Arkiv

december 2020

Browsing
Stressen hade inte riktigt lagt sig imorse när jag vaknade och Teddan är hemma på tisdagar men vi balanserade morgonen bra och blandade lek med fix.

Stressen hade inte riktigt lagt sig imorse när jag vaknade och Teddan är hemma på tisdagar men vi balanserade morgonen bra och blandade lek med fix. Det går väldigt bra med honom och hänger vi på övervåningen kan jag enkelt blanda städ och fix medan jag har koll på honom när han leker runt.

Så förmiddagen gick av bara farten och jag försökte styra upp livet och andades lite lättare vid lunch.

Och då kom Victor hem från sin träning och vi började direkt måtta takhöjden för idag var det dags att köpa julgran! Förra året åkte den in redan första advent men det tyckte jag var lite väääl tidigt så i år tänkte vi den andra advent istället.

Vi åkte till ett ställe ganska så nära oss där vi var förra året och hade laddat upp med gummistövlar och varma kläder. Och efter exakt en minut föll Teddan pladaskt ner i leran och det var gegga exakt överallt. Efter det fallet skedde det väl cirka tio gånger till så när vi väl åkte hem var hela vi täckta med skit. MEN det hör ju till!!

Jag kände mig lycklig. Över att få gå där med Victor och Teddan, första december och välja ut vår alldeles egna julgran. Så himla mysigt.

Granar överallt, dock så fanns det ingen kvar i den höjden vi var ute efter. Tydligen åker människor och beställer granar redan i september så det fick vi tipset att göra nästa år. Helt galet tänker jag men då har man det iallafall klart. Vi beställde en fin och bred gran som kanske blir lite lite kort men så får det vara. Förra året var den ju för hög och vi fick klippa av toppen vilket resulterade i att den barrade redan efter en vecka, dvs andra advent.

Sen var vi hemma igen och sedan dess har jag julpyntat här hemma (vloggat så det får ni se på youtube) och pysslat varvat med att svara på jobbtelefonen. Nu väntar äggmackor till middag för mig och så ska vi se Harry Potter.

Det var min lilla dag och dagens aktivitet. En väldigt bra en.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ellen

    Hej Maja, du har ofta så kloka tankar och tips, så jag känner att jag vill fråga dig om råd.

    Jag känner igen mig oerhört mycket i dig. I din beslutsångest bland annat, jag är exakt likadan, det kan ta så sjukt lång tid för mig att göra ett val, det jag bestämmer mig för måste kännas helt hundra i magen. Och gör det inte det kan jag gå och ångra ihjäl mig efteråt. Kan liksom inte bara släppa det utan jag ältar ältar och ältar. Ångesten över ”tänk om jag hade gjort så där istället, tänk om man kunde spola tillbaka tiden så att jag hade kunnat göra så där istället” blablabla kan göra mig tokig.

    Om jag ska ta ett stort beslut behöver jag börja fundera på det/planera redan långt innan.

    Men eftersom jag också är en person som gärna skjuter upp saker och tänker ”jag gör det sen”, så är jag ofta ute i sista sekund ändå och får stressa. Och stress angående sådana saker… (inte jobbrelaterade saker) men tex i somras när vi var på bröllop hade jag TÄNKT beställa en klänning långt innan. Men det slutade med att jag köpte en outfit dagen innan bröllopet som jag var SÅ missnöjd med, men då var det så lite tid kvar så då fick jag ta det som fanns. Om jag ångrar mig när jag ser tillbaka på bilder idag, svar JA..

    DEN typen av stress hamnar jag ofta i. Endast på grund av mig själv eftersom jag inte tar tag i sakerna.

    En annan sak jag också ser en stor likhet i är den stökiga/slarviga sidan. Att garderoben alltid är kaos, att det ligger klädhögar lite här och var, att det är smulor och annat smuts kvar på köksbänken, att golvet inte dammsugs, att sängen inte bäddas. Att det ofta blir ”oj jaha var låg den där, fan nu har det blivit en fläck, men jaja.” Lite så. Mig stör det inte ett dugg, eftersom jag är så själv som person. Men däremot är min sambo raka motsatsen, när vi träffades var han otroligt pedant, han är inte lika pedant nu. Men vill fortfarande att det ska vara städat, rent, dammsuget, undanplockat osv. Vi kan bråka så jäkla mycket över det eftersom vi är så olika där. Han klagar på att han får tjata på mig för att jag ska städa, och det stämmer ofta eftersom att jag inte störs av hur det ser ut. Sen städar och plockar jag absolut ibland. Men vi ser olika på städning. Nu är jag gravid, och när vi bråkar om sånt här mår jag så dåligt och oroar mig över hur det ska bli när bebisen kommer. Jag vill inte känna att jag måste trippa på tå runt honom och städa och fixa hela tiden för att han ska vara nöjd, han pikar ofta något om städningen och får mig att känna dåligt samvete. Jag är exempelvis alltid den som lagar mat, diskar och plockar undan hemma. Jag säger aldrig något om det utan gör det gärna. Om han får diska EN dag, kan han kläcka ur sig ”jaha men jag diskar väl också då”..

    Sån onödig jäkla PIK. Det känns ju som att han egentligen stör sig på något annat när han säger så. Men jag kan inte låta bli då att ifrågasätta och säga att jag diskar lagar mat och plockar undan varje dag utan problem, och undrar varför han måste kommentera när han gör det en gång?! Åh blir tokig.

    Han säger när jag väl drar det ur honom att han stör sig på att jag skjuter upp saker och är stökig. Och det är det här jag inte vet hur jag ska hantera. För vi är ju så olika där och självklart kan jag försöka bättra mig. Men gärna han med med sina pikar.

    Innan jag blev gravid bråkade vi också över det här, men då kändes det inte lika farligt. Men nu när vi är ”fast med varandra”, förstå mig rätt, så blir jag rädd, för nu kan man ju inte bara ”dra iväg till en kompis” över natten om det nu skulle behövas. Inte för att jag ofta gör det annars heller. Men jag hoppas du förstår vad jag menar. Det är en helt annan rädsla/känsla över bråken nu när jag är gravid. Jag tänker så mycket framåt och avskyr att bråka, speciellt över sådana här onödiga saker. Jag är en väldigt känslig person som tänker väldigt mycket. Hur hade du hanterat det? Har du tips på hur jag kan tänka. Är Victor också pedant eller är han precis som du/oss? Hehe.

    Tack på förhand om du väljer att svara på min fråga, och ursäkta en jättelång fråga..
    Hej Maja, du har ofta så kloka tankar och tips, så jag känner att jag vill fråga dig om råd.

    Jag känner igen mig oerhört mycket i dig. I din beslutsångest bland annat, jag är exakt likadan, det kan ta så sjukt lång tid för mig att göra ett val, det jag bestämmer mig för måste kännas helt hundra i magen. Och gör det inte det kan jag gå och ångra ihjäl mig efteråt. Kan liksom inte bara släppa det utan jag ältar ältar och ältar. Ångesten över ”tänk om jag hade gjort så där istället, tänk om man kunde spola tillbaka tiden så att jag hade kunnat göra så där istället” blablabla kan göra mig tokig.

    Om jag ska ta ett stort beslut behöver jag börja fundera på det/planera redan långt innan.

    Men eftersom jag också är en person som gärna skjuter upp saker och tänker ”jag gör det sen”, så är jag ofta ute i sista sekund ändå och får stressa. Och stress angående sådana saker… (inte jobbrelaterade saker) men tex i somras när vi var på bröllop hade jag TÄNKT beställa en klänning långt innan. Men det slutade med att jag köpte en outfit dagen innan bröllopet som jag var SÅ missnöjd med, men då var det så lite tid kvar så då fick jag ta det som fanns. Om jag ångrar mig när jag ser tillbaka på bilder idag, svar JA..

    DEN typen av stress hamnar jag ofta i. Endast på grund av mig själv eftersom jag inte tar tag i sakerna.

    En annan sak jag också ser en stor likhet i är den stökiga/slarviga sidan. Att garderoben alltid är kaos, att det ligger klädhögar lite här och var, att det är smulor och annat smuts kvar på köksbänken, att golvet inte dammsugs, att sängen inte bäddas. Att det ofta blir ”oj jaha var låg den där, fan nu har det blivit en fläck, men jaja.” Lite så. Mig stör det inte ett dugg, eftersom jag är så själv som person. Men däremot är min sambo raka motsatsen, när vi träffades var han otroligt pedant, han är inte lika pedant nu. Men vill fortfarande att det ska vara städat, rent, dammsuget, undanplockat osv. Vi kan bråka så jäkla mycket över det eftersom vi är så olika där. Han klagar på att han får tjata på mig för att jag ska städa, och det stämmer ofta eftersom att jag inte störs av hur det ser ut. Sen städar och plockar jag absolut ibland. Men vi ser olika på städning. Nu är jag gravid, och när vi bråkar om sånt här mår jag så dåligt och oroar mig över hur det ska bli när bebisen kommer. Jag vill inte känna att jag måste trippa på tå runt honom och städa och fixa hela tiden för att han ska vara nöjd, han pikar ofta något om städningen och får mig att känna dåligt samvete. Jag är exempelvis alltid den som lagar mat, diskar och plockar undan hemma. Jag säger aldrig något om det utan gör det gärna. Om han får diska EN dag, kan han kläcka ur sig ”jaha men jag diskar väl också då”..

    Sån onödig jäkla PIK. Det känns ju som att han egentligen stör sig på något annat när han säger så. Men jag kan inte låta bli då att ifrågasätta och säga att jag diskar lagar mat och plockar undan varje dag utan problem, och undrar varför han måste kommentera när han gör det en gång?! Åh blir tokig.

    Innan jag blev gravid bråkade vi också över det här, men då kändes det inte lika farligt. Men nu när vi är ”fast med varandra”, förstå mig rätt, så blir jag rädd, för nu kan man ju inte bara ”dra iväg till en kompis” över natten om det nu skulle behövas. Inte för att jag ofta gör det annars heller. Men jag hoppas du förstår vad jag menar. Det är en helt annan rädsla/känsla över bråken nu när jag är gravid. Jag tänker så mycket framåt och avskyr att bråka, speciellt över sådana här onödiga saker. Jag är en väldigt känslig person som tänker väldigt mycket. Hur hade du hanterat det? Har du tips på hur jag kan tänka. Är Victor också pedant eller är han precis som du/oss? Hehe.

    Tusen tack på förhand om du väljer att svara på min fråga, och ursäkta en jättelång fråga..

  2. Kristin

    Hej Maja!
    Jag ville dela den här låten med dig, eftersom jag precis som du är högkänslig så gick låten och budskapet verkligen in på djupet. Det är Amanda Braunsthal som har tolkat sin systers texter som hon skrev innan hon begick självmord. Hennes syster var bipolär och skrev/sjöng om ångesten hon hamnade i några dagar varje månad <3 Låten heter "Helt ur fas". Amanda har spelat in en youtubevideo där hon berättar om dagen hennes syster tog sitt liv, för att öppna upp till samtal kring ångest. Tycker du är bra på att lyfta jobbiga ämnen. Självmord är så vanligt men det pratas så lite om det.
    Kram

  3. Ida

    Hej Maja!

    Du måste kolla in @vulverinekoos på instagram gällande din PMS – att ändra dieten har tagit bort min pms och mensvärk helt och hållet. Har förändrat mitt liv helt!

Visa alla 7 kommentarer