Maja Nilsson Lindelöf
Kategori

Barn & familj

Kategori
Innan jag fick barn förstod jag aldrig vad folk snackade om när dom la upp bilder på sina barn och skrev ”Lillegrisen tre månader idag”, och även om jag själv inte har räknat dagar eller alltid rundat upp hans ålder så är just det här en stor dag.

Innan jag fick barn förstod jag aldrig vad folk snackade om när dom la upp bilder på sina barn och skrev ”Lillegrisen tre månader idag”, och även om jag själv inte har räknat dagar eller alltid rundat upp hans ålder så är just det här en stor dag. Vår älskade Ted Louie är sex hela månader idag. Ett halvt år har gått sedan jag blev mamma. Ett halvt år sedan det bästa i livet hände.

Samtidigt som jag känner att tiden har gått alldeles för fort och det känns som om att han kom igår, så känns det även som en hel evighet sen. Jag ser redan nu tillbaka på den första tiden som så skör och vacker, jobbig och fantastisk. Det är som ett rosa moln över dom första månaderna blandat med en mix av alla slags känslor. Hur man som nybliven mamma, eller förälder med för den delen, helt plötsligt ska ta hand om ett litet liv. Hur otroligt svårt och kraftfullt det är. Allt på samma gång. Jag minns hur jag satt i soffan med mitt lilla barn i famnen och bara grät. Grät över allting. Säkert pågrund av alla hormoner som gör en helt galen men även för den starka känslan som nu fanns i hela mig, som jag vet om aldrig kommer att lämna mig. Jag kommer att alltid ha känslan av den här otroligt kraftfulla kärleken mixad med den stora stora oron som infinner sig. Mitt lilla barn, som är mitt ansvar.

Det har varit helt galna månader, så intensiva och stora och magiska. Varannan vecka har jag inte förstått vad folk menar när dom säger att det är jobbigt att ha barn och varannan har jag varit så trött och liten att jag har tänkt att jag inte kommer att klara av det. Men det gör man ju och vi har tagit oss ända hit nu. Till hela sex månader. Och nu känner jag verkligen harmonin i att vara mamma. Jag fullkomligt älskar det och ingenting är jobbigt längre. Dom där vakna nätterna man har genomlidit och all förvirring över hur man tar hand om ett barn har liksom lagt sig nu. Allting är bara frid och fröjd. På morgonen när han vaknar blir jag så skrattretande glad när jag ser hans lilla ansikte ligga och stirra på oss med ivriga ögon som vill UPP, precis just NU och leka. När vi byter blöja på natten vill jag pussa ihjäl det där lilla ansiktet som gnyr som en liten hundvalp och när han gråter går mitt hjärta sönder lite varje gång. Kärleken växer för varenda sekund, hur klyschigt det än må låta.

Nu är han sex månader och jag tänkte dela med mig lite av hans rutiner. Vi har läst på lite men det känns som om att alla barn är så olika att det är helt omöjligt att säga vad som är rätt och inte.

Vi vaknar vid sex, halv sju och går upp och byter blöja. Någon timme senare äter vi gröt sen tar han en nap i en timme ungefär. Efter det blir det mat ungefär var tredje timme, alltifrån smakportioner till ersättning till mosad frukt. Han har börjat äta lite majskrokar och vi kan sitta och ha en lunch allihopa med han nöjd i sin stol. Han greppar sin nappflaska och dricker vatten och han härjar runt som sig bör. Han har två stora naps per dag som varar ungefär två, ibland tre timmar. Och vid sex blir det gröt och pyjamas innan vi lägger honom i sin säng. Där äter han en flaska och somnar av sig själv. Vid elva, tolv vaknar han fortfarande och äter lite men sen sover han hela natten. SÅ HIMLA SKÖNT OCH FANTASTISKT. Jag vaknade på morgonen i chock över hur utvilad jag var och förstod knappt vad som hade hänt.

Han är otroligt rolig just nu och jag ÄLSKAR den här åldern. Han pratar, sjunger och skrattar. Han vänder sig från mage till rygg och 360 grader samtidigt som han förgäves försöker ta sig framåt. Men SNART, tror jag att han kommer krypa omkring här. Han sitter själv (ramlar ibland såklart) och står om vi håller i armarna.

Jag och Victor fortsätter dela 50/50 på ansvaret. Två dagar innan match tar jag nätter/mornar och två dagar efter match gör han det. Han är världens bästa pappa och jag älskar att dela det här med honom.

Vi åker till barnpassningen på gymmet nästan varje dag där han träffar massa andra barn och sina fröknar som han älskar. Han har inte blivit blyg än men han är väldigt medveten, så är vi på ett nytt ställe håller han lite extra i mig samtidigt som han kikar runt nyfiket. Han älskar mig och skrattar åt allt jag gör (Victor är lite avis men det blir väl så när vi hänger 24/7), men han somnar lättast hos Victor vilket är gulligt.

Han börjar få mer hår på huvudet och växer som han ska, hans tänder växer då och då så här hemma dreglas det på. Han är en frisk liten grabb som är nyfiken och framförallt som jag sa tidigare, medveten. Det här försöker vi verkligen ta hänsyn till samtidigt som vi tycker att det är viktigt att han ”lär sig”. Vi var hemma hos några kompisar och spela spel en kväll och även om vi bäddad upp och gjorde den vanliga rutinen så förstod han ju såklart att han inte var hemma och somnade två timmar senare än vanligt och hade en dålig natt väl hemma sen. Med risk att bli momshamad så förstår jag såklart att barn behöver trygghet och rutiner MEN vi lever ett liv där man är lite här och där så tillslut kommer han ju veta att tryggheten är där vi är därmed kan somna lite var som. Eller om jag inte ska vara så pk, vi vill att han ska kunna vara med där vi är och inte att vi varje dag ska behöva åka hem klockan 17 för att han ska sova. Är vi i Sverige och är hos min mamma så måste det kunna vara okej att somna där också, eller är vi hemma hos kompisar och en av oss går iväg i ett lugnt mörkt rum med honom för att det är sovdags så är det också okej.

Ja vad mer. Jag har fått frågan om vad den största skillnaden är med att ha barn och jag skulle säga, exakt allting. Det jag gillar bäst är mina prioriteringar. Jag är en ja-sägare som aldrig vill göra någon besviken vilket har gjort att jag ibland har gjort avkall på mig själv. Ibland har jag ju haft perioder där jag har varit så stressad så det inte är klokt, men med Ted Louie har jag ju varit tvungen att säga nej för hans skull vilket har varit så himla bra. Han är och kommer alltid vara min största prioritet och det är en häftig känsla. Den starkaste känslan som finns kanske. Han har fallit in så naturligt i vårt liv vilket gör att även om förändringen har varit stor så har den varit så naturlig. Innan skrämdes jag av tanken att ha ett barn, just för att allting förändras, men det blir verkligen bara bättre. Jag har funnit lyckan. Ingenting annat är viktigt på ett positivt sätt. Det enda jag vill fokusera på är kärlek, familj och lycka. Inget tjafs om något onödigt eller annat skit som inte spelar någon roll om 10 år. Det som spelar roll är här och nu, och att vara den bästa mamman för min lilla son. Och att tillsammans som familj vara lyckliga.

Åh sex månader idag. De finaste sex månaderna i livet.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ellen

    Vilket fint inlägg! Du är en sån otrolig förebild: jag älskar din ärlighet och öppenhet. Och inte minst världens bästa mamma åt Ted Louie!

  2. Lisa

    Vilket fantastiskt inlägg, grattis till lilla Teddan!
    Maja, jag har en idé för ett kommande inlägg!
    Det vore så kul att höra hur du gör för att bygga upp din stil men framförallt rent praktiskt – din garderob, hur shoppar du för att ha alla basplagg och nyckelplaggen som kan behövas? Och har du några bra tips på hur man kan lägga upp sina shoppingvanor för att hålla sin garderob uppdaterad och redo för nästa årstid? Jag upplever t.e.x att det är lätt att falla in i att shoppa snygga toppar och festklänningar, men desto svårare att köpa baskläder såsom byxor som passar till flera överdelar. Skulle vara så kul om du delade med dig av om du har några bra tips!

Visa alla 12 kommentarer
Vi har hamnat i ett mood där vi boar in oss och idag så har hela dagen gått åt att organisera och RENSA UT.

Vi har hamnat i ett mood där vi boar in oss och idag så har hela dagen gått åt att organisera och RENSA UT. Sandra som hjälper oss att städa har ju hjälpt oss att organisera Ted Louies kläder som är för små så nu har vi fortsatt med det och idag åkte alla kläder i storlek 62 ner i en kartong. Åh det går så fort. Herregud, snart är han 18 år. Hur som, det känns väldigt bra att ha rensat ut och fixat och det gör ju att man blir sugen på att få ordning på resten så nu har jag klickat hem dels aktivitetsleksaker till lilleman och även tallrikar, muggar och dylikt. Leksakerna kommer senare i veckan men idag anlände hans nya fina tallrikar och muggar.

Jag har redan fått massor av frågor angående tallrikarna på instagram och jag beställde allting från Scandiborn! Det är ju en engelsk hemsida men alla märken är från Skandinavien så ni kan säkert hitta det på en någon svensk hemsida om det inte går att beställa till Sverige!

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. jojs

    fina fina maja!
    För det första – tack för en helt fantastisk blogg!
    Kan inte du tipsa om vilka skor/kängor du tycker gäller nu inför hösten? och vad man kan matcha till skorna?
    Tack på förhand!
    KEEP UP THE GOOD WORK BOSSLADY!!!!

  2. Amanda

    Fina Maja!!! Jag fyller 25år i oktober och ska ha en stor fest med mina vänner. VAD ska jag ha på mig? Du har alltid så himla fina kläder och bra stil till alla tillfällen. Vore så roligt med ett inlägg om vad och hur man kan klä sig i höst till fest och andra evenemang:)

    Du är bäst! Kramis

Visa alla 7 kommentarer
MEN VART TAR TIDEN VÄGEN?

MEN VART TAR TIDEN VÄGEN? Herregud så snabbt det går nu. MEN det är ingenting jag sörjer som jag kunde göra första veckorna, jag tycker att det blir roligare och roligare för varje dag och nu är vi ett team han och jag. Jag kan alla hans signaler och dagarna flyter ju på betydligt lättare nu än när han var två veckor gammal och vägde 2.5 kilo.

Ted Louie tre veckor gammal. Jag kan inte sluta skrattgråta åt dessa bilder. Så liten och skör, och vi hade inte fattat att det fanns nappar för olika storlekar he he he.

Det här med hans rutiner har vi inte riktigt ordning på eftersom att vi har rest en del han och jag och det har varit sommar. Men nu när vi är tillbaka här i England har vi redan börjat med tydligare rutiner vilket jag tror är viktigt för hans skull och även vår. Det är skönt att veta på kvällen att nu är det dags för bad, sen mat sen sova.

Just nu vaknar han redan vid 05.30 – 06.00. Tidigare sov han längre men nu har det blivit några tidigare mornar, det är ju även tidsskillnad från Sverige så egentligen blir det ju 07. Dock har han vaknat 07.30 både igår och idag så nu kanske det har vänt. Efter det äter han var tredje timme ungefär (ersättning) och vid 19 badar vi, sätter på oss pyjamas och till åtta försöker vi ha nattat honom. Han vaknar vid 12 och äter en flaska och även en vid 05. Han sover i sin egna säng och somnar oftast lättast av en tunn filt vid ansiktet och napp, vi behöver inte stå och vagga honom i timmar för att han ska bli lugn vilket är skönt tycker jag. Det jag ser framemot nu med rutinerna är att veta ungefär vilken tid han sover på dagen, typ klockan 12 sover han i en timme så jag kan planera mina dagar lite.

Han är superstark och vänder sig från både mage och rygg, Victor gick/sprang redan när han var nio månader och jag när jag var tio månader så det känns som om att Teddan kommer gå ganska tidigt han med. Han greppar nästan sina fötter och har väl typ hittat sina händer, han greppar saker mest hela tiden exempelvis mitt hår. Tänderna är på g så det dreglas och tuggas på händerna. Han har skrattat kanske fyra, fem gånger på RIKTIGT (han skrattar men inte sådär högt utan mer hääähääö) men ler mest hela tiden och pratar och pratar och pratar. Det finns ingenting gulligare än när han pratar. Han är också en bebis som gärna vill vara med, fick han bestämma skulle han redan kunna sitta i sin stol och han vill se vad som händer runtomkring. Han älskar sitt babygym och kan ligga där ett tag och prata med sin spegelbild eller djuren, så jäkla gulligt alltså. Han känner igen en och börjar bli lite mer blyg, eller blyg och blyg, mer att han vill gosa med mig när han är ledsen och det tog en sekund eller två att förstå vem Victor var. Min plan var ju att lämna honom på barnpassningen på mitt gym några dagar i veckan så att jag kan träna när Victor är iväg. Det är ju ett väldigt privat gym och vad jag har förstått max tre, fyra barn åt gången på barnpassningen vilket är bra nu i den här åldern men det känns sådär nu. Vill inte att han ska känna sig övergiven eller att det ska bli för mycket samtidigt som jag verkligen behöver träna och alltid har trott att det är viktigt för barn att inte bli isolerade hemma med sin mamma och pappa. Jag menar nu träffar han ju i princip bara mig och Victor vilket inte heller blir hälsosamt. Hmm vi får se.

Han väger runt sju kilo nu och har storlek 62/68. Jag har hört att storlek 68 är den bästa då dom kan ha kläderna längre, herregud vad dom växer och vad man spenderar pengar på kläder. Vi sparar allting och Sandra har sorterat allting här hemma till nästa bebis, så nu har vi märkta kartonger där alla storlekar står, så bra.

Ted Louie fyra månader och fyra dagar gammal <3.

Nu ska vi börja med att ge han lite plommonpuré och grejer vilket ska bli väldigt roligt. Min lilla älskling, så glad över att vara hans mamma. Så skönt att vara tillbaka i England, njuter hundra gånger mer nu av att vara mamma än vad jag gjorde sista tiden i Sverige.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Sofia

    Hej! Så himla mysigt att du är här igen. Angående barnpassningen på gymmet tycker jag du ska känna efter vad som känns bra för er två. Jag har själv inga barn, men jobbat på förskola i flera år och märker tydligt, speciellt på de små barnen, hur deras anknytning till föräldrarna är, både gott och ont. Jag tror att det huvudsakligen handlar om hur närvarande föräldrarna är och hur mycket kärlek barnet får, samt att man ser sitt barn på riktigt. Och jag tycker du verkar vara en fantastisk mamma, och därför tror jag inte några timmar i veckan gör skillnad, men som sagt – ni bestämmer tillsammans. Lyssna in ditt barn och känn efter du också, hur du mår efteråt. För huvudfokus är ni två, strunta i folk som säger vad du ska och inte ska göra, du rockar!!

  2. Anna

    Hej! Älskar att läsa om ditt liv med din familj, dina matlagningstips och dina rutiner och höstmotivation (jag är precis likadan btw). Men! Saknar er podd SÅ mycket. Det var ett så bra sällskap i öronen under promenader, städdagar eller bara när som helst egentligen. Ni är inspirerande och det är (förvånansvärt) kul att få följa någons vardagsliv med allt vad det innebär. Finns det någon chans att podden kommer tillbaka i framtiden? *hoppas*

  3. Sofia

    Hej Maja! Så roligt att du skriver igen, har saknat dina inlägg! Men alla förtjänar vi ett break! Hoppas du njutit av fulla muggar! 😁 Jag har en fråga angående Teddan. Hur gick det att vänja av honom från att sova tillsammans med er, till att sova i sin egen säng? Jag ska bli mamma i september och den här tanken går på helvarv konstant. Jag har hängt upp mig på det av någon anledning!
    Kram

  4. Sanna

    Hej! Tack för en härlig blogg! Angående att lämna på gymmet, gör det! 😀 Jag började lämna båda mina barn runt samma ålder o första tillfällena blev det kortare pass på runt 20-30 min men dom vande sig snabbt o var alltid samma personal vilket känns viktigt för mig. Jag har märkt att ju tidigare man vänjer barnen vid att mamma lämnar en kort stund men alltid kommer tillbaka, ju lättare går allt sen. Vid 9-10 mån blir dom flesta mammiga igen så då fick jag ibland avbryta träningen. Dom hämtar ju en om barnet är missnöjd. Att lämna så o vara själv en timme var o är fortfarande helt underbart. Ibland kunde jag bara duscha o basta. Träningen gjorde mig helt klart till en gladare mamma. Dagarna kan ibland kännas väldigt långa om man ofta är ensam under föräldraledigheten. Träning ger endorfiner! Kram

Visa alla 11 kommentarer
Jag fick sån fin respons när jag skrev det att jag ibland inte vet hur jag ska blanda in TL i mina inlägg så jag mixar lite som jag har gjort hittills, inte för mycket och inte för lite, lagom.

Jag fick sån fin respons när jag skrev det att jag ibland inte vet hur jag ska blanda in TL i mina inlägg så jag mixar lite som jag har gjort hittills, inte för mycket och inte för lite, lagom. Jag tänker att är man inte intresserad kan man ju bara vänta till nästa inlägg! <3

Jaha tiden har sprungit iväg. Och jag har varit mamma i sju veckor men det känns som hela mitt liv. Den finaste och mest vanliga komplimangen jag har fått sedan han kom är att det verkar så naturligt för mig och oss och det är det verkligen. Flera gånger har jag och Victor pratat om att det inte är så jobbigt som alla säger och hur bra vi har det, förstår såklart att saker som vår städhjälp och mitt och Victors jobb bidrar till en väldigt stor del av det. Samt att TL är en väldigt snäll bebis Dagarna är verkligen, fantastiska. Och oftast är vi oense om vem som ska ha honom och inte tvärtom (förutom på nätterna he he he).

Jag har iallafall slutat amma helt. Efter att vi var i London och fixade hans pass, och då en hel dag gick utan att jag ammade så funkade det inte längre. Han bara låg där vid tutten och glodde och jag läckte knappt. Det var som att hela fabriken la ner och sa ”vet du vad, nu har vi försökt få igång den här mjölken i en månad men det går inte”. Och det har varit så skönt för mig. På en gång då fick vi delat ansvar här hemma och allting flöt på betydligt bättre. Han var mätt och glad. Jag var utvilad och lugn. Och Victor kom in och tog på sig halva ansvaret med maten på en gång. Så efter det blev det så enkelt med hans rutiner för oss och det har varit en sån lyx att Victor har det jobbet han har. Jag och TL spenderar förmiddagarna tillsammans, vi går milen ihop (då sover han oftast), vi äter frukost, myser, tvättar, sen vips är klockan 14 och Victor är hemma och tar honom och då jobbar jag några timmar.

Även om det är väldigt slitsamt att få barn, och låt oss vara ärliga, man är inte alltid jättetrevlig mot sin partner så är jag väldigt glad över att vi har blivit ett sånt team på en gång här hemma. Även om det är 2019 så tror jag att det enkelt blir så att mamman tar på sig mer ansvar och jag kommer på mig själv bli imponerad av Victor (okej jag har alltid vetat att han skulle bli en bra pappa som skulle ta ansvar men wow det här är över all förväntan). Jag skäms nästan över att ens ha tänkt att jag tar mer ansvar för det gör jag absolut inte. Han kokar flaskor, tvättar pyjamaser, filar naglar och byter blöja oftare än vad jag gör. Får nästan be om att mata han oftare för att han ens ska komma ihåg att han har en mamma he he.

Han äter var tredje timme nu, 09, 12, 15, 18, 21, 24 osv osv. Just nu 5 oz vilket jag tror motsvarar 140 ml eller något sånt. Han sover oftast mellan 21 och vid midnatt väcker vi honom för mat. Sen väcker han oss vid 03 och 06 för att han är hungrig och vid nio vaknar vi alla. Så otroligt skönt för oss alla och på nätterna blir han matad i sömnen i princip däremot gav vår barnmorska tipset att på nätterna börja ge mindre mat så att han lär sig att man sover på nätterna och äter på dagarna. HAHA om man hade en kamera på oss på nätterna. Vi bestämmer aldrig vem som gör vad utan en kan ge mat vid 03 och när han sen vaknar igen vid 06 så beror det på vilket mode man är i. Man kan vakna av att Victor står yrvaken vid sidan av sängen med honom i famnen och bara säger ”här” och lägger ner honom jämte mig. Eller så knackar jag på Victor och säger ”din son är vaken”.

Han sover i sin säng nu jämte oss, men vid sex lyfter jag över honom till oss, mest för att jag vill gosa. Han somnar av sig själv ofta, det räcker att man lägger honom i sitt babynest med en hand över magen då och då så somnar han själv. Ligger och joddrar lite sen blir det tyst. Det är väldigt skönt, det gör saker som att duscha och fixa sig i ordning enkelt. Man lägger honom där så somnar han tillslut bara man pratar lite med honom eller sätter på lite musik. Det är häftigt hur man märker att dom är människor även om dom är så små, han kan bli uttråkad eller bara känna sig ensam och en lätt hand eller klapp gör honom lugn igen. Så coolt tycker jag.

Han är mer vaken nu på dagarna vilket är väldigt roligt, och har börjat le åt oss och man ser att han känner igen oss vilket gör en helt överlycklig. Och han blir bara tjockare och tjockare, och gulligare och gulligare. Han vägdes i veckan och då var han uppe på 4,200 kilo!!! Betydligt större än för bara några veckor sedan och vissa kläder är redan för små och äntligen drunknar han inte i alla fina outfits jag har köpt till honom. Sen förstår jag inte att många faktiskt föder barn som väger så mycket som han gör nu, det var svårt för mig att få ut honom som han kom jag hade ju sett ut som en babian om han föddes såhär stor. My gad.

Vad mer? Jag älskar bara att vara hans mamma. Det föll sig så naturligt i våra liv att han kom och det blev en ljusare värld. Ingenting är jobbigt, och det provocerar kanske och jag vet att det kan bli tufft snabbt, men just nu flyter allting bara på. Det enda negativa är att det går för snabbt. Snart är han 18 år och ska fira jul med sin nya flickvän och struntar i sin mamma som ringer och tjatar jämt.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

    1. Simone

      Jepp jag log då jag läste att du vet vissa föder barn som väger det teddie väger nu 😀 jepp, min son kom 11.12 2018 och vägde 4180.. När han kom och de vägde honom och sa den vikten trodde jag det inte var sant! Haha! Hur jäklar fick jag ut honom tänkte jag!? Både jag och min man är små och vår son har fortsatt att vara på plus sidan så man har fått träna upp armmuskler kan jag säga 😉 hehe

  1. Linda

    Bästa Maja, du låter så genom lycklig å man blir glad varenda gång man går in å läser här. Tack för du är så jäkla bra! Kram

  2. Caroline

    Skoja inte!!😂 Vår första vägde 4,300.. Det tog 5 år innan det var aktuellt med en tvåa! 😆 Som tur var vägde hon 3,465 när hon kom. Och trean, som kom i höstas vägde in på 4,100. Mvh Babian 😜

Visa alla 29 kommentarer
Vi försöker vara relativt duktiga med rutiner just nu (vill ni läsa mer om det?

Vi försöker vara relativt duktiga med rutiner just nu (vill ni läsa mer om det? Jag kan tycka att det är lite svårt ibland det där att balansera bloggen som den var förr och inkludera min nya favoritperson utan att jag ska bli en mamma-bloggare) hur som helst, rutiner, och en av dom är att såklart, att bada. I början testade vi att bada med honom i vårt stora badkar men det gillade han inte alls, så vi testade hans lilla badkar som han ÄLSKAR. Så där ligger han och somnar i princip alltid, så gulligt.

Jag tyckte att det var svårt med produkter till honom då i princip alla från mataffären var på tok för starka i lukterna och kändes inte alls bra för hans hud. Han fick mycket utslag och knottror av alla oljor och tvålar så jag letade efter någonting mer enkelt för honom, något mer naturligt. Och jag måste bara tipsa om Estelle & Thilds produkter. Vi missbrukar framförallt deras olja varje dag och på en gång lägger hans rodnader och knottror som han kan få under dagen av vad jag antar allt möjligt. Framförallt gillar jag att det inte tar bort bebislukten som alla andra gjorde, utan det är produkter utan doft vilket jag älskar. Till kroppen i badet använder vi deras kroppstvätt och just nu behövs ju inte så mycket schampo men SNART! Tips!

Inlägget innehåller adlinks.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ida

    Jag läser jättegärna fler ”barnrelaterade” inlägg. Ditt sätt att skriva och uttrycka dig om både graviditet, känslor och livet har hjälpt mig massor och tror att det kan göra det framöver också. Är själv beräknad om en månad och jag kan säga att mycket av det du skrivit i din blogg har fått mig att förstå att jag är ”okej”, att vad som än väntar är okej och jag känner mig PEPPAD.

  2. Maria Pettersson

    Finaste Maja! Födde en son den 27:e mars så därför älskar jag såklart att läsa i läggen om er vardag med den nya favoritpersonen! Känns konstigt om du skulle skriva om smink och kläder bara då det finns ett nytt intressant ämne i livet <3 Lycka till med resan till Sverige. Stor kram

  3. Sofia

    Tycker absolut du kan skriva fler såna inlägg!! Jag har inga barn, är inte gravid och planerar inte att bli det närmsta tiden, MEN jag läser gärna!! Jag följer dig för att du är DU, för ditt sätt skriva och bilder. Det är klart att du ska inkludera din nya favoritperson <33333

  4. Lena

    Leser gjerne mer om din nye hverdag, følger deg for at du er du<3.. og da blir det en naturlig del for deg å skrive om tenker jeg 😊

  5. Hanna

    Gärna mer såna här inlägg! Älskar att dina inlägg aldrig är dömande och inte heller innehåller pekpinnar till andra mammor utan bara den ärliga verkligheten. Har en tre månaders kille här hemma och märker hur lätt man blir påverkad av de man läser och känner sig som en ”sämre” nybliven mamma, men aldrig här inne.

    Är dessutom så nyfiken på hur stor Ted Louie är nu? Du är grym!

Visa alla 19 kommentarer