Maja Nilsson Lindelöf
Kategori

Tankar om livet

Kategori
Vår älskade lilla son tittade ut tidigt igår efter ett långt dygn på BB.

Vår älskade lilla son tittade ut tidigt igår efter ett långt dygn på BB. Vi svävar på moln och jag bara gråter såfort jag ser på honom.

Älskar honom, även om det ordet frånochmed nu alltid kommer att vara otillräckligt.

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Agnes

    Nej men jag blir tårfylld av lycka. Stort grattis! Grymt bra jobbat!! <3
    Varit så kul att få följa graviditeten! Hoppas på att få följa lite grann med hela familjen också, man blir ju kär i er kärlek! <3

  2. Julia

    Jag fick på riktigt gåshud och tårar i ögonen. Blev så glad och rörd.

    Stort grattis till er vackra pojke ❤

  3. Emma

    Stort grattis, vilken sötnos!!
    Jag vet inte om det är gravidhormoner som spökar här men är helt gråtig av lycka för er skull. Jag är extra glad när folk skrivit skit om landslagssamlingen, är själv stort fotbollsfan och så glad över att någon vågar sätta ner foten och välja det som är viktigast för sin familj.

    Så kul att du delar med dig. Ps, garvar dagligen högt år dina instastorys för du är så rolig =)

  4. Frida

    Stort grattis till er fina pojke! Grymt jobbat Maja! 😍 Jag har själv två barn och du har världens bästa och häftigaste tid framför dig! ❤️

  5. Vilma

    GRATTIS finaste ni!!!! Han är helt underbar och ni kommer bli otroliga föräldrar! All lycka till er, och njut nu! <3

  6. Malin

    Stort grattis till er och till er fina lilla kille. Blir kär bara att titta på era bilder, känner igen den lyckan bara ens barn ger en. Den lyser igenom även på bild ❤️

  7. Alma

    Åh! Stort grattis till er båda!<3 Önskar er ALL lycka! <3 Nu börjar "det riktiga livet" och vi är så tacksamma att få vara med på ett litet, litet hörn av all kärlek och lycka! <3

  8. Josefin

    Grattis grattis grattis till mamma Maja och pappa Victor!!! Grät av både ditt inlägg från i lördags och från bilderna idag. Ni kommer bli de bästa föräldrarna er son skulle kunna önska sig <3

  9. Ellinor

    GRATTIS GRATTIS GRATTIS GRATTIS!!! ❤️❤️❤️ Knappt så att ord räcker till för att gratulera er! Så otroligt glad för er skull 😍😍 Baby Lindelöf😭😭

  10. Ida

    STORT STORT GRATTIS! Ni är så värda detta, vad skönt att Victor kunde vara på plats. Lev i er babybubbla nu och bara njut. Blir lycklig i hela själen för er skull, All kärlek ❤️

  11. Emma

    Stort grattis till den sötaste lilla killen! Ni kommer bli världens bästa föräldrar. Njut av den första tiden❤️

  12. Sanna

    Åh, så fin han är! Stort grattis och all lycka till er och lilla Baby Lindelof. Vilken tur han hade som fick komma till världen till så fina föräldrar som kommer ge honom så mycket kärlek. Bra jobbat Maja! Kram

  13. Maren

    Åh, for en skjønn og nydelig gutt dere har fått <3 gratulerer så mye til dere begge og nyt tiden fremover som familie

  14. Ellen

    Ett stort grattis till dig och Victor! Finns ingen finare eller mer känslomässig stund som när man får hålla sitt barn i sin famn för första gången. Hoppas att ni mår bra och får njuta av den här underbara bubblan ett tag nu. ❤️

  15. Pauline

    Men ååh, STORT STORT grattis. Han är ljuvlig och helt fantastiskt fin. Njut av bebisbubblan och er första tid med honom och tillsammans som familj <3
    Massa kramar

  16. Anna

    Finaste finaste maja och finaste finaste lilla killen❤️❤️ Har följt dig så länge och det är så sjukt hur ditt liv har förändrats, och det låter kanske konstigt men jag är så stolt över dig! Kommer ihåg din första frågestund när du sa att din största dröm var att bli mamma, och nu är du det! De senaste månaderna känns det som att du har hittat din lycka och herregud vad du förtjänar det.
    Njut av den här tiden med Victor och lillkillen, hoppas att ni känner all kärlek ni får! Är så otroligt glad för er skull❤️

  17. Emma

    Åh så fantastiskt!! Stort GRATTIS till er båda!! ❤️ Glädjetårar här nu alltså. Helt sjukt att man kan bli så berörd och lycklig för er skull trots att jag inte känner er. Säger väl ganska mycket om hur genuint fina människor ni verkar vara. Önskar er allt gott och ta hand om varandra och lilla knytet nu! Hoppas förlossningen gick fint och att ni alla mår bra! Stor grattiskram!

  18. Madelene

    Ååååh stort grattis till er, Maja och Victor, största lyckan i världen är att bli förälder. Lycka till nu och bara njut i bebis bubblan ❤️

  19. Evelina

    GRATTIS BÄSTA MAJSAN! Har följt dig sen ett par år tillbaks nu och är så otroligt glad för er skull. Har aldrig någonsin sett ett vackrare barn i mitt liv, helt otroligt fin är han. Du är och kommer alltid vara en förebild för mig och så många andra, you did it GIRL! Pussar och kramar ifrån en stolt bloggläsare <3

  20. Channa

    Stort stort grattis till er! Så himla fin han är. Jag fällde en tår och saknaden efter min lilla bebis i magen blev enorm! ❤️

  21. Alva

    Grattis!!!!!!! Vet redan att ni är och kommer att vara världens bästa föräldrar❤️❤️❤️❤️❤️❤️

  22. Frida

    Åh grattis till er fina son!! Blev så glad att jag ”kanske” fällde en liten tår och kanske skrek till lite när jag såg inlägget (du skulle sett min hund vid detta tillfälle, hahaha) Ni kommer bli så fina föräldrar till lilla baby Nilsson Lindelöf. Önskar er all lycka. Stor kram<3

  23. Frida

    Åh grattis till er fina son!! Blev så glad att jag ”kanske” fällde en liten tår och kanske skrek till lite när jag såg inlägget (du skulle sett min hund vid detta tillfälle, hahaha) Ni kommer bli så fina föräldrar till lilla baby Nilsson Lindeköf. Önskar er all lycka. Stor kram<3

  24. Tove

    Åååh stort grattis 😍 vad underbart att han äntligen är här! Ni kommer vara världens bästa föräldrar till den lilla killen 😍😭

  25. sofiealfrida

    Wow wow wow! Vill skicka så mycket kärlek och grattis till er nu, jag hoppas att i alla fall en liten del når fram till er fina lilla familj! Så lustigt att man kan känna så starkt för någon man inte känner, men det här inlägget fick mig till tårar och allt känns så fint och fantastiskt. Tusen kramar och all lycka önskar jag dig & Victor & er alldeles egna lilla person.
    Kärlek<3

  26. Maja

    Stort grattis till er!! Njut nu. Önskar er all lycka <3 Du och Vkctor kommer bli världens bästa föräldrar till er lille son. Lyllos honom som får ha en powerkvinna som dig som mamma.

  27. Elsa

    Stort grattis!! Hade en känsla av att de va en son ni skulle få. Han är bedårande (används det ordet fortfarande? Haha) hoppas förlossningen och allt annat har gått bra och att ni har riktiga mysdagar tillsammans nu. Kram! <3

  28. Emma

    Jag gråter för att jag är så lycklig för eran skull! Stort grattis till er från botten av mitt hjärta!! ❤😭❤😭❤😭❤😭❤😭❤

  29. Maja

    Grattis finaste ni!!! Är helt övertygad om att ni kommer att bli fantastiska föräldrar till eran lika fantastiska son, sååå mycket kärlek <33333333333

  30. Alma

    Finaste lilla killen! Stort grattis & grymt jobbat
    Maja❤️❤️❤️
    Hur gulligt att det står ”Baby Lindelof” förresten 😍😍😭😭

  31. Elin

    GRATTIS till er <3
    Finaste bilderna som finns på bloggen, njut av att vara tillsammans hela familjen nu. Det mest fantastiska som finns, kram <3

Visa alla 163 kommentarer
Nu börjar det närma sig.

Nu börjar det närma sig. En evighetsväntan börjar nå sitt slut. Ena sekunden känns det som om att jag har varit gravid i fem år, att det är ett annat liv sedan jag gjorde det där testet i vårt badrum i Västerås i augusti. På ett annat sätt känns det som om att jag har varit gravid i fem minuter. Innan jag blev gravid och när jag var i vecka fem, sex tänkte jag att nio månader är en evighet. Men det är de absolut inte. Som jag känner just nu så hade jag klarat av att vara gravid i nio månader till, men det är också för att alla alltid har sagt att man är så less i slutet. Och även om mina hormoner är överallt och saker och ting känns tungt så är jag inte less. Jag älskar min mage, jag älskar att pyssla och dona, jag älskar lugnet, jag älskar dagarna med Victor, i vår lilla bubbla. Jag går inte runt och tänker att åh nu får det räcka, jag går istället runt och tänker att åh hoppas jag hinner med det här och det här nu innan bebisen kommer. Jag tittar på magen och vill föreviga den, klappar och myser. Stolt. Glad. Vill stoppa tiden på ett sätt. Samtidigt som längtat till mitt barn har tagit över hela mig, vill ha X på mitt bröst nu, vill lukta, pussa och prata med hen, vill vara mamma på riktigt nu.

Mitt i allt det här så känner man även en slags sorg. Eller iallafall jag. Det är slutet på en era, och någonting nytt kommer att börja. Vilket är fantastiskt. Det största i livet. Men jag sörjer också lite att åren utan barn med Victor är över, förberedd på år av något mindre sömn och prat om bajs istället för öl och utekvällar tillsammans. Vår tid med fokus på bara varandra går ju över till någonting annat nu. Sörjer vår tid som aldrig kommer igen. Fast jag vet ju att den gör det, fast på ett annat sätt. Ser tillbaka på våra år som en saga, och är så glad över att vi fick sex år tillsammans där vi bara kunde vara unga och kära. Inga måsten utan bara kravlös kärlek. Det är bland de finaste jag vet med vår historia, hur allting har tagit sin lilla tid. Dejtandet, att bli sambos, för att sedan flera år senare förlova oss och gifta oss. Och tillsist skaffa familj. Glad att vi har så många minnen innan bebis som vi kommer att kunna berätta för hen om sen. Och jag hoppas att vi ser till att inte glömma bort oss i det här, att vi fortfarande kommer ihåg att vi är ett ungt gift par som tycker om att pussas, dricka rödvin och ser på varandra som partners och inte bara som mamma och pappa.

Sörjer även att min första graviditet nu snart är över. Att känslan av att bära mitt första barn snart är slut. Det är de häftigaste jag har varit med om. Att få skapa det här bandet med min lilla människa som jag föralltid kommer att älska. Att få känna dom första sparkarna är en av mina vackraste minnen eller få se min kropp förvandlas och se hur mitt barn har vuxit där inne har varit så häftigt. Kommer alltid minnas vårt första ultraljud, när jag var i vecka tio eller så och vi fick se en liten liten människa där inne. Jag och Victor blev helt tysta. Och bara tittade. Så overkligt. Och stort. Sörjer men är ju såklart även så tacksam över att jag ens har fått uppleva det här men det vet ni. Jag tror bara att det är ganska vanligt att man även sörjer att det är över, det känns även så märkligt att min mage snart är borta, att jag bara är Maja igen.

Men nu ska jag bli mamma. Någons mamma. Jag ringer ju min mamma kanske en gång om dagen och utan henne vet jag inte vad jag skulle göra. Och nu ska jag bli den personen för någon. Den man ringer och förväntar sig ett bra svar av. Den man vet alltid svarar i telefonen och ser till att saker och ting löser sig. Den man tyr sig till. Den man vet alltid är där. Den man tycker lagar godast mat i hela världen. Den man finner tröst och värme hos. Så läskigt och stort, vilket ansvar jag kommer att få över en natt. Men så glad att jag delar allt det här med barnets pappa. Han kommer att bli den bästa pappan i hela världen. Och är glad över att vi delar på det här gigantiska ansvaret. Att skapa den bästa lilla människan.


Jag har så länge älskat barn. Varit den i alla sammanhang som har frågat om jag får hålla någons barn och Nellie och Mason har blivit som mina egna. Victor har varit likadan, alltid älskat barn. Och nu ska vi få vårt alldeles egna.

Jag ser så mycket framemot att få se den lilla människan. Hur hen ser ut. Får den min eller Victors näsa och tår? Kommer hen ha hår? Hur kommer personligheten att vara? Som sin mamma med ett hett temperament och som alltid pratar lite högre än nödvändigt, eller som sin pappa? Mer lugn, eftertänksam och harmonisk. Jag är så nyfiken på det så jag nästan spricker. Dagdrömmer om när hen är två år och börjar prata med oss, hur roligt vi kommer att ha då. Vi satt och la pussel för ett tag sedan en kväll och skrattade åt att vi om några år kommer höra rörelser från övervåningen och sen en rufsig unge i pyjamas smyga ner för trappan med sin snuttefilt. Längtar efter alla minnen vi kommer att få. Längtar efter livet med dom här två människorna.

Så även om tiden har gått fort och jag egentligen inte känner mig klar, så är jag så redo nu. Att få träffa mitt barn. Och att få bli mamma, och att få se Victor bli pappa, och att vi blir en liten familj. Vi mot världen.

Så tacksam över den här graviditeten, och att jag alldeles snart är mamma.

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Pauline

    Så fint skrivet Maja. <3
    Läste det här när jag satt med min blivande 2-åring i knät i lördagskväll och en mage som snart exploderar för att nr 2 är beräknad om bara 2 veckor och ville bara gråta.
    Även om vi redan fått den där första lilla människan till vårt liv, så känner jag så med varje ord du skriver.
    Jag sörjer att tiden med bara henne snart är över, och undrar hur jag nånsin ska kunna räcka till för en till. Och hur jag ska kunna älska en till, ens hälften så mycket.
    Men det enda man läser och hör är ju att det går, att kärleken bara blir större och visst räcker till för två.
    Och så försöker jag verkligen ta till mig varenda rörelse inifrån och uppskatta att jag har fått skapa en människa till i min kropp, för som vi känner räcker det med två, och då är det här sista gången jag är gravid.
    Även om det blev tungt tidigare denna gången och man svurit över att inte kunna röra sig och leka med M som vanligt, så har jag fått förmånen att må väldigt bra – i båda mina graviditeter.
    Och nu är det snart över.

    Och visst blir livet med barn helt annat än tidigare, men hur mycket tror jag är upp till varje par. Men hur mycket förändring det än blir, så blir livet bara bättre.

    Såg nu att ni fått er lilla kille – som är heeeelt underbart fin – och det ska bli så roligt att följa er i det här, särskilt eftersom vår lillebror kommer så nära (även om jag var beräknad en vecka före dig hihi) .

    Njut nu av er bubbla. Den första tiden går alldeles för snabbt. Stora varma kramar!

  2. Stina

    Wow Maja!! Du är så himla duktig på att skriva och det här var så fint att jag blev tårögd. Fick mig verkligen att påminna mig själv om att njuta av att ha familjetiden framför mig och bara-vi-relationen nu. Tycker så mycket om dina kanaler, du är verkligen en sol!

  3. Erica

    Men Maja!!! Så fint inlägg!! Önskar dig och din lilla familj all lycka! Du kommer bli den bästa mamma till DITT barn, kram 💕

  4. Sara

    Alltså jag måste bara kommentera, läser ofta men är en smygare som inte burkar skriva något. Nu sitter jag på en lunchrestaurang ensam och läste detta inlägget. Tårarna började rinna för det är så fint skrivet♥️ All lycka till er! ♥️😍

  5. Nathalie

    Oh så fint skrivit. Sitter här och fäller en och annan tår. Känner så mycket igen mig i det du skriver. Ni har en helt fantastisk tid framför er. Önskar er all lycka till när den stora dagen kommer, ni kommer att bli fantastiska föräldrar <3 Stor kram

  6. Josefin

    Jag har en känsla av att eran lilla bebis har kommit nu 😍 känns som det varit tidsinställda blogg inlägg och ingenting på instagram 🤔 tror bebisen är 5-6 dagar gammal redan och ni njuter och myser för fullt där hemma 😍 Det gör ni helt rätt i isåfall och tänk inte på bloggen eller att du måste uppdatera. Man får bara uppleva första tiden med första bebisen en gång och det är en så mysig tid, så bara mys på 👶🏼❤️

  7. Nathalie

    Du satte exakt ord på hur jag känner/ har känt! Sörjde också att min och sambons tid bara vi två var över och det tog flera veckor med bebis innan jag kunde släppa det och det kommer fortfarande över mig ibland. MEN nu är min dotter 4 månader och vi vet inte vad vi skulle vara utan henne! Vi har växt så mycket som par och det känns som att mitt hjärta snart kommer spricka för man inte vet vart man ska göra av all kärleken man känner för dom!
    LYCKA TILL! Ni kommer bli dom bästa föräldrarna till er lilla ❤️

  8. Moa

    Oj oj vad fint skriver maja, ligger här tårögd och rörd av det du skrivit. Lycka till med allt! Ska bli kul och få fortsätta följa er resa här på bloggen <3

  9. Cornelia

    Tack för att du får mig att känna mig mindre knäpp i mina känslor! Kände exakt samma sak när jag var gravid. Att jag sörjde min och min partners tid tillsammans då fokuset riktas om när bebisen kommer. Självklart är det de bästa man varit med om, men det finns något både fint och sorgligt med att det inte riktigt blir som förut. Med det sagt så har ni en fantastisk tid framför er och ni kommer bli superpäron!

  10. Matidla

    Gud så fint skrivet maja! Jag är tidigt gravid och har älskat att kolla på dina gravid vloggar och kan relatera så mycket till hur du kände i början. Att man inte riktigt vet hur man känner men man är ändå gladast i världen.
    Hoppas allt kommer gå toppen och fortsätt med de fina texterna <3

  11. Therese

    Så himla fint och vackert skrivet!! Lycka till när det är dags och jag hoppas innerligt att Victor kan vara närvarande från första början så ni får uppleva allt det här tillsammans!❤️❤️❤️

  12. Ellen

    Åh Maja. Såå fint inlägg! Blev tårögd när jag scrollade igenom din text. All lycka till dig, Victor och er lilla <3

  13. Ida

    Wow vad fantastiskt fint skrivet utav dig! Så ärligt och öppet! Du kommer att bli en underbar mamma!💕 Det har varit/är fantastiskt att få följa med dig på denna resa samtidigt som jag själv väntar mitt första barn. Du sätter ord på så många känslor och tankar som man går och bär på som gravid, allt från stort till smått. Önskar dig all lycka till med förlossningen och hoppas innerligt att Victor finns där vid din sida när det är dags! Kram

  14. Silvia

    Wow Maja, alltså wow! Vilken fantastisk fin text, du träffar mitt i prick och sätter verkligen ord på känslor.

    All lycka till er, o massa kärlek!

  15. Jennifer

    Åh nu gråter jag… All lycka till er, känns som att man delar den tillsammans med dig. Du är en stor inspiration och förebild för mig. Tack för att du skriver och delar med dig av dina erfarenheter och känslor. Det gör att jag på något sätt tänker lite högre om mig själv och vågar lite mer. Tack.
    Njut och mys i bebisbubblan, kärlek❤️

  16. Sofie

    Vilken bra text som verkligen sätter ord på känslor, du är otroligt duktig på de. Blev själv mamma för 3 veckor sedan. Känner såå igen mig i det du skriver. Det var en sorg att graviditet tog slut, man längtade ju så länge (gick till vecka 42+0) efter att träffa bebisen. Helt plötsligt handlar det inte om mig längre utan om bebisen vi fått. Livet blir aldrig detsamma! Det slog mig när jag var själv på affären häromdagen. Ja själv, för det syns ju inte utanpå mig att jag fick en bebis för tre veckor sedan, nu är jag bara jag igen, konstig känsla. Jag ser nu fram emot att bara vara jag i min egen krop, men den en följeslagare till dotter på armen resten av livet 🙂 jag hoppas du också kommer känns så snart när er bebis är här, stort lycka till, ska bli kul ett följa er resa.

  17. Eva

    Så fint! Så glad för din skull att du ändå fått ha en så härlig graviditet. Jag kände aldrig någon sorg över att graviditeten var över. Kräktes i 9 månader 😆 Hoppas på en härlig graviditet nästa gång! Stort lycka till med allt!

  18. Jennie

    Alltså wow!! Vilken fin text! Längtar så efter att bli mamma själv när jag läser detta samtidigt som jag ska passa på att njuta av åren jag och min sambo har själva. Du är så otroligt duktig på att uttrycka dig i skrift! Massa kärlek, är helt säker på att du och ni kommer bli helt fantastiska föräldrar till ert barn!

  19. Elin

    Wow. Sitter här i sängen medans jag nattar barn med gåshud på hela kroppen. Du är helt fanatiskt på att skriva ner känslor som man verkligen kan relatera till. För precis så som du skriver om både sorg och glädje är det❤️

  20. Matilda

    MAJA❤️ Kikar in här varje dag för att se hur du mår och hur du har det. Är så exalterad för er skull!! Tänk att det snart är dags.

    Så många kramar!

  21. Julia

    Wow! Känner igen mig i vartenda ord du skriver! Nu sitter jag här med min åtta månader gamla son. Livet blir inte som innan. Det blir fantastiskt på ett helt anat sätt! All lycka och kärlek till dig, Victor och lilla bebisen!

  22. Irma

    Fantastiska Maja!
    Förstår att du längtar efter bebis nu, du kommer tackla detta helt galant som du gör med precis allt annat! Lycka till, fina ni <3

  23. Lina

    Åh nu blev jag så rörd Maja! Så fint inlägg! Jag har en August på 1,5 år. Livet är fantastiskt med honom.

  24. Alva

    Så himla fint inlägg! Ni kommer bli helt fantastiska föräldrar, och vill bara säga att ni är sjukt stora förebilder för både mig och min sambo, så jäkla grymma!
    Stort lycka till när det är dags.
    Kram<3

  25. Jasmine

    Är i vecka 32 nu och EXAKT så som du skriver upplever jag med, speciellt är ”vår tid som par över nu?” Vi är exakt lika gamla som er och har gjort så sjukt mycket roliga saker ihop. Jag vet att de kommer bli bra, vissa säger bättre. Men som sagt tror man måste få sörja att den gamla magiska tiden är ”över”. Gud låter så dramatiskt men så skönt att man inte är ensam om att känna så! Kram på dig!

  26. Linn

    Så galet fint inlägg. Blev helt rörd och insåg ännu en gång att ni kommer bli fantastiska föräldrar. Tänk att snart är det dags!!! Massa lycka till när det väl sker <3 Kram

  27. Sarah

    Lycka till när det är dags ❤️ Kärleken mellan dig och Victor kommer bara bli starkare av detta. Och stunderna när ni är barnfria och bara ni värdesätter man ännu mer när de väl kommer. Allt har sin tid och nu börjar er häftigaste resa ihop. ❤️

  28. Fanny

    Väldigt sällan jag blir tårögd av att läsa en text men nu blev jag verkligen det. Du skriver så otroligt fint! Och så ärligt och öppet och det är verkligen så tacksamt som läsare. Du kommer bli världens bästa mamma och jag önskar dig (och Victor såklart) ett stort lycka till inför det som komma skall!!!! En massa kramar!!!! <3

  29. Josefin

    Så fint skrivet! Du är verkligen bra på att förmedla känslor via text, det berör. Du kommer bli en fantastisk mamma och Victor en fantastisk pappa. Önskar er all lycka till framöver <3

  30. Angelica

    Men wow Maja! Blev alldeles tårögd av det här inlägget (som så många av dina inlägg!), du är så himla bra på att uttrycka dig så, så fint. Känner ju inte dig egentligen såklart, men är helt övertygad om att du och Victor kommer bli alldeles fantastiska föräldrar <3

  31. Lisa

    Jag grät efter andra stycket och fick rysningar av din text, helt otroligt skrivet. Du kommer bli världens bästa mamma! <3 <3

  32. Linn

    Det här rörde mig till tårar, så otroligt glad för er skull och önskar er all lycka som världen kan ge er❣️

  33. Maja

    Verkligen den finaste texten jag läst. <3 du inspirerar så många människor i de du skriver, att du låter dug själv tänka i så många olika banor och bara låte det vara så! Längtar att få läsa om eran nya resa som börjar nu

  34. Ulrika

    Så fint skrivet!! Du satte ord på alla känslor man har inför sin första förlossning. Så mycket blandade känslor! Jag hade BF igår och väntar med spänning..
    Lycka till med inspurten och förlossning när den kommer! ♥️

  35. W

    Fantastiskt! Sitter på tåget och läste inlägget, var tvungen att bita mig i läppen för att inte falla ut i nån slags gråtattack! Ser fram emot att följa er resa, er nya resa😍

  36. Elin

    Wow. Blir alldeles rörd. Även om barn är långt borta för mig kan jag inte låta bli att längta när du skriver så vackert om det. Lycka till med allt! Njut! Av det jag känner till så kommer ni bli fantastiska föräldrar, och då vet jag bara det du valt att berätta.

  37. Johanna

    Såå himla vacker text & så vackra känslor! Du är väldigt duktig på att skriva Maja, sluta aldrig med det!
    Kram♥️

  38. Ellinor

    WOW! Vilka ord och formuleringar Maja! <3
    Jag är så glad för er skull, och helt säker på att du kommer bli världens bästa mamma precis som du säger att Victor kommer bli världens bästa pappa!

  39. Hanna

    Tycker du fångar det på pricken! Förväntan och avskedet i ett. Saker och ting förändras och blir aldrig samma mer och man förstår inte riktigt hur det kommer att bli. Men det blir fantastiskt. Sitter här med bf om 13 dagar, gravid med vårt andra och känslan är lite den samma. Hur ska vi hinna med två, hur ska vi hinna med varandra och samtidigt längtar jag ju. Att få vara ett litet gäng känns så stort, att få se min stora lilla bli storasyster och att få de deras relation växa fram. Wow! Stort varmt lycka till Maja och njut av både sista och första tiden. Så omtumlande och så fantastiskt!

  40. Monica

    Det kändes som att jag precis läste den finaste romanen någonsin. Känslan, pirret, rädslan, kärleken – Maja du kan verkligen sätta ord på saker. Skickar massa kärlek och pepp till dig och Victor och er familj. ❤️

  41. Maria Jakobsson

    Så otroligt vackert skrivet.
    Stort lycka till i era nya roller, ni kommer att bli världens bästa föräldrar. Ser så mycket fram emot att fortsätta följa er.❤️

  42. Elin

    men wow, alltså tårarna som rinner längs mina kinder nu <3
    Kärleken ni kommer ge till minimänniskan som snart är hos er, är obeskrivlig. Att du kan sätta ord på dina känslor så bra, är fint.

    Ni kommer vara (och är) två fantastiska föräldrar <3 Skickar massa kramar till er båda!!!

  43. Doris

    Så fint skrivet, all lycka till er. Märkt att du varit borta några dagar och hoppas på att allt är bra med er❤️

  44. Julia Törnqvist

    MAJA ❤️ ÄLSKAR att se tillbaka på bilder från din och Victors kärlekssaga, den finaste! ❤️ Gärna mer återblickar ❤️ Din text och dina starka ord- helt rörd! Du- MAJA- du kommer bli en underbar mamma, & Victor en underbar pappa- ert barn kommer fyllas med kärlek varje dag. En gränslös sådan. All lycka till ❤️❤️❤️

  45. Sandra

    Wow Maja!! Du är bäst på att skriva, att förmedla känslor och att få mig som läsare att verkligen fastna i din text och känna tårar nedför kinden ❤️ Du kommer bli världens finaste mamma.

  46. Ida

    Så fint, och så spot on i alla de tankar och känslor som finns i slutklämmen av graviditeten, kan relatera till ALLT. Magiskt❤️

  47. Amanda

    Ryser när jag läser detta, din ärlighet. Så så fint, du kommer utan tvekan bli världens bästa mamma. All lycka till dig Maja & till er nya lilla familj ❤️

Visa alla 78 kommentarer
Åhh vilket bra inlägg!

Åhh vilket bra inlägg! Får man önska inlägg? Skulle gärna vilja läsa om din syn på svartsjuka och exflickvänner… är själv ångestfylld som person och övertänker lätt saker..
kram!! 

Hej! <3 åh det är en sån bred fråga men vad jag har förstått väldigt vanlig. Till Livet på Läktaren fick vi alltid frågor om ex och svartsjuka. Däremot vet jag inte om jag har bra tips för jag har aldrig känt det med Victor, självklart innan med andra killar och i andra situationer men jag kan räkna tillfällena på en hand då jag har känt att en situation har gjort mig svartsjuk med Victor. Med risk att låta krass så tror jag ju att det kan vara så att fokuserar man mycket på sin partners ex eller ofta känner sig svartsjuk så handlar det om hur din partner hanterar situationen och får dig att känna. Alltså ligger det inte hos dig utan hos honom och du borde fundera på vad han gör och inte som får dig att ens känna så. Det är mer slitsamt än vad man tror att leva med någon som får en att komma in på såna banor och ett dåligt tecken tror jag. Usch jag hade aldrig velat ens ha en gnutta av dom känslorna i vårt förhållande. Det jag är nästan stoltast över med oss är att vi från dag ett har haft en väldigt transparent kärlek till varandra, ingen ska leka cool eller viktig, utan vi är bara jättekära i varandra och båda vet om det och ingen försöker få bekräftelse genom att låtsas som någonting annat.

Sen dag ett har jag vetat att Victor vill vara med mig, så inget ex eller när han är ute på vift och festar har gjort mig orolig. Jag är den som somnar vid tio på kvällen, skickar smset ”ha så kul somnar nu älskar dig” och vaknar upp nästa morgon med någon bild, och meddelande från hans kväll och sedan ligger han där bredvid och snarkar och luktar öl. Även om jag inte behöver det så har han ju på ett sätt bekräftat mig då under kvällen och visat att han tänker på mig fast han är ute på klubb med sina vänner och det tycker jag är fint. Jag vaknar inte upp av att han har försvunnit från jordens yta och att jag sen inte får tag på människan. Hade han hanterat situationen så hade jag säkert med tiden börjat bli svartsjuk och undrat vad som förssiggår egentligen. Hade han dock inte hört av sig en kväll hade jag inte brytt mig men efter några gånger hade jag helt klart reagerat och inte tyckt om känslan han gav mig.

Man måste bekräfta varandra och se varandra. Och jag tror att du måste berätta hur du känner, var tillräckligt stark i dig själv och förstå att du är en fantastisk tjej som inte har tid att spendera på att gå runt och tänka på något ex eller på vad han gör och inte när ni inte är med varandra. Förr när jag var yngre tänkte jag att det fanns någonting romantiskt och fint över komplicerade relationer men idag har jag insett att när det är rätt, så är det lätt.

Kärlek är att få varandra att inte tveka på varandra, svartsjuka är okej första tiden innan man vet hur allting ligger till och vart man har varandra, men nu efter sex år tillsammans så är ju kärlek att vi har den respekten mot varandra att vi bekräftar varandra och ser till att den andra personen inte kan misstolka en situation eller ens få en känsla av att man bör oroa sig över något ex eller någon annan person. Det är kärlek och det är så man beter sig mot varandra. Precis som du skriver i din fråga så är du en ångestfylld person som övertänker saker och det tror jag beror på att du är med just honom. Herregud jag kan inte tänka mig hur min ångestnivå skulle vara om jag skulle leva med någon som ständigt gjorde mig osäker, i all min ångest och i mitt liv är Victor den trygga människan som gång på gång bekräftar mig och finns där för mig. Det är inte du som övertänker saker utan det är han som får dig att vilja övertänka saker. Jag har sett alldeles för många förhållanden där mannen tror att han kan leka Allan Ballan och tjejen blir helt knäpp och tror att det ligger hos henne för att hon är ”tjej” och då ska man automatiskt ”hata hans ex”. Det handlar 100 % om honom och att han är en knäppis man ska göra sig av mig, sorry men riktiga män får inte ens kvinna att känna sig osäker eller att ogilla hans ex. Punkt.

Stor kram och massa kärlek <3.

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Julia

    Hej Maja!
    Jag har nu när ni slutat podda börjar lyssna om alla avsnitt från början och kan säga dig att de ger mig så mycket energi!
    Men har en fråga, hörde i en av poddarna att du en gång i tiden Vägt lite mer.
    Jag är absolut inte stor och de vet jag men väger mer än vad jag borde och känner mig inte bekväm. Vill alltså endast gå ner i vikt för att bli bekväm. Jag tränar och tränar och äter vad jag tror är helt okej. Men inget händer..
    Jag behöver tips! Vad kan man äta? Hur ska jag träna? Hur skall jag tänka?

    Glöm inte att du är bäst!

  2. sandra.

    Viktoria, du förtjänar bättre! Att bara glömma och gå vidare är svårt men du måste bestämma dig för vad du vill. Jag tror inte att du vill kämpa för någon som inte är beredd att göra detsamma för dig, det är inte vad kärlek är. Kärlek är ömsesidigt, och ska vara så. Han kanske är osäker precis som någon kommenterat, men det ger inte honom rätten att låta dig känna som att du inte finns. Ni har ju ändå haft ett förhållande förut. Hoppas du kan hitta styrkan att gå vidare, för det är du värd! Stor kram till dig!

  3. Inte maja men

    Hatar egentligen när någon främling kommenterar att man ska kasta killen, men tycker faktiskt att du borde göra det i det här fallet.. Som du skriver så svarar han ju inte ens. Du förtjänar någon som svarar!! Oavsett om han blivit osäker eller whatever så är det ju det minsta han kan göra.

  4. F

    Hej! Kloka tankar, det är precis så kärlek ska vara. <3 Jag vill bara inflika med att svartsjuka absolut inte MÅSTE bero på att ens partner behandlar en dåligt eller fel. Det är nog väldigt vanligt att man är svartsjuk pga en osäkerhet hos sig själv också. Dålig självkänsla eller dåliga erfarenheter från tidigare förhållanden. Jag personligen är inte alls svartsjuk av mig t ex, men en nära vän till mig är har under hela sitt 5 år långa förhållande brottats med svartsjuka och tankar som "tänk om han hittar en bättre tjej än mig". Och i hennes fall har detta absolut inte något med hennes kille att göra, utan det handlar om att hon blivit dumpad två gånger tidigare och är osäker på sig själv. Sånt sätter sina spår och kan göra att man blir svartsjuk och nojjar utan någon egentlig anledning, utan det är bara hjärnspöken hos en själv. Ville bara säga det <3

  5. Mathilda

    Hej! Mitt tips är att försöka få ett slut på det hela. Han verkar inte vilja, även om det är ett taskigt sätt att visa det på. Jag hade tagit bort honom överallt <3 kram!

  6. Mary

    ❤️Wow Maja. You are so right in everything you say. I love the way you deal with the things is so unbelievable. And I totally agree, the confidence is the key in a relationship. Thank you for all your amazing words. It’s been a long time since I wrote a comment here, but I didn’t have the time I expected to have. And so now I want to say thank you again for making my days always so much better. I just need your words, and when I don’t read your blog, it’s like I’m feeling something strange inside of me. All the love❤️

  7. Krisse

    Du sätter precis ord på mina tankar.
    Precis såhär är kärleken mellan mig och min kille, från första stund. Nu har det gått 9 år och 2 barn och känner fortfarande likadant.
    Alltså, grattis till oss!!!!! Kram

  8. Viktoria

    Bra skrivet 🙂 Har du några tips på hur man ska göra om man har varit till och från med en i 1 år sen var vi ifrån varandra i 9 månader och sen kom vi överens om att vi skulle satsa på varandra och nu svarar han inte.

  9. Jessic

    Så bra tankar! Jag håller helt med om att när det är rätt så är det lätt. I tidigare relationer har jag varit så otroligt svartsjuk medan nu i 3 år in i min relation aldrig är svartsjuk och tänker på hans ex. Rätt person får en känna så mycket kärlek att man aldrig ens behöver tvivla.

Visa alla 10 kommentarer
Hej!

Hej! Älskar dina vloggar, har en fråga bara, du sa i din vlogg ”kan inte visa bilbarnstolen för det är en färg som är ett visst kön”. Hur tänker du kring såna könsnormer? Ingen kritik, utan mer en nyfiken fråga & inte för att ifrågasätta dina åsikter. Själv tycker jag att det är väldigt gammalmodigt med att ett kön har en färg.

Hej och vad roligt att du gillar dom! <3 Jag har förstått att det är en liten känslig grej just det där med färger och vad man köper till sina barn och inte. Att det är en snackis.

Jag själv resonerar såhär, jag tror på jämställdhet och ALLT vad det innebär. Får jag en dotter kommer jag att ge henne exakt samma uppfostran som jag skulle ge till min son. Det kommer inte att vara någon skillnad överhuvudtaget. Om nått kommer jag behöva vara försiktig så att det inte blir FÖR mycket kvinnor är bäst utan att komma ihåg att lära upp våra barn med grundtanken att alla är exakt lika bra. Vi har köpt kläder i alla olika färger, mest i beiget, grått och vitt faktiskt (för det tycker jag är fint) men sedan har en färg slinkat in lite mer och det är den färgen som sägs paras ihop med ett visst kön ja. Och jag förstår inte om jag ska vara helt ärlig vad det stora grejen är med det. Får jag en dotter kommer jag att vilja köpa en klänning eller två till henne, får jag en son och han vill ha klänning när han är tre år så får han ha det mer än gärna. Men nu skulle jag inte klä honom i det då jag tycker att pojkar som är småbebisar är finare i hängselbyxor och en basker men det är vad jag tycker och det behöver inte vara rätt eller fel, det är bara min smak och stil. Speciellt nu när bebisen kommer vara så liten, sen tror jag att man tydligt kommer se vad som passar den lilla människan och inte när hen är större. Exempelvis min guddotter Nellie, hon är ju en tjej som passar bättre i tights och en t-shirt istället för en klänning, för att hennes personlighet passar med det bättre. Precis som att min personlighet passar bättre med en oversize jeansjacka istället för en strikt svart kavaj. Det handlar ju om vem personen blir och är.

Varför jag valde att säga att bilbarnstolen är en viss färg är för att den faktiskt är i en viss färg som på en gång hade fått alla att förstå vilket kön vår bebis har (nu har en del personer printscreenat ändå och skickat bilder till mig och skrivit att man ser att den är MÖRKBLÅÅÅÅ!!!!!!!! och att jag nu har gjort bort mig och att det nu är bekräftat ATT VI SKA FÅ EN POJKEEEEEE men stolen är ju helsvart sen är det en liten liten detalj på den som kan kopplas ihop med ett visst kön och det ser man inte i videon). Varför det låter så hemskt har jag klurat på men förstår faktiskt inte vad grejen är. Men det är nog också lätt för mig att säga då jag själv inte ser någon värdering i det överhuvudtaget, har aldrig ens tänkt på att bara köpa en viss färg till vårt barn, alla lakan, kläder och filtar vi har införskaffat oss har olika färger. En med röda hjärtan, en med rosa nyckelpigor, en med blåa svanar och en med gråa kaniner. Jag växte upp med alla olika färger (jag hade ett blått rum exempelvis men lekte bara med dockor för det tyckte jag var kul) och min bror hade alla olika slags kläder på sig vilket gör att för mig är det väldigt odramatiskt det här med just KÖNS-färger och leksaker. Jag har köpt det jag tycker är gulligt och det jag tycker är fint till mitt barn! I barnets rum ligger det både rosa och blåa kuddar, mattans ena sida är blå och den andra är rosa så att man kan variera, det står ett liten gåvagn i grönt och en docksäng i hörnet i rummet. Vi har aldrig ens lagt en värdering i det vi har köpt till vårt barn vilket i sin tur måste betyda att vårt barn inte heller kommer att bry sig om sånt i framtiden vilket i sin tur kommer att betyda att dessa normer och tankar försvinner helt i vårt hem.

Värderingar för mig ligger inte i en färg utan hur man väljer att uppfostra sina barn, berätta vad som är viktigt och förstå alla likas värde. Hemma hos oss är jag den händige så barnet kommer se sin mamma sätta ihop möbler, fixa routern och laga dammsugaren (precis som jag såg min mamma göra det) och Victor är mer den noggranna så hen kommer att se sin pappa organisera viktiga papper och garderoben, gå ut med soporna och rensa kylen på gammal mat. Hens föräldrar kommer båda två att jobba, olika mycket i perioder men ibland är pappa borta och ibland mamma. Mamma gillar att ha läppstift, pappa gillar att sparka på en boll. Vi har såklart olika roller här hemma men dom är inte baserade på våra kön, utan hur vi är som personer jag och Victor. Vem som är bra på vad. Jag tycker om att baka och laga mat, ska jag behöva ta bort det då och sluta med någonting jag tycker så mycket om bara för att mitt barn inte ska växa upp med en mamma som står i köket? Nej, jag ska lära hen att det är roligt att laga mat istället så att hen i framtiden tycker om det lika mycket som jag och kan bidra med det till sin familj. Vi har vänner från olika länder med olika ursprung, alla ser olika ut och talar olika språk, även de kommer vårt barn få växa upp med och på en gång lära sig att alla är olika men lika mycket värda för det.

Så vilken favoritfärg bebisen får på filten tror jag inte kommer att påverka hur hen blir som person eller vilken syn hen får på könsroller. Om jag klär min bebis lite mer i en viss färg eller i en viss typ av kläder som sägs passa mer till det det kvinnliga eller det manliga könet så får jag göra det. Jag förstår inte dramatiken kring allting jämt, jag är en kvinna och är stolt över det och tycker jag om rosa så gör jag det, och vill jag klä mig i klackskor så gör jag det, det är när någon säger åt mig att jag bara får tycka om rosa och gå runt i klackskor som det blir ett problem. Skulle vi inte låta vårt barn klä sig hur hen vill när den är äldre eller bara köpa en viss typ av leksak eller göra en stor skillnad mellan flicka och pojke då hade det verkligen varit ett problem och det tycker jag är någonting man verkligen måste diskutera och stå upp emot om man hamnar i en sån situation. Men så är det inte hemma hos oss och kommer inte att bli. Men hen kommer att åka hem från BB i ett vitt set och till det en liten mössa med ett litet djur på som har en viss färg som sägs kopplas ihop med hens kön, får se om hen får men för livet av det och om jag blir korsfäst för det. Jag känner mig trygg i att jag kommer bli den bästa mamman till mitt barn och vi har valt att tänka såhär när det kommer till könsroller och färger. Vårt fokus ligger att uppfostra hen till en bra människa och att bara ha ett hem fullt med kärlek och skratt och där vi lär hen att alla är precis lika mycket värda oavsett kön, hudfärg, bakgrund och religion, vilken färg det är på kläderna är inte det som lägger grunden för det, inte enligt oss iallafall <3.

Kram!

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Alice

    <3
    Imponeras av din ödmjukhet och förmåga att lägga fram saker/åsikter på ett så kärleksfullt sätt. Tycker du är fantastisk. Mitt hjärta gläds med dig!

  2. Hanna

    Känner även att jag måste lägga till att jag beundrar dig väldigt mycket Maja och tror att du kommer bli en asbra mamma oavsett. Heja dig! <3 <3 <3 DU och alla andra mammor är superhjältar!

  3. Hanna

    Oj nu sitter vi ner lite i båten va, verkar ju som att du om någon behöver ett ligg eller två om vi ska använda den tonen. Vet inte vilken tidszon du lever i men kommentaren är skriven på eftermiddag om det nu har någon relevans. Du verkar ju inte alls förstå vad jag menar heller och har ingen lust att argumentera med folk med din låga intelligensnivå. Du behöver inte försvara någon eller sprida dålig stämning. Tack för mig och förhoppningsvis för dig.

  4. Hanna

    Att du skriver om en tvååring och vad som passar hennes stil bättre är bara skevt. Låt barn vara barn. Färg spelar som du säger ingen roll. Men den meningen fick mig verkligen att reagera.

    1. Lisa

      Men snälla Hanna. Tror du inte Sanna hade klätt Nellie med klänningar om Nellie hade velat det?! Tror du på riktigt att Sanna säger ”Nej Nellie, du kan inte ha klänning, det passar inte din personlighet.” Seriöst. Du är antagligen en vuxen människa, börja tänk som en vuxen människa.

  5. Moa

    Felicia, det kan ju vara så att Maja själv inte tycker att den lilla detaljen inte spelar någon roll men vet att majoriteten förknippar en färg med ett visst kön och att det på så sätt skulle avslöja det. Tycker du är lite väl hård i tonen. Precis som Zara skriver så kommer vi längre genom diskussioner. Alla behöver inte tycka lika, men försök hellre förklara hur du tänker istället för att säga att Maja gör fel.
    Kram!

  6. Natalie

    Helt rätt och klokt. Vår son hade mkt blandat från början, bl.a. sötaste rosa filten som han åkte hem i 😍 men sen har vi överrösts med kläder som vi fått å de talar sitt klara språk – blått! Vår unge har blå byxor och Bodies i oändlighet. Jag försöker köpa lite mer neutrala kläder men det känns som att min pojke springer runt i blått blått och blått. Så trist! Men nu börjar han växa ur alla gåvor och vi börjar kunna växla lite mer. Såå kul!

  7. Felicia

    Du kanske ska tänka efter lite mer innan du skriver texter som dessa. Känns bara väldigt tröttsamt att läsa att du tycker att en specifik detalj på en barnstol skulle avslöja ditt barns kön… hur skulle en rosa/blå rand elr liknande vara svaret på det? Bara tråkigt då de kändes innan som att det var väldigt mycket av alla olika färger och att det inte låg någon värdering eller norm bakom det, men uppenbarligen så är en färg på en bilbarnstol väldigt betydande.

  8. Moa

    Hej Maja!
    Vill börja med att säga att du är så jävla skön. Du får mig ofta att garva högt! Om alla tänkte som du (och Victor) gör så skulle inte färger, plagg eller liknande ha någon betydelse. Jag tycker du har helt rätt i det du skriver, men skulle vilja förklara varför jag TROR att, kanske inte färgen i sig, men hur man klär sitt barn ändå har betydelse.

    Det finns massor av forskning som visar på att vi (och jag säger vi för att jag är säkert omedvetet en av dem i många fall) tenderar att behandla och bemöta barn olika utifrån traditionella könsroller. Jag tror att man förstärker dessa könsroller genom att klä sin pojke i ”pojkiga” kläder och sin flicka i ”flickiga” kläder. Och det är där färg och typ av plagg ändå påverkar, även om det kan låta som en banal sak.

    Jag har själv en son och anser att vi med söner har det absolut största ansvaret när det kommer till att förändra kvinnors situation. Det spelar ingen roll hur mycket vi lär tjejer att ta för sig och att de är lika ”bra” som killar. Det är männens syn på kvinnor som måste ändras om vi ska nå en förändring. Jag har därför valt att klä min pojke i lite ”mjukare” kläder och väljer oftast bort blått, men strävar inte efter att klä honom som en tjej utan vill att han ska se snäll och glad ut istället för tuff och cool. Min förhoppning är att folk ska bemöta honom mjukare om han har en lite mjukare framtoning.

    Tyvärr handlar det inte bara om hur vi föräldrar väljer att uppfostra våra barn utan övriga samhället har en stor påverkan. Är övertygad om att en tjej i tyllkjol blir bemött annorlunda än en pojke i biltröja och det vill jag försöka undvika.

    Med det sagt så är det absolut ingen kritik till de som ändå väljer att klä sina barn traditionellt utifrån kön, utan jag ville bara visa ett sätt att se på saken 🙂 Du kommer bli en bad ass mamma, inga tvivel! Kram!

  9. Sofia

    Word, Maja 👊🏼 (Sen att du ska behöva skriva ett sånt här inlägg känns så tröttsamt…) Tänker precis som du med min 4-månaders dotter 🥳

  10. Zara

    Härlig ton i kommentarsfältet 😊 Me like! Fler diskussioner och mindre pajkastning for the win ❣️ När vi utbildar OCH respekterar varandra når vi framgång 😍

  11. Ellen

    Tack för svaret på frågan! Verkligen fint att du besvarade. Var verkligen ingen kritik utan alla tänker olika & det är viktigt & nyttigt att höra folks tankar och åsikter, så att man får nya perspektiv och inte bara tänker att man själv endast har rätt. Är 100% säker på att du kommer bli en fantastisk mamma!

  12. anna

    Ehm min kommentar var alltså till Sanna här under… inte för att det var nåt fel på det du skrev också Maja 🙂 Men nu var det Sanna jag svarade, konstigt att det inte syns.

  13. Sanna

    Först vill jag säga att ni verkar så kloka och bra och tänk om alla barn fick dom förutsättningar som ert barn får utifrån era värderingar: då skulle världen vara en bättre plats!

    Tänkte bara göra ett litet inlägg kring hur jag själv tänker kring färger.. När dom är bebisar kanske det inte gör så stor skillnad men jag tänker att allt är en del av en större helhet.

    När barnen börjar bli runt 4-5 år sker inordningen i genussystemet. Barnen börjar kategorisera kompisarna utifrån om de är pojkar eller flickor. Där börjar barnen säga saker som ”pojkar kan inte ha rosa, flickor kan inte ha blått”. Exakt detta har min son sagt och jag kan lova att han ej fått det från mig. Utan från kompisar vars föräldrar säger sådant. Är det då så farligt kan man fråga sig, att pojkar tycker att pojkar inte kan ha rosa och vice versa? Kanske inte om det stannade vid färgerna. Men detta är bara första steget in i socialiseringen av pojkar i ett fack och flickor i ett fack. Vi har gjort undersökningar på flera förskolor inom ramen för mitt arbete där vi har sett att personalen behandlar pojkar och flickor annorlunda. Pojkarna tröstas mindre än flickorna. Flickorna får vänta mer på sin tur vid matsituationen, de tillåts inte springa lika långt bort som pojkarna, de får mindre tillgång till de röda cyklarna som är mest populära bland barnen. Flickorna ges inte tillgång till pojkarnas fria lek, flickorna vill leka mer med pojkarna men pojkarna vill inte leka med flickorna. Yvonne Hirdman skrev om detta, genussystemet: män vill vara med män, kvinnor vill vara med män men män vill inte vara med kvinnor (på en strukturell nivå). Denna kategorisering och skapande av hierarkier uppstår inte i ett vakuum utan formas efterhand av omvärlden.

    Jag har också klätt min son i rätt normativa kläder MEN jag tycker det är sjukt viktigt att han också får tillgång till rosa, till Elsa & Anna i frost, att han förstår att det viktigaste är att alla kan ha alla färger, att alla kan göra alla val, att alla är lika mycket värda.. etc..

  14. Lovisa

    Hej Maja,

    Kan inte du ge lite tips på vad man kan resa i när man ska flyga långt? Jag är sån som verkligen vara bekväm på en lång flygning med mellanlandning och hela baletten, men man vill ju ändå se bra ut när man ska resa.

    KRAM

  15. Matilda

    Klokt resonemang (som vanligt) och det är beundransvärt att du kan vara så ödmjuk i en så hårdnackad (mamma)värld. Jag har själv två söner och vill erbjuda alla slags leksaker och färger. Ibland är det svårare. Jag tror att vi också behöver vara medvetna om att hur medvetna vi än är med uppfostran och värderingar så gör vi olika för pojkar och flickor omedvetet. Jag läser till att bli lärare och det blir så tydligt när vi läser forskning kring genus och jämställdhet i skolan. Samma sak (om inte mer) inom förskola. Jag läste en forskningsstudie där man redan på BB studerade hur nyblivna mammor förhöll sig till sina bebisar. Då visade det sig att mammor till döttrar höll barnen inåt kroppen, som i en skyddsposition medan mammorna med sönerna snarare höll bebisarna utåt, som i att visa upp för världen. En liten skillnad som börjar redan vid födseln där man omedvetet ”skyddar” flickor från världen och tvärtom låter pojkarna ”ta för sig” av världen. Syftet med den här kommentaren är alltså att hur medvetna vi än är kring detta, ska vi vara ödmjuka för att mycket av dessa skillnader vi gör på pojkar och flickor sker omedvetet. Det handlar inte bara om vilken färg vi väljer till vårt barn utan alltifrån hur vi hanterar våra barns känslor, beteenden etc.

    Tack Maja, för att du är en influenser som vill belysa diskussionen med den stora dosen ödmjukhet som du gör. Man ska alltid göra det som är bäst för en själv <3

  16. Annika

    Hej Maja! Du som är Queen på bus, hur busar man ryggen?? Når ju knappt med handsken på de flesta ställen😂

  17. Jessica

    Att folk ens ska säga att ”nu har du för sagt dig” eller ”den är ju mörkaBLÅÅÅ” är ju helt otroligt. Det ska bli KUL att se om det är en pojke eller flicka, men att lägga ner tid och energi för att försöka ”luska ut” det tycker jag säger en del om hur mycket de människorna har att tänka på i sina egna liv.

  18. Sofi

    Så bra skrivet! Har inte läst en så bra beskrivning förut. Jag har en dotter som jag har tyckt om att klä i tjejiga kläder, klänningar, rosa och blommigt. Blir ofta ifrågasatt varför hon inte har blått eller grönt och varför jag tvingar på henne en klänning när jag inte vet om hon gillar det (hon har precis fyllt 1). Orkar inte ens argumentera med dom människorna men ska från och med nu hänvisa till ditt blogginlägg så dom kan förstå 😅 hon har redan flera fotbollströjor, hennes favoritleksaker är alla sorters bollar så jag tror att trots att jag sätter på henne klänning ibland så tror jag att hon kommer bli en fotbollstjej 😁 Stort lycka till med bebisen, du kommer bli ditt barns absolut bästa mamma! Och en väldigt fin och klok förebild!❤️

  19. Sofia

    SÅ klok är du Maja! Eller ja, jag önskar att alla tänkte som dig för då skulle det här inlägget inte ens behöva skrivas. Det skulle inte vara en grej av vilken färg som väljs osv. Allting skulle bara vara. MEN jag vill ändå ge dig en applåd och eloge för att du tar upp det på ett så bra sätt. Att du är du och att ni tillsammans kommer ge detta barn en sån bra grund att stå på för kommande situationer. HEJA DIG, och HEJA ER!!!

  20. Mia

    Du är klok som en bok Maja!
    Alla ska självklart få göra som de vill med sina barn.
    Idag blir det nästan lite mobbning om man vill klä tjejer i rosa och killar i blått. Men det är ju också ett val man gör.
    Sen älskar jag att det har ruckats på bestämda färger till bestämt kön. Men då borde det vara lika okej med rosa till tjejer osv.

    Det låter som att du och Vigge har fina värderingar att föra vidare❤Huvudsaken är ju att följa sin egen magkänsla och vilja.

    Keep up your good work❤

  21. Emelie

    Du är så klok, jättebra skrivet! Hur går det med lägenheten i Sthlm förresten? Vore kul med en uppdatering. Kram fina fina du!

  22. Malin Lundström

    Tråkigt att människor inte kan respektera er önskan om att få behålla könet för er själva utan att det ska bli någon slags gissningslek. Lycka till med bebisen <3

  23. Elin

    WOW vilket bra svar! Självklart ska man som förälder tänka på vad som sägs och inte sägs, hur barnet uppfattar sina föräldrar och deras jämställdhet och hur man vill att sitt barn ska tänka kring könsnormer osv. MEN som förälder bestämmer man också själv över sitt barn och vad barnet har på sig och inte, i form av färger och klädesplagg. Du resonerar så sunt och jag är så imponerad av dig! Som du skriver, köp det ni tycker är fint och det ni vill ha, sen så spelar färgerna mindre roll enligt mig. <3 Kram!

  24. Sofie

    Imponeras av dig av många olika anledningar men just nu för din mentala styrka och ditt enorma tålamod med frågor som dessa och allt hallå kring bebisens kön. Är själv gravid och kan inte för min värld förstå varför första frågan man är alltid är ”Vet ni vad det blir?” Och kan ÄNNU MINDRE (ja nu kom gravid-ilskan igång) förstå varför man ska spekulera kring vilket kön någon annans bebis har när personen sagt att man inte vill gå ut med det. HERREGUD känner jag bara, en bebis är en bebis, ett mirakel och ett underverk och sen vilket kön det har är väl 100% irrelevant.

    Nu blev jag provocerad kände jag, syftet med min kommentar var iallafall att ge dig en big up för att du orkar bjuda på så mycket av dig och ert liv trots att du vet att mail och kommentarer flödar in som ifrågasätter och spekulerar, så starkt!! Och oavsett färg på kläder, bilbarnstol eller whatever är jg övertygad om att baby Lindelöf kommer få fantastiska, roliga och närvarande föräldrar, vilket är det allra viktigaste!
    Kram och lycka till med sluttampen av graviditeten!

Visa alla 38 kommentarer
Det är söndag och idag släpps sista avsnittet av Livet på läktaren.

Det är söndag och idag släpps sista avsnittet av Livet på läktaren. I avsnittet förklarar vi läget, ingenting hemskt har hänt, ingen är arg på någon, det blev bara för mycket jobb och tiden räckte inte riktigt till för vänskapen. Eller även om det kanske gjorde det så blir det märkligt att jobba med en vän, speciellt en bästa vän. Ringde man varandra visste vi inte vad den andra ville prata om. Jobb eller någonting annat? Varje vecka krävdes planering och mycket prat om när vi kunde spela in eller vad vi skulle prata om. Klippning och samarbeten. Istället för att ta dom timmarna till att prata om sånt som verkligen är viktigt. Som Sannas bröllopsklänning, barnen eller hennes nya Youtube-karriär. Eller om min bebis i magen. Det blev för otydligt, linjerna mellan jobb och relation. Jag tror att alla som har jobbat med en vän kan relatera, och jag är så glad att vi upptäckte i tid att balansen inte var bra längre. Att vi behövde prioritera om.

Det här har varit så himla roligt och jag är så glad över att ha fått göra det med Sanna. Min Sanna, vi är ett superteam. Och att hålla kvar i det och vår relation kändes viktigare än en podd. Det har vi sagt från första början, att när det börjar skava så sopar vi podden, för vi två, och vår relation är alltid det viktigaste. Även om podden är som vår gemensamma bebis och det har känts jobbigt för oss båda. Väldigt jobbigt faktiskt. Och samtidigt rätt.

Jag har redan fått så fina meddelanden på instagram och jag blir så glad, jag trodde faktiskt inte att responsen skulle vara så fin som den är. Att vi har valt rätt. Att det viktiga i livet är just relationer och inte något jobb. Så tack för det. Och tack för att ni har lyssnat på oss i ett och ett halvt år nu. Jag och Sannis är fortfarande bästisar och jag älskar henne och barnen mer än livet. Ser framemot våren och sommaren nu med henne, bröllop, bebis och vänskap väntar.

Ville uppdatera här inne också eftersom att ni är så många som har frågat! <3

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ämma

    Jag har nog aldrig blivit så ledsen över att en podd lägger ner. Men, är glad över att ni väljer er relation före allt annat. Sann inspiration. Tack så mycket för alla skratt och tårar.

  2. Therese

    Åh vad jag kommer sakna er podd <3 Även om det känns så sorgligt när jag tänker på att ni slutar med podden, så gör ni helt rätt som tänker på vänskapen i första hand <3 Ni är grymma!

  3. Olivia

    helt rätt beslut gör ni, vänskap får aldrig förstöras av jobb! så många gånger ni har botat min söndagsångest, och så många gånger ni har sagt så kloka saker, och era fina fina avsnitt om psykisk ohälsa. tusen tusen tack för alla fina avsnitt som jag både gråtit och skrattat till <3 och jag hoppas självklart att ni någongång när tiden känns rätt att ni börjar igen. kram

  4. Emma

    Lyssnat på varenda avsnitt sedan ni släppte första avsnittet och WOW vad jag älskat er podd. Ni är så härliga, genuina och roliga!! Kommer sakna att lyssna på er varje vecka! Förstår till 100% att ni väljer att avsluta podden även om det rent ut sagt suger haha! Men vänskapen går alltid först såklart! Hoppas ni fortfarande kommer uppdatera oss på instastory, blogg, youtube osv för ni är verkligen en superduo!!
    Kramar!

  5. Sofia

    Här om dagen tänkte jag på min och sambons två veckors semester på ett fantastiskt hotell på Kreta ifjol. Och jag konstaterade att det bästa med hela resan var att jag precis hade hittat er podd, och lyssnade igenom alla avsnitt från början till slut där i solstolen vid poolen eller på stranden. Tack för att ni förgyllde min resa, och många andra stunder efter det också. Stort tack för fantastiska avsnitt och att ni bjudit på er själva. Ni är bäst!

  6. Helen

    Supertack för alla underbara avsnitt, det ni har bjudit på har betytt så mycket mig. Vilket fint beslut ändå att sluta när ni känner att det är tid för det. Stort lycka till med familj, vänskap och allt!! Kram

  7. Amanda

    Hej Maja! Jag känner ett enormt behov av att bara tacka er för allt ni gjort för mig genom eran podd och sociala kanaler. Ni har lärt mig hur en riktig kompisrelation ska se ut, och hur viktigt det är att sätta värde i den. Tack för alla gånger ni har varit som mina vänner genom hörlurarna, när mina riktiga vänner inte funnits där. Tack för alla roliga historier som fått mig på bättre humör. Tack för alla viktiga lärdomar som ni (säkert ofta omedvetet) tagit upp på ett enkelt, äkta och mänskligt sätt. Tack för att ni har varit så öppna med erat psykiska mående, det har fått mig att kunna sätta ord på och bearbeta mina egna känslor. Jag kan fortsätta hur länge som helst, men ni skulle ärligt talat inte orka läsa. Så sist men inte minst; tack för att ni visat mig att vänskap är såpass viktigt att man kan behöva avsluta Sveriges bästa podd för den, och känn absolut ingen skuld för erat beslut <3

  8. E

    AAAH far man grata over en podd?! Men det later helt klart som ratt beslut, vanskap maste ga fore jobb! Tack for alla fina avsnitt ni har gjort, ni hade LATT Sveriges basta podd!!! Blir att lyssna om alla avsnitt. LOVE U

  9. Linn Dössing

    Tack för allt! Ni är så jäkla grymma och det har varit en ynnest att få följa er i så många veckor, ni är helt fantastiska. Såklart kommer vi saknar er men det vet ni ju redan, förstår verkligen varför ni slutar. Er relation är det viktigaste och det har ni ju verkligen lärt oss också, relationer är så viktigt! Massa kramar <3

  10. Victoria

    Tack för allt ni två gjort för oss lyssnare. Tack för att vi fått vara med så pass mycket av era liv. Jag förstår verkligen att du vill bli mer privat med bebis på väg och att Sanna vill det med sitt bröllop. Allt är viktigare än jobb, SPECIELLT sin bästa vän. Tack tack tack för alla skratt och tårar, för hur mycket man får känna igen sig.
    Ni är två stora förebilder för mig, och många andra, och jag HOPPAS INNERLIGT att Livet på läktaren kommer ner från läktaren igen, nån gång i framtiden.
    Tack igen, jag älskar er. ♥️♥️♥️♥️

  11. Jenny

    Väldigt tråkigt då det varit min favorit podd. Men jag tycker ni gör helt rätt val, vänskap före jobb tycker jag verkligen alla dagar i veckan!
    Ta hand om er & tack för många fina poddavsnitt ❤️❤️

  12. cissi

    Tråkigt för oss lyssnare, men så förståeligt! Och ni vet ju att OM ni ångrar er, så är ni alltid välkomna tillbaka till poddvärlden 😉 Oavsett i vilket forum/konstellation det blir. Kram!

  13. Linn

    Helt rätt beslut , vänskapen och tid för er relation är alltid det viktigaste ❤️ Och lyckos mig som började lyssna på er podd efter nyår, jag har ju SÅ många avsnitt att lyssna ikapp 😉☺️

  14. Ina

    Så rätt! Bara synd att jag började lyssna på er podd för någon vecka sen och började från början och var så taggad på nya avsnitt!

  15. Therese

    Helt rätt och förstår er till 100%, tycker det är så fint och viktigt att ni prioriterar er relation först. Även om det är väldigt tråkigt för oss, såklart. Blev ändå så glad när ni gick ut med ett avsnitt och förklarade er och typ ”sa hejdå” kändes så konstigt att man inte visste att sista avsnittet var det sista liksom.

    Tycker också det visar på att ni gör podden 100% för er skull och jag tror därför att den har känts så genuin, från dag ett. Det är inget fejk, inga fasader, inget bara för att eller för pengar/publicitet och sånt märks så tydligt. Därför jag gillat er podd så mycket, ni har känts så genuina från dag ett och även detta beslut är ju det.

    Skönt att kunna fortsätta följa er på era kanaler <3 Kram

  16. Camilla

    Åh vad jag kommer sakna er!! Men helt rätt beslut!
    För övrigt, läste tidigare kommentarer och herregud vad är det för fel på folk? Jag minns att det var exakt samma när jag var gravid, om än i mindre skala. Allt gissande om kön, kommentarer om allt… fattar precis att ni vill hålla det för er själva, ni skaffar inte barn för alla andras skull och det är ingen jävla rättighet att få ta del av andras privatliv. Om du någonsin tvekat – gör inte det!! Folk kan dra något gammalt över sig. Kram

  17. Emelie

    Tusan, jag lyckas inte hitta nya avsnittet?! Ni har iaf valt helt rätt – även om jag kommer toksakna att skratta rakt ut åt er medan jag springer på löpbandet på gymmet.. Ni hjälper mig tappa tid & rum så jag pallar ju 😉

  18. Amanda

    Likväl som ni tackar i avsnittet så vill jag tacka för att ni har låtit oss få följa er ofiltrerade vardag som har gjort att jag har skrattat rakt ut högt (även i offentliga sammanhang)! Ni är sunda och gör helt rätt i att prioritera er vänskap, även om jag och många andra sörjer beslutet. Men jag kommer fortsätta att skratta och gråta och följa er ofiltrerade vardag, bara genom andra kanaler. Power women!!!

  19. Emma

    Måste bara säga tack för alla avsnitt! På riktigt min abosluta favoritpodd och då lyssnar på eeeeeextemt många olika typer av poddar. Jag har nog aldrig skrattat och gråtit så mycket som jag gjort till er och er podd.
    Förstår ert beslut även om det är ett tråkigt sådant. Gud vad jag kommer sakna att lyssna på er varje söndag!
    Båda ni två är så starka tjejer och ni inspirerar mig mycket båda två. Ni är mina idoler!
    Lycka till med livet och era karriärer.
    KRAM

  20. Jennifer

    Kommer sakna er podd så mycket, men förstår ert beslut helt! Tack för att ni gjorde ett sista avsnitt och förklarade lite, känns lite lättare att acceptera då hehe. Ni är fantastiska <3

  21. Kajsa

    Bästa podden någonsin!!!! Livet på läktaren finns alltid i våra hjärtan. Men såklart att relationer viltigast! Ni har verkligen förändrat oss lyssnare på ett så positivt sätt. Vi älskar er<3

  22. Maja H

    Så skönt att ni kom fram till det innan det kanske skulle varit för sent 💕 TACK för alla avsnitt, grymt jobbat!

  23. Elin

    Men oj vad KUL man har haft tillsammans med er (det har känt som man är med er) under söndagarna. Har skrattat och gråtit varje vecka!

    Ni gör det som är bäst för er. Kram <3

  24. Kelly

    Fina Maja och Sanna <3 Tack för att ni förgyllt våra söndagar med era härliga personligheter, det har varit guld värt. Det ska bli spännande att fortsätta följa er båda i era nya kapitel med barn och bröllop på både instagram, youtube och här i bloggen. Livet på läktaren är och kommer alltid att vara livets podd <3

  25. Emma

    Jag förstår er verkligen, er vänskap är viktigare än podden! För det viktiga här i livet är att ni har varandra och gör det som känns bäst för er och ingen annan. Jag kommer sakna eran podd eftersom att den var något av det bästa som hänt mig, men jag tänker lyssna om alla era avsnitt om och om igen för man kan aldrig tröttna på den. Ni är bäst och det är något ni aldrig får glömma!! ❤

  26. Julia

    HELT RÄTT ❤️ Ni blir otroligt saknade, men det vet ni redan. Men ändå, så så rätt. Relationer är det viktigaste!

Visa alla 62 kommentarer