigt att behöva brottas med dessa tankar under så långt tid framöver. Vill kunna njuta till max, för jag tror att den dagen vi väl flyttar tillbaka till Sverige och ska leva ett ”svenssonliv” igen så tror jag att man kommer se tillbaka på åren som proffskarriären gav och säga till sig själv att jag borde njutit mer av allt det hade att erbjuda. Stor kram!
Den här fantastiska klänningen vill jag glida runt i nu i sommar. Så fin ju.
Och denna blommiga bomullsklänningen.
Dessa sandaler tyckte jag var så coola, fina till både tights och en t-shirt och en enkel klänning och jeansjacka.
Denna superfina bikinin hittar ni här!
Mina favoritörhängen just nu hittar ni här!
Letar ni efter sommarens jeansjacka? Här har ni den.
Och sommarens kostymbyxor hittar ni här!
Inlägget innehåller adlinks.
Hej Maja
Du är ju proffs på att visa upp kläder, smink, hud och hår tips osv osv det vet vi alla. Dig kan man alltid lita på. Men min fråga är ifall du kan visa upp mer inredningstips och trix, från vaser, tavlor, plädar mm. Du har ett öga för sånt och skulle vara ett roligt inlägg att läsa. Har för mig att du gjort det tidigare men man får aldrig nog, din stil är väldigt inspirerande.
Tack för en bra blogg, du är grym!!
Älskar dessa inlägg! Det är liksom inget ”hitte på” utan bara ”dessa saker vill jag själv ha”. Äkta och enkelt. Jag hoppas du drar in alla fina kommentarer du får och verkligen paketerar dom långt in i själen, för du är helt fantastiskt duktig på ditt jobb. Jag hoppas verkligen du tar åt dig!
Hej Maja, jag ville bara göra dig uppmärksam på att din blogg använts för att marknadsföra investeringsbedrägerier. Jag gick in för att läsa dina senaste inlägg nu på söndagsmorgonen och då var det en annons högst upp där det stod ”specialreportrar: Peter Forsbergs senaste investering förbluffar experterna och storbankerna är livrädda!” Och så stod det att det var ett företag vid namn South Reflectiok som stod bakom. En typiskt bedräglig annons som använder en känd person för att locka till klick, men det är ju även du och din plattform som blir använda i det här fallet! Jag vet inte vilken insikt du har i vilka annonser som visas på din blogg, men just en sådan annons känns inte ok att de lägger upp, högst upp på din plattform! <3
Hej Maja! Och alla ni andra här inne <3
Detta har inget med detta inlägg att göra, men kände mig för att vända mig till dig och ditt forum, brukar vara så mycket kloka ord här inne. Jag har hamnat i en situation som jag känner är olöslig men som har kommit att bli så jobbig så att jag ändå vill prata av mig, om någon annan varit i samma situation eller har tips. Det är nämligen så att jag tror jag är kär i min bästa vän. Det har jag väl egentligen trott i några år nu från och till, men i och med att vi bor i olika städer så har jag någonstans kunnat ta distans till det. Vi har väl känt varandra i ungefär 10 år nu och har en riktigt nära relation idag och hörs nästan dagligen. Han är världens finaste och får mig att må så bra och är en av de viktigaste personerna i mitt liv! Det jobbiga i det hela är att jag inte vill känna såhär. Jag vill vara hans bästa vän, kunna ge honom dejtingråd tills han hittar sin stora kärlek och finna mig i det att jag inte längre kommer att vara "hans närmsta tjej". Samtidigt så älskar jag honom och vill umgås med honom hela tiden. Vet egentligen inte vad det är jag är ute efter med detta inlägg, men att berätta för någon i min närhet, eller till honom för den delen, känns inte som något alternativ. Det känns bara så himla fel att känna såhär samtidigt som jag vet att man inte kan rå för hur man känner. Att vara vänner är ju det mest naturliga för oss och något jag finner mig i, men helst av allt vill jag ju att vi ska vara vänner utan att hela tiden fundera på "tänk om"… Jag vet egentligen inte vad jag ville få ut av detta, kanske "hoppas" på att någon annan varit i liknande situation och vet hur man kan komma över någon man är så nära men ändå inte vill bli av med.. Kram!
Åh vad jag känner med dig. Jag har gått igenom detta, ditt meddelande hade kunnat varit jag för 2år sedan. Jag och min bästa killkompis hade varit vänner i ca 10 år, haft olika förhållanden på varsitt håll och bott i olika städer. När jag sedan var en helg för att hälsa på honom i den stad han bodde så hände saker som man inte gör med en vän. Detta följdes av 1,5 år av jobbig tid. Han flyttade till min stad och vi hamnade i det läget mer än en gång, där vi gick hem med varandra från krogen osv.
Detta slutade i alla fall med att jag efter 1,5år av många tankar kring, vad händer om vi faktiskt satsar? tänk om vi förstör vår vänskap? Så hörde jag av mig till honom och sa som det var, jag är kär i dig och det här är svinjobbigt. Så vi sågs och snackade och här är vi ett år senare, flyttat ihop, kärare än någonsin! för han kände exakt samma som mig och så mycket fördelar vi har gentemot andra par, vi känner ju varandra utan och innan och visste redan om den andra personens dåliga/bra sidor sedan innan.
Därför rekommenderar jag dig att ta detta snack med din vän. Man klarar inte av att vara bästa vän med någon som man är kär i. Det är hjärtskärande att höra om hans andra tjejer. <3 <3
Ville bara dela med mig av en story där det faktiskt gått hur bra som helst när man blivit kär i sin bästa kompis <3
Lycka till!
skulle inte kunna hålla min klänning ren länge om den var helvit med mina lortungar haha