Igår efter en lång dag hemma med ett stressat sinne så hade jag ett möte med min livscoach. Lite komiskt att jag tillochmed ville avboka för att jag ”inte hade tid egentligen”. De första tio minuterna fick jag bara prata av mig och jag kom på mig själv att inte ens hinna andas mellan meningarna. Min slutsats blev att jag är väldigt stressad just nu och har mycket ångest vilket gör mig ledsen för att jag i så många veckor har mått så himla himla bra. Nästan helt ångestfritt.

Vi pratade länge. Mest om jobbet faktiskt. Vad mina prioriteringar är. Och vad som är viktigast just nu. Och det är ju, det lilla livet i min mage. Och jag kan känna mig dum över hur jag stressar, hur det kan påverka min bebis. Det gör mig ledsen.

Vi kom fram till att det vanligaste när man är gravid är att dra ner på stress och jobb, livet generellt. Man stannar hemma mer, bokar inte in resor och planerar och vänjer sig inför det nya mammalivet. Jag har gjort precis tvärtom. Bokat på och bokat på. Projekt efter projekt. Jag slits mellan mammalivet och karriären, redan och då är vårt barn inte ens här än. Men det är lite dålig tajming för allting har lossnat för mig karriärsmässigt. Ketchupeffekten. Nu får jag de erbjudandena jag så länge har jobbat för. Långa ambassadörskap för fina stora märken. Och så måste jag tacka nej, för att jag ska ha barn. Jag blir delad. För jag vill så mycket, men vägrar ha det stressigt, speciellt de sista månaderna av graviditeten och speciellt när bebisen är här. Jag ska njuta av varje sekund, har lovat mig själv det.

Så det pratade vi om igår. Och har satt upp en plan på när jag ska sluta jobba och ta ”mammaledigt” och när jag ska börja igen. Podden, bloggen och sociala medier måste ju flyta på för att jag ens ska ha ett jobb att komma tillbaka till men resten kommer få vänta i några månader och så är det med det. Det kanske man inte tror men bara blogg och podd kräver mycket tid och är egentligen jobb som räcker och blir över.

Sen så sammanfattade vi skillnaden mellan vad som har hänt mellan detta mötet och förra. Jag hade inte lagt ifrån mig telefonen och datorn klockan sex varje kväll som jag gjorde då. Jag har inte mediterat på flera veckor. Och jag har framförallt inte haft ett tydligt jobbschema. Jag måste tvinga mig själv att avsluta en viss tid, och sen är det så. Även om Victor inte är hemma och även om jag inte har andra planer. Det blir för mycket för mig. Under den timmen vi pratade såg jag hur min mobil plinkade till och jag visade henne alla mina meddelanden. 36 stycken och två missade samtal. På bara en timme. Och då var inte ens mailen inräknad.

Dessa tre faktorer har bidragit till att jag igår var ett nervvrak och bara ville gråta. Jag har vaknat på nätterna och grämt mig över jobbkontrakt, barnvagn och relationer. Tänkt och tänkt och tänkt. Allt i negativa banor. Jag har varit som ett åskmoln. Ilsken. Irriterad. Och jag vill såklart få ett slut på det. Jag vill vara positiv och se det härliga i livet.

De redskapen jag fick med mig den här gången var.

Att skriva upp allting på ett paper eller ett dokument i mobilen. Saker jag tänker på som jag inte vill glömma bort. Alltifrån ”svara på mammas meddelande” till att ”skicka in det samarbetet”. När jag har skrivit ner det så får jag tillåta mig själv att släppa den tanken, för nu står det där och jag kommer inte att glömma bort det.

Jag måste schemalägga yoga och meditation. För jag är inte en sån person som bara gör det. Jag har sällan ”tid”. Så jag måste börja planera in det.

Prioriteringslista. Skriva ner vad som är mina prion. Högst upp är såklart min bebis och Victor. Och mig själv la min livscoach till (man glömmer lätt det). När listan är klar ska jag utgå efter det.

Jag ska tänka som en syltburk. Plus på ena sidan och minus på andra. Varje dag ska burken vara jämn. Har det hänt en del negativa saker MÅSTE jag fylla upp det med positivt. Exempelvis ett bad för mig själv eller ett samtal med en vän.

Och vill jag jobba samtidigt som bebisen kommer så måste jag anlita en assistent. Jag jobbar med en tjej nu men inte alls så mycket som jag skulle behöva. Jag behöver lämna mycket mer ansvar än vad jag gör men jag har lite svårt för det. Jag är en perfektionist och lämnar ingenting åt slumpen. Men sen vet jag att hon är hur duktig som helst så det ligger ju bara hos mig.

Och sist men inte minst! Små lappar överallt som påminner mig om att andas. Om att le. Om att ta det lugnt. Ändrade exempelvis min omslagsbild på mobilen och tänker att jag ska göra det kanske varannan vecka.

Jag måste erkänna att jag har slarvat med mina läxor från min livscoach. Vilket jag absolut inte får, ”du kan prata med mig hur mycket som helst men gör du inte läxorna blir det inte någon skillnad”.  Jag ska meditera två gånger i veckan MINST samt fylla i ett livshjul (det ska göras idag). Men meditationen har liksom inte blivit av, det är som om att jag skjuter upp det för att det känns svårt. Men idag, faktiskt alldeles strax, så ska jag göra det. Jag vaknade vid 07 och sitter just nu och dricker kaffe och svarar på mail, utanför börjar solen gå upp och det är tyst i huset. Jag behöver den starten på den här dagen, det känner jag på en gång.

Jag har fått en del tips av er, och även ju av min livscoach så jag tänkte dela med mig av dom här till er, ni är många som har frågat. Det blir ju mer utförliga tips desto längre fram vi kommer men just nu får ni tre enkla tips på appar och övningar helt enkelt.

Idag tänkte jag testa appen Headspace! Ni har tipsat om den så jag tänkte testa, det blir som en kick-off då man kör 10 dagar i rad! Första dagen bara tre minuter, det känns lovande.

Jag fick den här skickad till mig av just min livscoach och det är meningen att jag om en tid ska klara av hela 35 minuter! Ser framemot det. Att bli den där tjejen som har lugnet att ba hörrni jag går och mediterar i en timme nu.

Mindfulness- appen tror jag att jag blev rekommenderad av min svärmor som länge har tipsat mig om mindfulness. Jag vet ju inte riktigt min grej eftersom jag just blir lite rastlös, och känner ni likadant så är det alltså kroppsskanning som gäller.

Det viktiga är inte vad man gör utan att man gör någonting som passar en själv. Jag kommer att kämpa på med det här så att det blir naturligt i min vardag men jag kommer även att börja med yoga flera dagar i veckan. Jag har alltid älskat yoga och vet egentligen inte varför jag inte har gjort det oftare. Eller nu har det berott på att finns pass då och då på mitt gym men jag tänkte faktiskt redan idag ringa ett center som jag vet finns i vårt område för att köpa ett 10-kort. Det är ju enklare att gå när det finns fler pass varje dag och när man alltid får en bokad tid.

Det här känns lovande och härligt. Dessutom har vi spenderat senaste dagarna med att rensa och storstäda huset. Ingen hade ju varit här på tre veckor så luften stod still här hemma och dammråttorna hade flyttat in i kylan, och det fick oss nog båda att känna att det nu faktiskt verkligen var dags. Vi har ju bestämt oss för att bo kvar men nu ska vi ändå flyttstäda. Vi hade ju lyxen att få allting skickat från Lissabon direkt hit för ett år sedan men vi hann inte rensa ut innan flytten så det får vi göra nu. Idag väntar mina garderober och imorgon badrumsskåpen. Mycket ska skänkas till välgörenhet och det som inte går ska slängas. Ut med det gamla och in med det nya. Hittills har vi ordnat sovrummet och kontoret och jag andas redan frisk luft. Jag vill ha det organiserat och städat runt omkring mig vilket tidigare aldrig hänt. Jag har inte brytt mig så mycket men nu är det de enda jag vill. Mitt mål är att gå in i garderoben och se varenda t-shirt jag äger och dessutom gilla den. Idag har jag så mycket kläder men ingenting att ha på mig, beror nog på att jag faktiskt har kvar kläder sedan 2014 som en riktig horder.

WOHO vilken dag! Meditation och utrensning! Önskar er alla en fantastisk dag så hörs vi senare.