Maja Nilsson Lindelöf
Kategori

Tankar om livet

Kategori
Jag tänkte att vi skulle göra en liten årsresumé.

Jag tänkte att vi skulle göra en liten årsresumé. Lite sent påtänkt kanske, det är söndagmorgon den 30e december men Victor är iväg på match, jag sitter med morgonkaffet (nu har det hunnit blivit lunch men ändå) och tänkte varför inte. Kan vara mysigt.

Jag minns att jag för ett år sedan var så redo för ett nytt år. 2017 var inte mitt år när det kom till mitt välmående och jag längtade efter ett mer stabilt 2018. Blev otroligt ledsen och påverkad av människor som påstod att jag behövde vara lycklig, att jag hade allting jag kunde drömma om och att det var skrattretande hur jag kunde må dåligt efter att ha flyttat till England. Vi bodde i ett stort lyxigt hus och min pojkvän hade ett nyskrivet kontrakt med Manchester United. Att det betyder att man måste vara lycklig, minns att jag var så förvirrad. Kändes som om att det var fel på mig som inte bara var glad. Och minns att kombon av att känna sig deprimerad och även vänja sig vid riktigt rampljus genom Victor inte alls var bra. Tryggheten i Lissabon längtade jag till varje dag och hur livet var när vi levde där, vi var privata och levde ett väldigt vanligt liv.

Kommer ihåg hur det brände i magen när jag läste elaka kommentarer här inne och på andra forum. Hur varje artikel om Victor slog mig som en käftsmäll i ansiktet. Grät varje dag. Och var inte alls stark i mitt psyke. Tänkte att alla hade rätt. Att mitt mående inte var befogat. Idag är jag trygg, och stolt över, att jag insåg då, och inser även idag att lycka aldrig sitter i materiella ting oavsett vad folk säger till mig. Jag vet livets riktiga värde, och det är familj, vänner och kärlek. Och det gör mig glad, att jag är den typen av människan som förstår det. Och att man får må dåligt även om man sitter i ett stort hus. Man kan inte säga åt någon annan vad den får känna eller tycka. Din verklighet är din verklighet, och min är min. Genuin lycka handlar aldrig om pengar (sedan vet jag att vi är privilegierade och att en bra ekonomi ger en enorm trygghet, men det handlar inte om psykisk hohälsa).. Sen är det häftigt hur man som människa lär sig och anpassar sig, idag skulle jag aldrig ta åt mig av negativa åsikter vad en främling skriver till mig och jag har verkligen blivit van vid vårt nya offentliga liv. Blir sällan påverkad numera.

Så jag gick in i 2018 med ett tungt hjärta men det blev ett väldigt fint och stabilt år ändå på sätt och vis. Nu när året har gått så är det som sagt, med stor tacksamhet jag inser att jag verkligen trivs här i England. I vårt hus. I vårt liv. Jag har precis allting jag kan önska när det kommer till en trygg vardag med en underbar partner och fina starka relationer kring mig och det är någonting jag tar med mig in i 2018. Jag lämnar dåliga relationer bakom mig och blickar bara framåt. Har bokat in psykolog i mitten av januari och ser framemot det.

Det har varit lyckans år helt klart. Vi har gift oss och sedan blev vi gravida. Det har varit magiskt. Men med lyckan kommer också sorg, ibland, om inte alltid så går det hand i hand. Jag har känt mig väldigt sviken det här året och varit otroligt ledsen. Verkligen sörjt här hemma. Hulkat i Victors famn. Men det har även fått mig att ifrågasätta mig själv, rannsaka mig själv, vilket jag tror är viktigt ibland. Från sorgen tar jag med mig saker jag måste jobba på när det kommer till att vara en vän och partner, även dotter och familj. Vara mer närvarande. Svara i telefonen när det ringer även om jag känner mig för stressad för att egentligen svara. Men också inse att jag bara vill omringa mig med människor som också klarar av mig, väntar på mig, hjälper mig med mitt mående.

Och så tar jag med mig att man måste njuta av stunden. Av nuet. För allting kan hända när som helst och livet är verkligen för kort. En i min familj har blivit väldigt sjuk och det har fått mig att inse, hur klyschigt det än låter, att livet är för kort.

Jag ser framemot 2019. Året vi ska bli en familj. Året en av mina största drömmar slår in, jag blir mamma.

Nu slänger vi oss tillbaka till början av 2018!

Våra inbjudningar till bröllopet gick ut!

Jag fotades för Damernas Värld! Tyckte att det var så himla roligt att vara med i en tidning och fotas, få välja bland olika kläder och få sminket fixat.

Jag åkte till Spanien för att hälsa på familjen Dahlström Guidetti, Mason var ju på gång att anlända till världen så jag var där för att hjälpa till. Och hänga med min lilla älskling <3

Och jag såg ut såhär! Och fick på mig jeans :)))) Det var tider det.

Victor kom på besök! <3

<3!

Och inte kort därefter kom min lilla älskade gudson till världen. Kommer älska honom föralltid.

Och när februari kom åkte jag hem till England igen och lämnade den här lille älsklingen med sin lillebror <3


Det regnade! Typ varje dag!

Och jag försökte ordna upp hemmet med nya tallrikar och muggar! Gick helt okej ändå, älskar dom tallrikarna jag köpte.

Och jag köpte hem blommor. Nästan hela februari spenderades med vanlig vardag, fotboll, jobb, blommor, träning osv osv. Som en februari är helt enkelt.

Sen åkte jag hem till Stockholm för jobb!

Innan jag åkte till Västerås för att fira Vickan som fyllde 25 år <333 min älskade Vickan.

Och sen åkte jag hem igen, och mös med den här karln.

Sen kom mars och jag valde alliansringar! Bröllopet närmade sig <3

Sen åkte vi till PARIS lite spontant <3 En av våra bästa resor helt klart. Vi bara hånglade, drack vin och åt pasta. Levde life.

Invigde men gula kostym som sedan åkte på kanske 50 gånger under sommaren.

Efter Paris var vi hemma i typ någon dag innan det var dags för landslagssamling!

Och det betyder ju jobb för Majsan i Stockholm!

Väl tillbaka i England letades det nytt hus, HAHA undrar egentligen hur många hus vi har kollat på. Herregud.

Efter vardag i England fick vi ledigt några dagar och åkte till London! Oj så det dejtades denna månad. Att bebis inte blev till då är ett under (skojar).

Såhär såg jag ut!

Och det här är vad jag drack <333 rip.

Och månaden avslutades med Sam Smith! WOW mars var ju årets månad.

Det var mina tre första månader 2018 <3

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ellen

    Känner verkligen igen mig i dina känslor. Man kan ju bara må så som man själv mår! Och Själv mår jag bäst när alla andra mår bra. Om ngn i min närhet är sjuk påverkar det mig så jäkla mkt. Har växt upp med en bipolär förälder och ett bipolärt syskon så tror definitivt det har påverkat. Att alltid vara det där limmet som ska få andra att funka, jobbigt. Men till slut kom jag till insikt med att jag måste vara lycklig bara för min egen skull. För mig blev det uppenbart när jag fick barn. Mitt barn är nummer ett, inte alla andra i omgivningen.

    1. Marie

      Oj, råkade skicka iväg. Typiskt. Dina ord är så ärliga och balsam för själen. Fortsätt vara exakt den du är. Du gör skillnad. ALL lycka och ett Gott Nytt År till Er!

  2. Anna

    Jag tycker så mycket om att läsa dina inlägg. Du berör verkligen på alla plan. Jag är mamma till två tonåringar och hela familjen älskar fotboll och det är på den vägen jag hittade din blogg. Jag önskar dig lycka till med din bebis och vet vilken lycka du har framför dig. Men även jobbiga perioder, var så säker🙂
    Tack för att du är du♥️

  3. Anonym

    Hej Maja!
    Jag har en fråga som jag hoppas du vill svara på! Jag är själv gravid nu, väldigt tidigt men han börjat fundera på kub och nipt-test. Är det något ni valde att göra? Och hur i så fall resonerande ni?
    Stor tack för din blogg, älskar den och din och sannas podd 😘❤️

  4. Elin

    Ah KUL inlagg!! Jag vet att du just har gjort en harvideo, men det skulle vara kul om du visade hur du gor dina lockar med (som pa bilden med den gula kostymen) PANG SNYGG dar!! Och alltid iof. Kram

  5. Kelly

    Åh kul med årsresumé! Blir alltid på glatt humör när jag läser bloggen, din härliga energi smittar av sig!!🌟 Undrar var leopardklänningen och den gula kostymen kommer ifrån? Urläcker!! Kram <3

Visa alla 14 kommentarer
Jag är hemma i England nu och hade en väldigt fin kväll igår med Victors familj.

Jag är hemma i England nu och hade en väldigt fin kväll igår med Victors familj. Jag var väldigt kluven över att åka tillbaka men åkte tillslut, när jag har mycket ångest så är det bättre för mig att vara bland folk än ensam hemma i lägenheten så jag tvingade mig själv att hoppa in i taxin till flygplatsen. Och det var så fint att få komma hem. Till huset med tända ljus och Victors familj. Det är fint att vi alla känner varandra nu. Och rår om varandra. Och att dom tycker om mig precis som jag är.

Vi åt engelskt julbord och det dracks vin (jag plockade fram mitt alkoholfria). Sen satt jag, Victors moster, kusin och Sebbes flickvän Maria i timmar och pratade om ångest och psykisk ohälsa. Lyssnade på varandra, gav råd och pratade. Och det var så skönt för mig. Och en stund där jag verkligen fick reflektera. Jag tog åt mig en del grejer på riktigt den här gången som jag ska börja följa redan idag. Dessa dagar har verkligen gjort att jag inte har mått så bra och mina känslor är överallt så det var skönt att komma hem till just det där igårkväll. Jag vet inte om det beror på att det är högtider, hormonerna eller någonting annat. Men att komma hem var befriande igår och jag hade den finaste kvällen på länge faktiskt. Underbart också att hitta personer man verkligen kommer nära i Victors familj, att få ha det supportnätet så nära är magiskt.

Idag väntar fotboll med gänget, men nu tänkte jag kliva ner och göra scones till hela familjen. Idag väljer jag lyckan och kommer göra aktiva val hela dagen för att dämpa min ångest. Jag kommer inte att kolla sociala medier eller jobb en enda gång (förutom om jag själv ska posta och då ska det gå fort), jag är för mottaglig för allting just nu så det är lika bra att undvika saker som kan få mig att bli påverkad så som kommentarer eller liknande. Alla jobbiga tankar kommer jag snabbt försöka tänka inte är välkomna idag, jag ska försöka välja bort tankarna, att jag tar ett aktivt val att inte längre tänka på saken och efter frukost ska jag meditera i fem minuter. Och min berömda jobbtelefon jag har pratat om i flera år ligger på laddning och Victors moster har lovat mig att hjälpa mig att installera den idag så att det blir gjort. Aktiva val. Mot att bli en lyckligare människa. Känns fint att ha kommit till insikt till det såhär halv åtta på morgonen den 26e december. Men efter dessa dagar har jag genuint känt att det får vara nog. Jag hade världens finaste jul med min underbara familj men hade ändå gråten i halsen utan att veta varför, så det får räcka nu. Och jag börjar idag.

Nu ska jag sätta på mig tofflorna och kila ner, och njuta av att vi har sällskap här hemma. Ville bara dela med mig av mina tankar. Och önska er alla en god fortsättning (och påminna er om att jag tror att det är enkelt att bli ett vrak under perioder som julen och att det är helt okej).

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Anonym

    Tack för du skriver detta. Jag gick runt en hel dag och förstod inte vad som var problemet, jag ville bara gråta men endå hade jag haft världens finaste jul med världens finaste familj. Jag blev arg på mig själv och försökte hitta anledningarna, blir som jag bygger upp något som inte finns som jag kan få va ledsen över. Så fint å veta att man faktiskt kan känna så, att de inte är mig eller mina jular som får mig ledsen utan att andra faktiskt också kan ha samma känsla utan förklaring. Ibland behövs kanske inte dessa förklaringar. Tack maja, från botten av mitt hjärta att du skrev detta. Idag ska jag göra som dig, göra aktiva val för att må bra. Du är så fin människa!

  2. Jennifer

    Maja, du sätter verkligen orden på rätt plats!
    Du förstår inte hur mycket det gör för en att få läsa detta, för i mina ögon har du ett perfekt liv, du är så otroligt ödmjuk, har en fin familj omkring dig och är en helt fantastisk person. Men att du också kan må dåligt är ibland en tröst och det är så unikt att du pratar om det, för det hjälper iaf mig.
    Jag får alltid ångest över julen, jag har ingen familj att fira med men jag älskar julen, så varje år när den närmar sig känns det vemodigt, vem ska bjuda in mig iår? Vart kommer jag sitta och känna mig malplacerad? Osv..
    I år gick ångesten över det så långt att jag faktiskt valde att sitta hemma själv, jag grät till hela Kalle men jag tog mig ur det, men det känns liksom aldrig ”okej” att gråta för att alla andra är så lyckliga, så att få läsa ifrån dig att man faktiskt visst får ha ångest, det gjorde susen.
    Tack bästa Maja för att du är du och för att du delar med dig! ❤️

  3. Nathalie

    Åh maja, tack för du delar med dig! Jag fick min första ångestattack inför julen när jag var åtta år och jag fick för mig att jag skulle dö på nyårsafton. Som åttaåring. Sjukt.. Jul och nyår var så jävla jobbigt för mig i flera flera år. Min familj har alltid funnits där men kanske inte riktigt förstått hur jag egentligen mådde. Nu är jag gift och har två små barn (är28 år) och får inte ångest längre, men kan fortfarande må dåligt i vissa perioder och känna press inför högtider. Men barnen har hjälpt mig mycket och nu lever jag ut högtiderna genom dem <3 Önskar innerligt att din ångest också blir bättre!!! God fortsättning på dig och tack för bästa bloggen (och instagram!) <3

  4. Mathilda Lundberg

    Det är så fint att du delar med dig, din förmåga att sätta ord på känslor och tankar är helt magisk.

    Jag känner igen mig mycket i det du skriver. Jag får alltid ångest när julen är slut, förmodligen för att jag älskar julen och alltid ser fram emot den väldigt mycket. När den då är över känns det tomt, svårt att förklara och att påverka 🙂 nen jag pratade med mina vänner om det under en tjejmiddag och bara efter det släppte det lite. Tror ändå att våga prata om det är ett steg på vägen mot att bli mer hälsosam psykiskt och snäll mot sig själv.

    Massa kramar!

    1. Maja Nilsson

      Håller verkligen med. Mamma kom hem till mig så fick jag gråta lite med henne och sen släppte mycket. Ibland kan det vara skönt att bara säga rakt ut att man mår dåligt fast man inte vet varför. Tack för din kommentar <33 Stor kram

  5. charlotte wallin

    Hej Maja, du är stark som berättar, det hjälper nog många andra i samma situation. Du verkar vara en klok person, följ ditt hjärta och magkänsla och låt saker ta tid. Kärlek, Charlotte.

  6. Sofia

    Kom igen maja! Du är riktigt grym! Kämpa på! ❤️ Dåliga dagar finns för att uppskatta de som är bra. Finns inte dem finns det knappt plats för reflektion. Så tänker jag iallafall. God fortsättning på dig!

  7. Julia

    Åh känner igen mig i din känsla kring jul. När jag var liten så hade jag extrem separationsångest. Min mammas familj bor i Kalmar (jag i Sthlm) och när vi besökte dom över helger kunde jag när det var som värst gråta lördag förmiddag för att vi skulle hem söndagkväll. Och att sitta och ha mysigt och trevligt med dom lördagkväll var det bästa men också så extremt extremt ångestladdat, jag tror helt enkelt att jag njöt så mycket (eller jag ville njuta) men jag visste att det skulle ta slut och det gav mig ångest. Jag tror kanske att det viktiga är att försöka (så klyschigt och så himla svårt) vara i nuet, suga in varje sekund och bara älska stunden och livet.

    Stor kram på dig, njut nu av livet och sug in varje sekund! <3

    1. Maja Nilsson

      Känner verkligen igen mig. Tror det blev så för mig med när mamma kom hem för att säga hejdå och jag insåg att det här är bland dom sista gångerna vi ses innan bebis är här. För mycket känslor helt enkelt. Tack för att du tog dig tiden att skriva till mig det betyder mycket <3 Stor kram

  8. Anna

    Tack för att du delar med dig! Så otroligt starkt. Verkar som vi med ångest har det jobbigt på högtider, jag har också gråtit mycket, trots att det inte har funnits något att gråta för. Mår bättre av att läsa det här och alla andra ångestkommentarer som ger en känsla av att man inte är galen. Kärlek ♡

  9. Sofia

    Jul, midsommar och nyår är för mig problematiska högtider. Har de senaste åren känt mig väldigt melankolisk och gråtit flera gånger. Utan att för den sakens skull känna mig ledsen över något. Förra nyår grät jag mig igenom dagen och visste inte om jag skulle orka med kvällens festligheter. Men jag tog mig i kragen och gick på den middag jag var bjuden på och det var ett bra beslut, precis som du så är det bättre att vara bland människor än att gräva ner sig. Min kille förstår inte vad ångesten kring dessa högtider bottnar i men är ett väldigt fint stöd. Jag vet inre heller vart det kommer ifrån (hade en väldigt fin uppväxt med fina traditioner kring dessa högtider som jag vill föra över till mina barn). Men gråten ligger allt som oftast i halsen dessa dagar. Juldagen, nyårsdagen och midsommardagen när annat folk ligger med ångest kan jag börja andas igen. Nu har jag en dotter på 6 veckor och kände att nu kan jag inte gå runt med gråten i halsen på julafton. Jag navigerade mig igenom julafton och somnade lycklig och tacksam genom att sänka krav och föreställningar om hur julen borde vara. Nu har jag en egen familj och kan välja själv. Och det känns väldigt fint ❤️ Den t enda som spelar roll nu är min dotter 💖
    Tack för att du delar med dig, Maja!

    1. Maja Nilsson

      Åh så skönt det var att få läsa detta. Och fint. Dessutom så sa jag det häromdagen fast det lät lite konstigt kanske, men jag längtar så tills min bebis är här för då måste jag fokusera på hen och inte på min ångest. Tror livet får en annan innebörd då och annat fokus. Stor kram och tack för att du skriver till mig.

  10. Pima

    Tack Maja. Den här julen har varit mysig och såklart fylld av tacksamhet men oj vad jag haft ångest. När jag och min kille kom hem på julafton efter en jullunch började jag tokgråta. Högtider är alldeles för förknippade med bra familjerelationer och det finns någon sorts överliggande hets om att allt ska vara så fint, och livet kan omöjligt vara så hela tiden. Det hände en hel del saker som gjorde att jag kände mig liten och bortglömd, känslor som gör sig påminda runt jul. Jag försöker tänka bort det för man låter väldigt bortskämd när en i ens närmaste familj ”glömt att köpa en julklapp” till en eller inte frågar något om vad som pågår i ens liv. Du vet, ”smågrejer” som gör väldigt ont, faktiskt. Skönt att läsa att jag inte är ensam om att känna ångesten någonstans där under. Du är fantastisk som delar med dig. Snart är det nytt år – ny start – då lämnar vi det här året bakom oss och blickar framåt. Kram till dig ❤️

  11. Patricia

    Tack Maja för det här inlägget. Behövde verkligen läsa precis det här idag. Försökte förklara för min man igår att det är så jobbigt att på samma gång vara lycklig och tacksam men ändå ha den där ångesten som gnager. Jag ska också välja lyckan idag ❤

  12. Kelly

    Tack för att du delar med dig, det är guld värt! Du sätter ord på ens känslor så himla bra och det betyder så mycket. Förresten så skriver du helt fantastiskt bra, det är underbart att läsa dina inlägg! Kram <3

  13. Emmie

    Massa kramar till dig Maja. Har gråtit mig igenom den här julen. Inte för att det har hänt något hemskt utan för att jag är en person som har känslorna mer utanpå än inuti. Är tacksam över att jag har möjligheten att känna lycka så oerhört starkt, baksidan till det är tyvärr att man känner sorg/besvikelse osv. lika starkt. Försöker tänka att det är min superkraft och det gör det lite lättare när man har massa ångest som skaver ❤️

    1. Maja Nilsson

      ”Försöker tänka att det är min superkraft och det gör det lite lättare när man har massa ångest som skaver”. Så himla fint. Och sant. Känner hellre för mycket än för lite <3 faktiskt.

  14. Jennie

    ” Jag hade världens finaste jul med min underbara familj men hade ändå gråten i halsen utan att veta varför” Jag känner så igen mig i denna mening och den beskriver det problematiska med ångest mycket väl. Tack för ett bra inlägg.

Visa alla 41 kommentarer
Jag måste nog erkänna att det var lite väl överambitiöst att tro att jag utan vidare skulle klara av att fira jul i Sverige utan Victor.

Jag måste nog erkänna att det var lite väl överambitiöst att tro att jag utan vidare skulle klara av att fira jul i Sverige utan Victor. Det är en märklig känsla att vakna upp idag ensam i lägenheten. Och det får mig såklart att tänka på alla som inte har någon under den här perioden. Jag och Victor pratade om just det i veckan att julafton ibland nästan blir som ett kvitto på året, vilka hör av sig och vilka ringer man. Det är så fruktansvärt att så många är ensamma den dagen men det är också så många som försätter sig själva i den situationen. Och att man som anhörig får ont i hjärtat och känner sorg för den personen, än att se det för vad det är. Bryr man sig inte någon annan dag om året om någon annan än sig själv så är det ju ingen som bryr sig om en på julafton. Men med det sagt så är det verkligen en helg på året som är så mycket lycka men även så mycket sorg för så många människor och jag blir nästan ledsen bara av att tänka på det. För oavsett situation eller vad som har hänt i det förflutna, så vill ingen vara ensam på julafton och det är inte många som verkligen förtjänar det. Helt fruktansvärt. Och jag tror att vi är många som kan känna smärta just dessa dagar, tänka på personer och känna ett behov att ringa och kolla läget, fast man egentligen vet att det inte är ens egna ansvar. Ja nu svamlar jag.

Tänker även på alla barn som ser sina föräldrar dricka för mycket alkohol, när det egentligen ska vara deras helg. Barnens helg. Jag och Victor har bestämt oss för att vårt barn aldrig ska få vara i närheten av alkohol på det sättet så även om vi har haft väldigt roliga jular hittills så ser jag framemot alla vita framöver. Jag såg den här och blev väldigt berörd.

Jag vaknade iallafall upp ensam idag (eller min bebis är också vaken och det känns väldigt passande och betryggande) men annars så känns det sådär. Men en sak gör mig så lycklig. Och det är att jag IGÅR NÅDDE MITT MÅL MED HJÄRNFONDEN. Jag nådde inte bara mitt mål, jag kom 24 840 kronor över det. Jag började dela många av era meddelanden igår på instagram och fick en otrolig respons, och på en timme drog insamlingen in över 50.000 kronor. Och det var så fint, och magiskt. Som om att alla kom tillsammans. Men även någonting sorgligt över att det är så få som vet om att andra också har det svårt. Det är så många idag som lider av psykisk ohälsa eller är anhöriga, och det är som att vi inte pratar om det. Så när jag igår delade små små texter så var det som om att alla mina följare bara slöts samman och jag fick sånna otroliga meddelanden. Många som tackade. För att jag under juletider visade att fler av oss kämpar på.


Det var helt magiskt igår. Och jag vill tacka er alla. Från djupet av mitt hjärta. Tack. Och det viktigaste av allt med det här (även om pengarna såklart är helt magiskt, att 224 840 kronor oavkortat kommer gå till forskning är helt OTROLIGT) så är det att så många har engagerat sig, läst på, pratat om det och brytt sig. Öppnat upp sig. Delat med sig. Det är de finaste av allt, att ha fått läsa upp allting för Albin. Och få honom att känna sig lite mindre ensam. Det är nog den finaste julklappen han kunde få, tack vare er.

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Camilla

    Kommer att fira min första jul någonsin helt ensam med min katt i Västerås. Beställt jultallrik på Ica Maxi, och accepterat att det får bli såhär i år. Har haft perioder den senaste veckan där jag varit oerhört ledsen när alla kollegor pratat om hur de ska fira jul med sina familjer. Inombords har jag gråtit, men utåt har det varit stenansikte på, och begravt mig i jobb i stället. Vänner har erbjudit sig att jag får vara hos dem i morgon, men det känns inte heller rätt på nåt sätt. Det är ju deras familj och jag vill inte tränga mig på. Men älskar dem för att de bryr sig och erbjöd sig.
    Tack för en fin blogg och God Jul 🙂

    1. Maja Nilsson

      <3 låter klyshigt men du är varmt välkommen hem till oss i Hökåsen annars. Förstår att man alltid tänker att man inte vill tränga sig på men tycker att det är sånt svenskttänk. Man ska tränga sig på, speciellt idag, för tror inte det finns någon vettig person i världen som hade tyckt att det var jobbigt med ditt sällskap. Genom Victor har jag ofta varit med om att människor från världens hörn hamnar hemma hos oss, spelar ingen roll vilken dag eller högtid det är och jag har helt gått ifrån mitt svenska tänk att man "bara vill vara med familjen" till att ALLA alltid genuint är välkomna och jag tror att så många fler än vad vi tror är så. Men vill du ändå vara hemma så mys idag, sätt på en bra film och ta en skön dusch. Och njut av jultallriken <3<3 Ring härliga samtal till nära och kära och önska god jul. All kärlek och GOD JUL <3

  2. Lina

    Du glömmer en viktig grej här. Alla människor fungerar inte likadant. Det finns personer som väljer att vara själva på julafton och som mår bra av det. Det behöver inte ligga något tragiskt bakom det utan det kan vara självvalt. Det verkar som att ni är många som tror att det inte kan vara så, och det tycker jag är sorgligt. Det är viktigt att vara öppen mot det faktum att alla inte vill leva alla delar i livet på samma sätt. Jag hoppas att den här kommentaren kanske öppnar upp för det faktum att valet att vara själv på jul inte behöver vara fel. Själv väljer jag att fira med mina närmsta och en massa skidåkning.

    1. Maja Nilsson

      Det är ju självklart! Men däremot är ju det inte en sorg, att välja att vara ensam och jag tänkte ju mer på det hur tufft det kan vara att inte ha ett val. Alla firar jul på olika sätt, men eftersom att traditionerna är så stora och starka i Sverige kändes det viktigt att prata om dom som inte har ett val idag :).

Idag händer allting på samma dag!

Idag händer allting på samma dag! Jag FYLLER 25 ÅR! OCH min nya hemsida är online!! Så numera är det majanilssonlindelof.com som gäller! VÄLKOMNA VÄNNER!

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mary

    ❤️❤️❤️Grattis Maja! Du är den bästa inspirationen i världen, du är lysande !!! Jag har inga ord för att beskriva allt ditt arbete och hur du är. Jag hoppas att du är väldigt glad på denna dag och att allt går bra eftersom du förtjänar det. Men wow, vilken underbar blogg! Vilken otroligt present. Jag hoppas att dessa 25 år ger dig stor glädje! Stor pussssss❤️❤️❤️
    ÄLSKAR DIG QUEEN M! 😍

  2. Anna

    Stort grattis på födelsedagen och nya hemsidan! Supersnyggt alltihopa verkligen 🙂 Ang feedback så ser ”Om mig” texten som att den är tagen från Wikipedia eller något då det är stavfel på Sannas namn (som dessutom nämns efter Johns) och att man skriver att du är i ett förhållande med Victor och inte gift.

  3. Elin

    Grattis på födelsedagen och god jul Maja :-* Tänkte bara uppmärksamma att under fliken ”om mig” står det att du driver podden med Sanna Dahlberg, istället för Dahlström. Kram!

  4. Lina

    Stort grattis till dig! Hoppas du får en bra dag och att du hade en fin kväll igår! Och även gratis till nya sidan, den är verkligen supersnygg! Men en liten sak jag såg, Instagram-länken på ”om mig”-sidan leder till ditt gamla namn du hade innan du bytte, så är inte din profil man länkas till 🙂

  5. Therese

    Stort grattis på din födelsedag! Tycker din nya sida ser helt fantastisk ut, så mycket mer stilren vilket alltid uppskattas. Enklare att fokusera på vad som är viktigt då 🙂 Kul att se att det går så bra för dig.

    Kram

  6. anja

    GRATTIS MAJA! Och wow vilken fin hemsida!!! Önskar dig allt det bästa och att du blir firad ordentligt med familjen ikväll <3 KRAM

  7. Jennie

    Grattis på födelsedagen!! Och nya bloggen såklart. Så himla roligt!

    Hoppas du får en underbar dag och blir rejält firad!

    Kramar <3

Visa alla 18 kommentarer

Rekommenderade inlägg

Nu närmar det sig med stormsteg, julen.

Nu närmar det sig med stormsteg, julen. Och jag fyller ju år redan på fredag så festligheterna börjar redan då för mig. 25 år?! Det känns lite sjukt faktiskt. En milstolpe. Och inte hade jag en aning om att jag skulle vara gravid på min 25årsdag. Otroligt. Minns även att jag för ett år sedan tänkte att det inte fanns en chans att jag skulle vara gravid det här året, många sa nämligen det. ”Om ett år Maja”, nej nej sa jag. Men är så lycklig över det.

Det är dock lite vemodigt att inte få vara med Victor den dagen men han åker iväg på bortamatch på fredag så jag åker hem till Sverige på morgonen istället. Min fantastiska mamma har lovat att ordna och dona åt mig, så det blir en traditionell kväll med släkten vilket jag älskar. Jag har förstått att alla firar så olika men hos oss har det alltid varit så att man firar den dagen man fyller år, oavsett om det är en fredag eller tisdag. Det här är någonting jag vill hålla kvar i för vårt barn, kan dock bli svårt då alla bor utomlands och typ kommer behöva åka hit för att ens kunna fira hen men det hade känts fint när hen är äldre. Det blir en annan känsla då. ”Min dag”. Inte att det är ens stora dag, men att allting får vänta tills på lördag när släkten kommer. Hursomhelst Victor tycker återigen att jag är galen. Han är inte så mycket för födelsedagar då han fyller år på sommaren och alltid var borta på turnering eller träningsläger, det här har ju gjort att när han fyller år och väl är hemma så får jag PANIK och vill göra ALLT och lite till för honom. Hur som helst. Min låtsasmorfar är trädgårdsmästare och av honom fick man alltid en fin rolig blomma på sin födelsedag (som när man var yngre mamma blev mest glad över). Och så fick man alltid av moster eller om det var mormor en rolig present som man hade önskat sig men även en liten silversked till ens ”samling”. Bara vi som hade det så? Man vill knappt öppna det paketet för man visste att det skulle ligga en sked där i, mindre kul när man var sju år låt oss vara ärliga. Idag har mamma skedarna som jag tror att hon har glömt bort att jag vet om, men det har jag icke. Dom ska hämtas redan nu på fredag (så du kan diska och lägga i dom i deras ask när du läser det här mamma).

Har ni några traditioner? Jag fick förresten en kommentar om att köpa en julgranskula till vårt barn varje år i 25 år vilket är den bästa idén jag någonsin har hört. Tillochmed Victor tyckte att det lät mysigt så det ska vi börja med eller om hen ska få det av sin mormor eller farmor, mysig tradition ju. Eller TÄNK om mormor eller farmor startar det som tradition och gör det för varje barnbarn? Så blir det kusinernas grej, ”Hur såg din julkula ut??”. MYSIGT.

Förra året på min födelsedag så vaknade jag av frukost på sängen av min älskling. Vet inte om jag är väldigt hormonell idag men kan verkligen börja gråta av vilken fin man jag lever mitt liv med. Jag vet ju att man ska bli bortskämd på sin födelsedag men att han anstränger sig så för mig är så mycket kärlek och så fint. Jag menar att han gick upp i gryningen och bakade pannkakor till mig? Älskar.

Jag fick världens vackraste blommor och presenter, och ett kort där det stod att väska skulle packas. En liten dröm att få ett sånt kort ju? Magiskt.

Och vi checkade in på ett slott, drack bubbel, fick massage, åt femrätters och mös hela natten. Bästa födelsedagen någonsin.

Året innan firade jag hemma hos mamma och Victor var kvar i England. Släkten kom och vi åt god mat och drack bubbel. Fick blombud av Viggis <3

Och kvällen avslutades med fest på stan i Västerås med Malin <3 Det var inte en kotte på stan men vi hade mysigt ändå.

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Hanna

    Maja, hur känner du med flygning + graviditet? Jag och min sambo funderar på att skaffa barn (om det går, det vet man ju aldrig) men har ett bröllop i USA som vi måste (ja måste, min syster som gifter sig) gå på till sommaren. Oroar mig för den långa flygningen samt att man ska må dåligt. Samtidigt känns det som att det alltid kommer ”dyka upp” saker som stör planeringen. Du flyger ju rätt ofta, känner du någon oro inför det vad gäller att graviditeten kan påverkas? Känner du oro överlag när det kommer till graviditeten. Jag är en sån där orosmänniska med katastroftankar och nu oroar jag mig för att jag ska oroa mig under graviditeten och att min oro ska påverka och stressa barnet i magen (om jag skulle bli gravid). Hör hur fånigt det låter men ville höra om du någonsin känner likadant?

  2. Sara A

    Jag fick också en serie med silverskedar där jag valt ut vilken, ”Herrgård” heter min. Inte kul då men uppskattas i dag.

    Fick även välja en serie med glas att samla på, Intermezzo, de är jag nöjda med i dag – men inte då. 😊

  3. Malin

    Fick också såna där fantastiska skedar, grejen var dock att vi (alla kusiner) fick hela bestickserien så när jag, som är äldst fyllde 12 år tröttnads mormor totalt på de där ”j*äkla besticken” så då fick alla oavsett ålder hela setet… 😂😂😂

  4. Emma

    Åhhh känner så igen det där med att få silverskedar när man fyller år. Fick det varje födelsedags av min gudmor. Dock tappade vi kontakten för några år sedan så tror jag stannade på 12-13 skedar (är idag 17). Vet inte var dem är idag, antar att mamma har koll på det. Är en person som älskar traditioner, resten av min familj bryr sig inte så mycket om det, utan tar det mest som det kommer. Enda traditionen jag kan komma på vi följt är att man får en blombukett på sin födelsedag, men antar att den är ganska vanlig.

  5. Victoria

    Haha, ja både skedar och även bakelsegafflar då jag tydligen tyckte att det skulle bli tråkigt när skedarna tog slut så då fick det bli gafflar också.
    Kraaam<3

  6. Madelene

    Åhh jag fick också silverbestick och de va ju inte roligt men nu är det så kul att kunna använda de vid högtider och när vi har gäster! Fick även välja en servis som man fick alla delar ur under uppväxten och även den är mycket uppskattad nu 🙂

  7. Zandra

    Hej maja! På din instastory igår hade du någon helt fantastisk färg på dina läppar! Lite rödaktig. Vad var de får något läppglans eller läppstift?❤️ Kram

  8. Johanna Karlsson

    Haha, känner verkligen igen mig med silverskedarna. Av mormor och morfar fick jag varje jul och födelsedag. Hoppas man blir gladare över dem om ett par år. Just nu ligger nog mina hemma hos mamma och pappa någonstans på vinden. Stor kram

  9. Maria

    Jag samlade också på silverskedar när jag var liten. Och numera äter vi tårta med dem på alla födelsedagar. Så de kom till användning till slut 🙂

  10. Johanna

    Dessa jävla silverskedar. Som fortfarande ligger i en låda hemma hos pappa.. Blev också tvingad att välja en glasserie att börja samla på, bara det problemet att den jag ville ha hade min kusin så jag fick ta en annan. Nu har vi slutat köpa glas till varandra och här står jag med lite enstaka glas ur en serie som jag från början inte ville ha. Jahapp

  11. Jenifer

    Åh, fick också skedar varje år. Vilket jag inte riktigt uppskattade då.
    Har precis blivit gudmor till min bästakompis barn och har köpt en julkula i julklapp och tänkte göra det varje år 😁

  12. Elin

    Min mamma och pappa ger en julgranskula till mitt och min brors barn varje år. Verkligen så fint! Och är säker på att barnen kommer uppskatta det när de sen flyttar hemifrån om sådär 20 år ☺️

  13. Åsa

    Haha, känner så väl igen de där små askarna med bestick;) varje jul å födelsedag, fick även porslin när besticken var kompletta:) inte så kul då men uppskattas idag:)
    Kram

  14. Annika

    Vi har köpt julgranskula varje år och nu när barnen är större väljer de själva. Det är kul att se hur de förändras. Vår gran innehåller allt från kulor formade som hamburgare och skridskor till traditionella och kulor med deras namn på ❤️

Visa alla 27 kommentarer