Kategori

Manchester

Kategori
Började kvart i sju när Ted Louie började prata i sitt sovrum.

Började kvart i sju när Ted Louie började prata i sitt sovrum. Faktiskt så hade jag tillochmed vaknat innan honom och låg och drog mig i sängen. Så att kliva upp till hans ruffsiga (lite lockiga?!) hår var inte alls jobbigt idag. Vi åt äggröra till frukost, tittade på Nyhetsmorgon, lekte med dinosaurier och gjorde oss reda för förskolan. OCH så satt jag i kö i väntan på H&Ms kollektionsläpp med Simone Rocha. Det gick ju sådär och nu förstår jag alla som fick utbrott när mina kollektioner släpptes, man får ju panik och blir så arg när man blir kastad ur kön. Jag fick iallafall tag i två klänningar som jag hade span på och det gjorde mig glad.

Efter att jag lämnat av Teddan och bockat av ett möte gick jag ut på en lååååång promenad i skogen. Jag mår alltid så bra av att vara ute i naturen så idag lät jag mig själv bara vandra. Jag hade inga egentliga måsten att komma hem till så det slutade med att jag var ute i 90 minuter. Det var så fint för min själ.

Och lerigt.

Resten av dagen har jag jobbat och sen hämtade jag upp TL. Victor är borta idag igen så vi lekte ute i regnet innan vi kom in och åt lite ost innan middagen. Victor förstår inte grejen men jag ÄLSKAR att äta ost som snacks, oavsett om det är fredag eller måndag. Jag kan på riktigt bara stå och skiva några skivor ost som jag sen äter direkt ur handen, och han förstår inte grejen. Det gör däremot Ted Louie!

Vi bakade även kladdkaka lite spontant till imorgon.

Vi åt rester till middag, badade och läste bok och nu sover han medan veckans mask är på. Ni hittar den här!

Jag ska strax logga ut och fixa någon middag till mig själv, och börja titta på någon av alla serier jag fick tips om idag! Idag var en bra dag. En stark dag.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. C

    Vill bara säga att en av de grejer som gör att jag älskar din blogg är att du alltid lägger upp mycket bilder. Självklart älskar jag hur du skriver och vad du skriver om, men bilderna du lägger till gör att man som läsare får känslan att man ”känner” dig, speciellt då du är så grym på att ta bilder på de vardaglig småsakerna, inte bara fina outfit bilder som många andra. Tack Maja 💕

Tack för all kärlek här inne igår.

Tack för all kärlek här inne igår. Det är läskigt ibland att skriva hur man mår speciellt när man fortfarande är svag. Jag känner nog att jag inte har velat klaga så mycket över situationen och har försökt varit stark men att bubblan nu har spräckt och att det är, precis som många av er skriver, helt normalt och okej. Vi är många i samma båt och det i sig är en tröst. Så tack, verkligen, för alla fina ord. Jag behövde lyftas upp av er. Och det var så fint att få läsa fina ord som kram till att det är bra att äta kolhydrater under perioder när man mår dåligt he he, ni är så fina mot mig.

Jag är låg och det är okej just nu, däremot är det lite svårt med mitt jobb och det i sig gör mig stressad. Aldrig har jag känt mig såhär dålig, oattraktiv och efter på sociala medier MEN man behöver faktiskt även svackor i sitt jobb för att sen komma tillbaka. Jag har valt att lägga min fokus nu på att få tillbaka energin igen, äta mycket gott och försöka vara ledsen men även vara i nuet och se det fina i det.

Tisdagar är ju vår lediga dag tillsammans och det kändes perfekt tajmat. Jag har varit helt offline och vi har inte haft en enda plan på hela dagen. Vi började här, i parken i två timmar, fikade, gungade och sa hej till främmande hundar.

Väl hemma åt vi en snabb lunch sen slog vi oss ner i soffan och sov på varandra i två timmar. Här hade jag precis vaknat och tyckte det var så mysigt hur han knorrade in hela huvudet i mitt bröst.

Victor kom hem tidigt från träningen så vi gjorde en riktig mellis tillsammans, toast, jordgubbar, smoothie och äggröra. Vi alla var hungriga och utanför regnade det.

Vid fyra tog jag mig ut ensam på en lång promenad. Jag har varit för trött för att röra på mig men idag tog jag mig ut och oj så fantastiskt det var. Det doftade sommarregn och överallt såg man blommor och träden som börjar slå ut. Det gjorde mig glad. Och jag kom hem med ny energi. Imorgon är en ny dag och jag ska försöka komma ifatt lite i jobbet. Har nog aldrig känt mig så omotiverad i hela mitt liv och ingenting känns kul, egentligen vill jag bara spendera hela dagen i sängen imorgon MEN det är dags. Att rycka upp sig. För en timme eller två iallafall.

Kärlek. Så glad att jag har er här inne.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Laura

    Tror det är viktigt att när man är i sådana perioder inte stressa och känna att imorgon ska jag rycka upp mig. Lyssna på kroppen och vila tills du verkligen känner att du vill ta tag i livet igen och har energi till det. Du är helt underbar som du är och det är helt okej att faktiskt inte göra ett skit. Vi har ett liv och vår hälsa är det viktigaste vi har. Du är bäst!

  2. Cissi

    Efter regn kommer solsken, hoppas de blir bättre för dig igen. Det är rätt pissigt nu måste jag säga man ser inget slut på denna vidriga sjukdom. Hatar denna situation😡.
    Maja hur kan man va såå fin efter en sovstund.
    Du är så fin både rakt igen.
    Kram och må så gott det nu går.
    🌟⚘

  3. Pia L

    Jag tror alla känner mer eller mindre som du gör just nu. Jag är så less o trött på allt vad Corona heter o jag har gråtit många gånger o tänkt att allt är hopplöst o orolig över hur detta ska sluta. För att må bättre måste jag ha rutiner som jag följer, jag jobbar hemifrån, äter fruktost 07:30 och jobbar mellan 8-12, äter ordentlig lunch, går jag ut, jobb mellan 13-16, sen går jag en långpromenad VARJE dag oavsestt hur ledsen, orolig, rädd, omotiverad jag är. Äter ordentligt på kvällen. Om jag följer detta mår jag bättre mentalt än om jag inte gör det. Det är inte lätt alla dagar… men en dag i taget och förr eller senare så hoppas jag o tror att vi kan sakta återgå till nått nytt normalt liv.
    Kram

Visa alla 9 kommentarer
I fredags laddade vi upp för fredagsmys här hemma.

I fredags laddade vi upp för fredagsmys här hemma. Vi hämtade upp TL från förskolan och åkte direkt till affären för att handla hem lite nödvändigheter, så som apelsinjuice till lördagens frukost och snacks till kvällen.

Vi båda var så sugna på köttbullar och potatismos med brunsås så det blev vår fredagsmiddag. Och jag hade även köpt hem lingonsylt under veckan så middagen var komplett. Det var så länge sen vi åt hederlig svensk husmanskost och det var så gott.

Ted Louie (och vi he he he) har börjat älskar Where is Wally? Så jag har beställt hem några nya såna böcker som vi har läst hela helgen.

I lördags åt vi pyttipanna här hemma till lunch, jag vet inte senast jag åt det?? Och så otroligt gott.

Resten av lördagen spenderade jag med att gråta. Usch. Jag mår verkligen inte så bra just nu och min hjärna äter upp mig.

Jag känner mig ledsam, ångestfylld och orolig. Även otroligt ensam och all den tiden jag spenderar ensam just nu får mig att övertänka allting. Jag tänkt på de mest djupa sakerna i livet, de mest banala saker och de mest lätta sakerna. Övertänkt varenda detalj. Tänkt, tänkt och tänkt, grubblat och plågat mig själv.

Känt mig värdelös och som den mest ensamma människan i hela världen. Victor är borta en hel del just nu och det faktum att jag faktiskt har varit inlåst hemma sen nyår har gjort sin del. Jag känner mig så svag. Som om att jag börjar bli knäpp. Som om att jag börjar bli deprimerad och fylld med ångest igen. Varenda dag är tuff nu och allting känns tungt. Jag har märkt senaste månaden hur det har smugit sig på men nu senaste kanske två veckorna har det verkligen blivit kämpigt. Som ett konstant krig mellan mig och min hjärna.

Men i söndags var det en ny dag och vi var ensamma hemma som vanligt på helgerna. Och vi gosade i sängen i flera timmar.

Och åt pannkakor till frukost/brunch/lunch. Resten av dagen spenderade vi med lek, vi duschade i en evighet och tittade på Victors match.

Nu är det måndag och min energi är på botten. Men jag ska ta mig ut på en promenad i regnet och sen får jag se vart den här dagen tar mig.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. L

    +1 här ❤️ Nu har man nött och nött och nött på det där skalet som skyddar själen och hudlösheten är ett faktum. Hoppas solen värmer själen lite och att vaccinet rullas ut snabbt, ta hand om dig ❤️

  2. Linda

    Kära Maja, jag finner också situationen här i England nu olidlig. Så fort min man lämnar mig i några timmar bryter jag ihop (han är ju den enda jag fått träffa på flera månader), så jag förstår hur jobbigt det måste vara för dig när Victor är borta så mycket ❤ Jag varvar också tårar med frustration och besvikelse över att vårt liv ska vara så begränsat medan vänner och familj i Sverige träffas, shoppar, äter på restaurang eller bara spelar paddel en timme!! Hoppas hoppas HOPPAS det här är den värsta perioden nu och att vi aldrig mer behöver uppleva något liknande. Tänker att solen, värmen och våren kommer snart i alla fall. Ta hand om dig, och det är okej att vara ledsen och besviken, men jag är säker på att allt kommer bli bra tillslut. JÄVLAR vad vi ska njuta när vi väl får det. Vi kommer ha en sådan uppskattning för livet och det mest vardagliga när allt är över, något som de i Sverige aldrig kommer förstå. Det kommer bara göra oss till oerhört starka och fina individer, det är jag säker på ❤

    1. E

      +1 här. Sitter också i England och har börjat tappa det totalt. Saknar alla där hemma och att kunna ha någon sorts social kontakt. Håller med om att det är sjukt svårt att förstå hur folk lever på som vanligt i Sverige medan vi i princip sitter inlåsta här. Trots all frustration försöker jag hålla humöret uppe och förhoppningsvis kan vi resa till Sverige i sommar, det ser mörkt ut just nu men i April sägs det att vi kommer få mer information kring just resandet. Skickar kärlek till alla er som sitter i samma sits i England, vi klarar detta tillsammans <3

      1. Mickan

        Vill bara tillägga att alla inte lever som vanligt här i Sverige, vi är många som följer restriktionerna här hemma med. Jag har jobbat hemifrån 100% sedan mars. Barnen har inte träffat mor- och farföräldrar på över 1 år nu pga att vi bor på olika håll och dom tillhör riskgrupp. Barnen leker endast med grannbarnen utomhus och har inte varit i en butik sedan i somras. Oftast handlar vi online eller så åker jag eller min man en gång i veckan till ICA Maxi. Jag förstår att detta inte är lika påfrestande som total lockdown, kan inte ens föreställa mig. Men ni ska veta att vi är många som lever enligt rekommendationer/restriktioner. Mitt psyke håller snart inte längre, jag saknar mina kollegor, min familj och mina vänner. Jag blir förbannad när jag ser familjer gå in på ICA, eller åker till fjällen 🙁 Jag hoppas innerligt för allas vår skull att ljusare tider kommer med vaccinationerna och sommaren. Helt ärligt vet jag inte hur jag ska fortsätta motivera mig till att följa restriktionerna när andra inte gör det.

        Hoppas ni snart också få kramas med era familjer igen, jag vet då att jag längtar så otroligt mycket, så nära men ändå inte ❤️

    2. Lena

      Men vänta lite nu; vi är många i Sverige som inte umgås med någon utöver dem vi delar hushåll med! Har själv jobbat hemifrån i snart 12 månader, inte festat med vänner eller umgåtts vare sej på restaurang eller hemma. Den bilden man kan få av Sverige stämmer absolut inte på alla, utan ett fåtal som lever på som om ingenting hänt. Stora massan är mycket isolerade!

  3. Emma

    Hej Maja. Jag förstår om det är en klen tröst men för mig som känner och mår exakt likadant som dig just nu är det befriande att inte känna sig helt ensam i sin sorg. Jag är så tacksam för allt jag har men kan ändå inte sluta tänka och grubbla. Jag tvivlar på allt just nu och har ingen motivation till något. Snart MÅSTE det vända. Jag hoppas att du mår bättre snart! Och snälla sluta aldrig skriva hur du mår. Det hjälper mer än du tror. Jag har läst bloggen sedan 2017 och du slutar aldrig att inspirera och få mig att må bättre. Tack för allt.

  4. K

    Tungt att läsa att du inte mår bra Maja så tänkte kommentera för att förhoppningsvis ge lite pepp. Idag är det ju kvinnodagen och vill bara hylla dig som kvinna, mamma och affärskvinna. Alla tre bollar du runt och du gör de så bra. Jag är 20 år och ser verkligen upp till dig, och hoppas att jag också en dag kan bli en lika bra mamma, kompis och affärskvinna som du är. Tack för allt du ger mig och många andra. Vi ser verkligen upp till dig. Och tilllsammans är vi starka vi kvinnor. Så tack för att du är du och inspirerar mig varje dag. Massa kramar.

Visa alla 41 kommentarer
En helt okej vecka lider mot sitt slut.

En helt okej vecka lider mot sitt slut. Jag har mått sådär om jag ska vara ärlig, det är väl så det bara är nu, att ens mående går upp och ner med tanke på omständigheterna. Jag är dock snäll mot mig själv och tänker att ja, den här veckan var sådär och så är det med det. Jag börjar känna mig väldigt svag och liten men vem gör inte det efter en lockdown. Allting är okej.

Tisdagen var dock fantastisk. Solen lös och jag och Ted Louie spenderade förmiddagen med kaffe och lek i parken. Det jag tar med mig som det bästa efter det här året är all min tid med Ted Louie. Dels första lockdownen för ett år sedan, tiden i somras när förskolan var stängd och även kvalitetstiden nu. Ofta springer ju livet bara på, och även om jag saknar familjerna så det skriker inom mig och även om det även är en stor sorg för oss att dom har missat så mycket av Ted Louies inte så långa liv så är jag glad över min och vår tid tillsammans med honom. Våra vardagar har varit liksom vi, och det har på sitt egna vis varit väldigt fint.

Jag har ätit mycket pasta och annat gott den här veckan. Min kropp har skrikit efter fett och socker och jag har omfamnat det. Så här var vår middag när Victor var borta någon annanstans. Tortellini med parmesan och tomat. Så gott.

Vi har njutit av det fantastiska vädret. Så mycket att vi åt lunch ute en dag och spenderade resten av eftermiddagen i trädgården. Flyttar vi till det nya huset är det nog de jag kommer sakna mest, vår trädgård och utsikten mot skogen. Däremot så kommer jag att känna mig tryggare i andra huset just för att det finns grannar runt om och inte en stor mörk skog.

Vi åt kycklingsallad till lunch. Underskattat!

Glad tjej med massor av energi. Jag vet inte vart den försvann sen.

En annan dag var vi utelåsta jag och TL. Victor var iväg på match så vi fick stå utanför gaten i en timme och vänta på några som kom för att lösa problemet. Vår gate har krånglat som bara den och slutar ibland fungera så man kommer varken in eller ut.

Men vi hade kul ändå och jag hade VÅRKÄNSLOR i hela kroppen. Ni vet när asfalten luktar på ett visst sätt och man kan liksom se på färgen att nu, nu är våren här??? Så var det och jag tog bild på det för att visa er.

Vi har beställt hem en hel del svenska godsaker. Det ska mumsas på ikväll kan jag tala om för er. Teddan har ingen aning om vilket mysigt fredagsmys som väntar.

Det har varit Word Book Day här i England och vi glömde helt bort det i år igen. Förmodligen för att vi inte firar det i Sverige tänker jag? Jag hittade denna dräkten dagen innan på Tesco och det fick duga. Dock sa Victor att han skämdes ihjäl när han lämnade på förskolan. Alla andra barnen gick ALL IN, hade smink och genomtänkta fina dräkter på sig med varsin BRA BOK som alla skulle läsa tillsammans medan Teddan kom som Bing, en youtube-figur (?!) vi båda avskyr då programmen är sååå konstiga. Jaja, nästa år ska jag kompensera upp för ALLT och typ sy en egen dräkt he he.

Jag blev glad när en dag när huset kändes städat och tulpanerna var så fina.

Nu fortsätter dagen med möten och jobb och sen åker vi mot affären och ska köpa hem något trevligt att laga till middag och sen väntar, ja ni vet, fredagsmys. Ser framemot det.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

    1. Maja Nilsson

      Hahaha vi gjorde det men sen började Teddan kasta runt sina gosedjur som bing och göra massa konstiga saker som han såg Bing göra så nu har vi förbjudit det här hemma 😂

  1. Lena

    Hur funkar det egentligen; du som svensk medborgare – får du inte flyga till Sverige och tillbaka igen en vecka om du vill? Eller hur är reglerna?

    1. Maja Nilsson

      Jag får som svensk medborgare åka hem, det går dock knappt flyg och det har inte känts aktuellt innan pågrund av alla restriktioner men nu har jag bestämt mig för att flyga hem när Victor åker hem. Sen får jag sitta i karantän när vi är tillbaka i England igen i april ☺️. Jag vågar inte ropa hej än men förhoppningsvis åker vi hem om exakt två veckor!

      1. Josefin

        Hej. Kolla upp hur reglerna är här också, jag tror att det kan vara så att du måste (vet inte om det är lag dock men en stark uppmaning) att även sitta i karantän när du anländer till Sverige. Två av mina kollegor som rest har behövt sitta i karantän en vecka innan de fick komma tillbaka till jobbet. Men kanske var vår arbetsgivare som såg den uppmaningen som ett måste för att få arbeta. Men kan vara värt att kolla upp då detta är nytt här i Sverige!

    2. A

      Är man svensk medborgare och bor i Sverige (och kan bevisa det) får man åka hem. Bor man i England måste man ha en giltig anledning att åka pga lockdown (tex dödsfall, begravning osv som ska bevisas), lyckas du dock ta dig till Sverige får du såklart komma in som svensk medborgare. Sen ska vi inte glömma alla tester, karantäner och att det knappt går några flyg. Finns otroligt mycket regler att följa. Så bara för att man är svensk medborgare kan man inte ”åka en vecka på semester till sverige” nej. Kan vara svårt för någon i Sverige att förstå hur strikt det är här… / bor själv i England, saknar min familj i Sverige och har läst på… längtar till 22 juni!!!

  2. Olivi

    Tänkte bara berätta att jag är uppvuxen utomlands och träffade inte heller mina far- eller morföräldrar supermycket, men vi har nu ändå en jättefin nära relation! Det gav mig också en otroligt nära relation till min mamma vilket jag värderar otroligt högt, så även om det inte tar bort din saknad av familjen och viljan att T-L ska få vara nära dem kanske det kan vara en liten tröst att höra att det för en massa gott med sig också!

    1. Maja Nilsson

      Åh så fint att få läsa! Jag tänker det jag med! Att när han väl får se dom sen och resten av tiden utomlands blir det ju längre besök, där man spenderar hela dagar och veckor med varandra och inte bara en fika här och där. Tack för din kommentar ❤️ blev lite gråtig av den. Stor kram

Visa alla 14 kommentarer
Vilken otroligt lång dag det här blev.

Vilken otroligt lång dag det här blev. Vi vaknade redan vid 05 och sedan dess har dagen bestått av gnäll, jobb, grått väder, trasiga saker som har behövt lösas i huset, släcka bränder och ja nu, till sist sängen. Jag borde väl egentligen göra x antal andra grejer men jag strejkar nu. Victor är i London och jag behöver bara få ladda mina Maja och mamma-batterier. Jag hade behövt ett helt eget dygn helt ensam, med tjejkompisar och ni vet, bubbel, tjejsnack och noll ansvar. Det ser jag fram emot när allt detta är över. Ger mig själv ändå en klapp på axeln idag, att jag överlevde den här dagen utan att vara årets sämsta morsa. Det hade iof varit okej det med, man gör fasiken bara sitt bästa. Nu är jag helt färdig. Vi hörs imorgon igen <3.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Natali

    Hej! En fråga som du kanske inte kan svaret till men – bry sig killar om storlek på ens kropp? Bry dem sig om man är lite mullig eller är detta något de inte anser som fint alls?

    1. Maria

      Men herregud vilken kommentar?!? Man blir kär i en PERSON, om du har en partner ska hen älska dig oavsett hur din kroppsfigur ser ut. Vi ser alla olika ut, olika kroppar, olika gener, hitta en person som älskar dig för den DU är, ändra aldrig dig själv för någon annans skull.

  2. -

    Hej bästa Maja! Jag har ett stort problem jag skulle behöva hjälp med.

    Jag och min kille har varit tillsammans i 3 år. Häromdagen tog jag upp en sak som hade hänt och då från ingenstans så säger han att han inte riktigt känner sig lär längre, utan att det känns mer som om vi är bästa vänner. Long story short så känns det inte som om han vill kämpa för att fixa detta utan det känns som om vi kommer göra slut. Jag vill inte vara med en person som inte vill kämpa för mig och vårt förhållande. Men det gör fortfarande så jävla ont i hjärtat. Älskar honom så otroligt mycket, så att göra slut gör liksom ont fysiskt.

    Vad gör man? Vad gör man när hela ens värld och vardag bara försvinner utan förvarning? Vad gör man när man känner sig ensammast i universum? Bor ej i samma stad som mina föräldrar elr äldsta vänner. Hur går man vidare? Hur tröstar man sig själv när tårarna inte slutar rinna? Känner att jag behöver lite hjälp för att genomlida detta breakup… tack för världens bästa blogg. Stor kram!<3