Maja Nilsson Lindelöf

Låt oss prata om drömmar! Även om det personligen är bland det tråkigaste jag vet att höra om folks drömmar så måste jag verkligen berätta om det här och se om någon av er har någon bra kommentar för jag själv tycker att det här är otroligt intressant.

Igårnatt vaknade jag vid ett på natten av att jag hade en mardröm. Senaste året har mina mardrömmar gått från normala till väldigt jobbiga. Jag minns förra sommaren, efter fyra veckor ensam med Ted Louie så hade jag lucid dreaming flera gånger på en vecka. Det är som om att jag är vaken och fullt medveten men jag kan inte röra mig eller göra ljud ifrån mig. Då minns jag att jag yrade omkring på golvet och grejer och vaknade av att jag försökte ta mig upp till sängen igen. Otroligt obehagligt och då tänkte jag att det såklart måste bero på att jag var så otroligt trött och sliten. Innan har jag knappt haft mardrömmar och om jag har haft det har det alltid varit samma slags dröm, att jag står ensam i ett rum och ropar på hjälp.

Dock har mina mardrömmar eskalerat senaste året och när jag väl har en jobbig natt så är dom otroligt jobbiga och i princip alltid lucid dreaming. Det är som om att jag åker frittfall i min egna kropp och försöker med allt jag har att vakna. Jag tror såklart att det här är kopplat till sömnbrist efter bebis men även någonting annat, vad det är vet jag inte.

Hursomhelst. Häromnatten försökte jag väcka mig själv i vad som kändes en evighet, försökte ropa på Victor som låg jämte mig att vakna och jag minns att jag upplevde det som om att jag nästan höll på att ramla ur sängen ett flertal gånger. Det kändes som om att någonting jobbigt var i rummet och jag var livrädd för att den eller det skulle se att jag förstod att hen var där. Det var tumult. Som ett tivoli i hela rummet fast det var bäcksvart och tyst.

Tillslut så vaknade jag och vågade inte ens röra mig. Jag tog mod till mig och kröp tätt intill Victor och bad honom att vakna för att jag hade haft en mardröm. ”Jag med” svarade han helt vaket. Jag var skärrad av min dröm och han märkte jag också var tagen av sin. Där och då blev jag om möjligt ännu räddare av att även han hade drömt och just den sekunden kunde man ta på energin i rummet. Det var som om att vi viskade till varandra så att ingen annan skulle höra.

Jag kom på att vi inte hade låst en dörr på nedervåningen så jag gick med honom ner för att låsa och sen såg vi till så att alla fönster och dylikt var stängt och att larmet var på. Tittade till Ted Louie och la oss igen.

Men jag kunde såklart inte somna om på en stund. Inte Victor heller.

När vi vaknade igår morse så pratade vi om natten och jag berättade om min mardröm. Hur obehagligt allting var och hur hela energin kring mig när jag vaknade var så jobbig. Victor höll bara med mig och sa just det att det verkligen måste ha varit någonting i rummet den natten. Och jag tror verkligen det. Ingenting ont även om känslan var obehag men någonting som varnade oss. Någonting eller någon som ville att vi skulle vakna. Nu säger inte jag att det hade blivit inbrott om vi inte hade låst dörren men någonting i mig tror verkligen att nått var det. Om det hade med huset och göra eller om det är någonting annat, det vet jag inte.

Jag har flera i min släkt som är som mig, en vaknade på natten av att någonting skrek i hennes öra och samma natt och tid dog en släkting. En annan grät som barn en hel eftermiddag för att hennes mamma skulle iväg på träning och när väl mamman åkte så dog samma tid en annan släkting. Flera av oss har känt på oss när saker och ting ska ske, bra som dåligt. Och någonting hände igårnatt, och någonting större än oss varnade oss eller ville ha vår uppmärksamhet. Vad det var vet jag inte, kanske får jag reda på det eller kanske inte. Men någonting var där. Och ville skaka om oss. Eller säga någonting. Värt att nämna är även att vi hade samma slags dröm jag och Victor, att folk sprang runt i huset och väsnades.

Vad tror ni? Pratar jag bara gojja eller är ni fler som tror på sånt här?

40 kommentarer

  1. Jag rös i heeela kroppen när jag läste ditt inlägg, och det var så sjukt att du skrev just detta inlägg nu. Jag har alltid fått höra att jag har mycket energier runt mig samt att jag känt ”på hälsning” av någon då och då, som att någon sitter på axeln och jag blir alltid helt kall i hela kroppen när det händer. Hur som helst, så är jag inte bekväm i tanken på att jag känner när saker ska hända/hänt. Och nu ska jag i väg på mitt första möte med en som jobbar professionellt med energier, änglar och healing. Ska bli läskigt men spännande, vill få mer klarhet i vad som händer runt mig för det är saker som är svåra att förklara för andra. Och exakt samma sak du förklarade i detta inlägg var jag nyligen med om. Kram

  2. Jag personligen tror inte på sånt här, även om jag själv haft skumma drömmar där jag vaknat ur min rem sömn och kan inte röra mig, skrika, vakna. Bara ögonen och hjärnan är vaken men samtidigt kvar i drömmen. (Finns nåt namn för det där jag ej minns) man ser oftast mardrömmar. Oftast är det att dörren ej är låst och står på glänt och jag kommer inte upp ur sängen, det kommer alltid in någon i lgh då också men jag kan inte göra något. Tillslut försvinner det ju sakta och sakta och kroppen vaknar till liv mer och mer. Men det har tagit mig flera minuter ibland. As läskigt, as creepy. Händer oftast om jag ej lägger mig regelbundet och rutiner har störts lite.

    Däremot har min pappa sett en fågel vid fönstret varje gång hon vaknar upp när någon dött. Mormor, min bror, hennes bästa kompis. Alltid en duva som sitter där och på graven. Ibalnd tänker jag hon bara drömmer men samtidigt ja, även då borde det ju innebära något… kanske… har lite svårt att tror på det men vem fan vet.

  3. Ja ja ja! Oj vad jag tror på sånt här. Jag har alltid känt på mig saker och vid vissa tillfällen har jag bara vetat exakt vad som ska hända. Jag har ifrågasatt min ”förmåga” när jag var yngre tills den dagen jag träffade min man- vars mamma och moster arbetar och är otroligt professionella medium som i sin tur arbetar med välkända namn inom denna krets. Min svärmor har berättat för mig att hon från första gången vi träffades så visste hon om att jag skulle gifta mig med hennes son, att jag hade samma typ av ”sinne” som hon själv men att jag inte visste hur jag skulle hantera det än. Idag, 10 år sedan vi träffades första gången känner jag fortfarande av energier och liknande. Jag kan inte välja mina tillfällen eller göra något på ”beställning” utan det kommer till mig då och då, jag antar att jag fortfarande inte kan hantera det ordentligt än 🤪 i april berättade vi för min svärmor att vi väntar vårt första barn varpå hon plockar fram ett brev som hon har skrivit till sig själv i slutet av 2019. Vad står där om inte ”I april kommer barnbesked” samt ”I december kommer glädjebesked och pappa är ordet som symboliserar månaden” (vår bebis är beräknad i december). Kan babbla om detta i evigheter då jag är så intresserad och nyfiken, tipsar verkligen om att ta kontakt med ett medium för vägledning i livet, wow 🙌 vill man också ha ett trovärdigt medium så rekommenderar jag givetvis min sväris och min svärmoster😇

    • Åh, tror också mycket på sånt här och vill gärna komma i kontakt med trovärdiga medium! Finns det något sätt att få kontakt med dina ”svärisar”? 😄

  4. Jag har fått exakt som du. Och jag är själv väldigt känslig för människors energier omkring mig och energier i rum. För några veckor sedan så vaknade jag till mitt i natten, det händer mig aldrig. Men det var som att jag kände en skugga i rummet och att något var närvarande men jag kände mig inte alls rädd. Samma natt drömmer jag att jag träffar min morfar som dog för 5 år sedan och vi har en fin konversation. När jag vaknar är jag helt iskall i hela kroppen men varm över bröstet. När jag vaknar inser jag att det var hans 90-års dag. Jag är helt övertygad om att det var hans energi i rummet som väckte mig. <3

  5. Usch fick rysningar – jag är som dig, vill tro att jag med känner energier och är ofta väldigt in-tune med vad som sker runt om kring mig. Under stressiga perioder i mitt liv lider jag av sömnparalys, hallucinationerna är fruktansvärda och nästan alltid något eller någon ond som vill åt mig. Försöker allt vad jag kan att skrika eller vakna men ligger där helt paralyserad varje gång. Känns som en evighet.

    Den absolut obehagligaste var för ungefär en månad sen, då jag drömde att min mormor dog. När jag vakna var drömmen så påtaglig att jag satt där i sängen gråtandes, det var en sådan dröm som verkligen känns sann och man måste liksom checka sig själv ett par gånger för att inse att det verkligen var en dröm. Jag satt bredvid henne, och hon sa till mig att allt kommer bli bra – att hon ser fram emot att bli min skyddsängel. 3 dagar senare dog hon. Jag undrar fortfarande över detta och hur det ens är möjligt, då hon var gammal men inte sjuk. Nu känner jag henne hos mig varje dag. En underlig men samtidigt häftig känsla. Oförklarligt helt klart!

    • Jeg drømte også om min mormor en natt, våknet rett etterpå tidlig på morgenen. Det var en veldig merkelig drøm. En time senere ringer mamma, og jeg skjønte med en gang at hun skulle fortelle at mormor var død..Og det stemte. Når jeg spurten hvilket tidspunkt hun døde var det akkurat samtidig som jeg våknet av at jeg drømte om henne. Jeg tror absolutt på sånne ting..

  6. Känner igen mig såååå! En natt i Thailand vaknade jag 5 min efter att jag somnat och kände att jag verkligen måste låsa de extra låset på vår dörr (bodde hos en släkting i en gäststuga och alla andra släktingar bodde utspridda i andra gästhus). Jag vaknar alltid vid 6 på morgonen men sov till 12 dagen efter och vaknar av att min mamma bankar hårt på dörren. Det visar sig att under natten har några tagit sig in på området (larmat och de finns en vakt) och sprutat in gas i alla hus så vi ska sova djuuuupt och tagit sig in och snott allt av värde men i mitt hus lyckade dom inte ta sig in så jag va den enda me kort, kamera och pass kvar. Sinnessjukt obehagligt men efter de tror jag verkligen på nått större!

  7. Jag tror väldigt starkt på sånt här! För två år sedan drömde jag natten till min födelsedag att min farfar dog och när jag vaknade på min dag hade min farfar faktiskt dött på riktigt. Det var slm ett tecken för mig, som att han ville förbereda mig typ. Min kusin hade känt en klapp på kinden under den natten. Också som ett tecken från vår farfar att något skulle hända. Fint men läskigt

  8. Ryser, har haft liknande upplevelser i samband med drömmar innan. Min mamma har dessutom varit hos två olika medium och de har båda sagt att vi har skyddsänglar i vår familj, (avlidna familjemedlemmar) som vakar över oss och försöker kommunicera när något ska hända. Jag har blivit skärrad och rädd när detta har hänt innan, men jag försöker att se det fina i det nu när jag är lite äldre. Väldigt speciellt att Victor upplevde samma sak som du, kanske har ni en ängel som vakar över er och familjen. Kram <3

  9. Hej Maja! För några år sen hade jag nästan mardrömmar varje natt . Jag gjorde olika undersökningar tex, sömnanalys osv. Inget hjälpte tills jag såg ett program på tv Dr. Phil som handledande om detta. Programmet handlade om att man innan man somnar säger högt till sig själv Ingen/ ingenting får störa min sömn eller namn på de personer som man inte vill ha i sömnen . Jag testade det varje kväll och det hjälpte. Det är fascinerande med hjärnan . Lycka till och tack för fin blogg❤️/ kram Mona

  10. När min morfar var sjuk låg han på sjukhus sista tiden. Den natten han gick bort hade både min mamma och mormor vaknat nästan exakt samma tid som han somnat in på sjukhuset.

    Jag själv satt på bussen in till stan en gång och fick en så olustig känsla i hela kroppen och blev så ledsen av någon anledning som jag inte förstod då. Några timmar senare fick jag reda på att min gammelfarmor somnat in vid denna tidpunkt.

  11. Det här är så otäckt! Det finns ju sömnparalys man kan drabbas av. Min man drabbas av det när han är stressad under längre tid och då händer samma. Han får svårt att andas, kan inte vakna trots att han är så medveten. Någon står och tittar på honom och han kan förklara det som demonlikt. Han kan inte prata under det här förloppet men jag har lärt mig hans ljud när han får det här och då måste jag väcka honom snabbt. Hans fingrar tycker också under den här tiden och han har förklarat för mig att han tror att han rör sig och knuffar på mig för att han vill bli väckt. Det är superläskigt.

  12. För mig är det naturligt att känna energier och närvaro då jag känt det sen tonåren. Det hände mycket grejer under en period såsom dörrar som jag visste att jag låst var olåsta dagen efter, lampor som tändes under natten, blev ”väckt” varje natt ca 10-15 gånger och fick aldrig sova ordentligt. Träffade ett medium som beskrev allt det här utan att jag berättat. Han sa att det var min pappa som gått bort när jag var liten. Eftersom det störde mig så mycket i sömnen så föreställde jag att jag slog av en strömbrytare varje kväll och tänkte för mig själv ”låt mig vara ifred, jag behöver få sova” flera gånger. Jag kunde sen slå på strömbrytaren igen om jag ville ”bli öppen”. Det blev bättre och jag sov bättre men ibland kommer det tillbaka att någon ”stör” på nätterna och då säger jag till dom. Det är viktigt att hitta ett sätt att stänga av när man är mottaglig för sånt här så att man kan välja själv när man vill vara tillgänglig för det kan ta mycket energi. Hoppas du får sova bättre snart.

  13. Sådär att det känns som man ramlar ner från sängen kan jag också få ibland, men man vaknar till precis innan man når golvet(fast man ramlar ju inte).. så obehagligt 😫

  14. Hej Maja,
    Wow, rös på hela kroppen när jag läste detta. Det låter kanske konstigt att säga det men jag älskar sånt här och tycker att det är så spännande och samtidigt läskigt. Jag tror helt och hållet på sånt här och har själv varit med om det. Jag har under en period varit ganska stressad och mer eller mindre gått in i väggen. Vid två tillfällen det senaste halvåret har jag drabbats av sömnparalys och det var något av det läskigaste jag varit med om i ”dröm-väg”. Första gången va jag själv hemma och gick och la mig runt 23. Det som hände var att när jag sov så va det en vit skepnad som satt gränsle över mig när jag låg i sängen. Jag kunde inte röra varken armar eller ben. Jag kunde inte skrika heller. Detta pågick nån minut ungefär kändes det som i drömmen. Så sjukt obehagligt att inte kunna göra nått, utan bara ligga där och härda ut och man vet varken om man drömmer eller om det är på riktigt. Jag vaknade med ett ryck och hade världens hjärtklappning och va helt svettig i händerna. Vid andra tillfället var jag hemma hos en kompis och sov över där. Hon hade precis flyttat så vi låg på en madrass i hennes vardagsrum. Precis när jag somnade såg jag en vit skepnad i drömmen i hennes hall. Jag kunde inte röra mig eller skrika. Detta pågick i ungefär 30 sekunder (kändes det som i drömmen) sen vaknade jag och väckte min vän och berättade om vad som hänt. Jag har även vid flertalet tillfällen drömt att jag faller, som att sängen har ett hål i sig, och jag faller handlöst på ryggen, också sjukt obehagligt. Jag har för mig att jag läst att det också är någon form av sömnparalys.

    En annan konstig sak som jag märk av det senaste åren är det händer sjukt konstiga sammanträffanden för mig lite då och då. Samt att jag även typ kan se in i framtiden. Jag vet liksom vad som kommer att hända. Jag har skrivit ner alla sånna händelser i min telefon och här kommer några exempel:
    * Jag gick på promenad runt ett vattendrag i staden där jag bor och tänkte för mig själv. Tänk om man skulle trilla i. När jag kommer hem och läser tidningen är det en man i rullstol som ramlat i just där.
    * Ligger i min säng och tittar på instagram när Axel Schylström spelar ”Jag vill ha en egen måne”. Vid det tillfället bodde jag i en ganska lyhörd lägenhet så man kunde höra grannarna. När låten va slut på min mobil hör jag hur min granne, av alla låtar som finns, lyssnar på exakt den låten.
    * Får en snap i princip samtidigt från två helt oberoende kompisar som skickar att de köpt en massagekudde.

    Några av sjuka sammanträffanden som händer mig dagligen. Jag tycker det är väldigt konstigt i alla fall. Som om någon försöker säga nått till mig. Att det är någon varning till det verkligen händer nått allvarligt.

    Kram till dig och familjen <3

  15. Jag känner också av energier jättetydligt! Om jag haft en riktigt låg dag eller mycket ångest utan anledning, får jag nästan alltid höra i efterhand att någon av mina familjemedlemmar mått dåligt! Så sjukt!

  16. Hej Maja!
    Vilket inlägg.. känner igen mig SÅ mycket.
    Efter att min syster gick bort för 6 år sedan så började jag drömma så otroligt mycket..
    Varje natt och varje dag kände jag mig helt slut för jag fick ingen ro i sömnen.. kändes som jag skulle varit vaken varje natt. Drömmarna gjorde mig så trött. Men även där fick jag 2 gånger träffa henne hur skumt det än låter. Och i drömmer visste vi båda att hon var död , det var som vi sa farväl.

    Idag drömmer jag inte alls lika mycket men får då och då mardrömmar och då vaknar jag av mitt eget gråt , att jag liksom ”hulkar” och är så ledsen.. så obehagligt.
    Jag har även haft 2 sanndrömmar.

    Jag tror jätte mycket på att drömmar kan betyda mycket.. bla hur vi mår just nu , vart vi är i livet , våra rädslor men också att själar kan komma till oss i drömmar osv..
    Mycket spännande men ibland så himla jobbigt också.

    Och är man öppen kommer det lättare till en har jag fått höra av ett medium..

    Kram och tack för en så bra blogg!

    • Jag har också drömt att jag träffat min bortgångna pappa några gånger. Och vi sitter o pratar i drömmen och han är död och vet om det och vi pratar om det i drömmen. När jag sen vaknat så har jag verkligen känt i hela min kropp att ”jag har träffat pappa inatt”.

      • Jag drömmer också mardrömmar ibland, det kan vara vad som helst. Och jag vaknar av att jag gråter hysteriskt. Eller oftast får min sambo väcka mig för jag gråter i sömnen. Ofta är drömmarna så hemska att om jag hinner vakna utan att gråta så börjar jag gråta direkt när jag vaknar för det var så jobbigt i drömmen. Det kommer också i perioder och är helt hemskt om det sker när jag sover ensam 🙁

  17. Hej!

    Det låter nästan som sömnparalyser/hallucinationer. Får det ofta pga sömnbrist och händer alltid när jag ska vakna eller somna, då muskler och hjärna inte ”somnar” samtidigt och känslan är att jag är klarbävaken men att kroppen sover. Får också känsla av att någon är i rummet och försöker skada mig samt att jag faller ner i marken eller släpas upp kring väggen, sjukt obehagligt. Flertalet gånger är det som om jag inte får luft och kommer dö och försöker skrika och röra mig i panik men i ”verkligheten” är jag helt still enligt min sambo. Är jätteobehagligt då det inte går att likställas med en mardröm då man faktiskt är vaken och jag upplever sådan smärta i hela kroppen i tillståndet. Nu har jag lärt mig att bara ”vänta ut det”. Men fyfan, förstår hur det känns 🙁

  18. När mitt första barn skulle födas så hade mamma vaknat på natten vid 01, av att hon kände en enorm smärta i magen. Så så att hon vred sig och hann fundera på om hon behövde ringa ambulans. Och 01.15 föddes mitt barn. Precis som att hon fick ont när jag hade som mest ont. De är inte första gången hon är ”ihopkopplad” med mig. Men detta var så extremt.
    Men det läskigaste och märkligaste av allt jag varit med om va på min mormors begravning. Under begravningen spelades Jill Johnsson’s låt ”kärleken är”. Och precis under meningen -en ängel flög förbi, mot himmelen så fri” så välte en av buketterna som stod bredvid kistan och föll i golvet. Får FORTFARANDE rysningar varje gång jag tänker på det fast det är snart 5 år sedan😨

  19. Det va säkert någonting. För lite mer än ett år sedan började jag drömma mardrömmar om att min pappa dog. De kom med jämna mellanrum och drömmarna såg exakt likadana ut varenda gång. Att jag får ett samtal att pappa dött i hjärtinfarkt. Jag blev ju såklart nojjig och orolig och började därför tjata på min pappa att han skulle göra en hälsokontroll, även fast han var fullt frisk. Men män i 65-års åldern och som njuter av livet är inte så lätta att övertala.. sen en dag, i höstas, får jag ett samtal. Min pappa har trillat ihop på en utflykt med mamma. Jag slänger mig in i bilen o kör i raketfart mot sjukhuset, men på vägen dit får jag samtalet att han inte gick att rädda. Min älskade pappa och bästa vän dog i en akut hjärtinfarkt. Efter det har det hänt så sjuka grejer som jag bara inte kan förneka, och inte min sambo heller som definitivt inte tror på sånt här egentligen (o det gjorde inte jag heller förrän nu när jag själv varit med om saker). Jag och min sambo har också drömt exakt samma natt, vid samma tid att där är någon i lägenheten, men där var ingen.
    Efter allt som hänt är jag övertygad om att det finns något mycket större än vad vi kan förstå, något mycket större än döden. Och det är en liten tröst när man förlorat en av de viktigaste personerna man hade. Kram ❤️

  20. Va obehagligt! På tal om besök. Natten till igår gick min mormor bort i corona. Min mamma fick samtalet runt 00.30 och tog beslutade att inte kontakta sin syster förän dagen efter då det var så sent. Min moster berättar då dagen efter att hon inte kunde sova den natten pga att hennes man snarkade. Så hon gick och la sig i gästrummet. Hon somnade till men vaknade runt kl 04 av att någon ropade hennes namn. Det var min mormor. Vad eller vem skulle det annars vara? Dom bor själva och hennes man sov. Känns lite som en tröst att hon ändå gett sig tillkänna då hon haft demens senaste tio åren. Jag hoppas att hon kan se saker och ting klart nu och att hon får ro <3

  21. Jag RYSER!! Jag har själv aldrig drömt något liknande men både min pappa och även min gammelfarmor som fortfarande är vid liv har drömt liknande. Hon är även synsk. Tycker det är så himla intressant men samtidigt så obehagligt, hur lite vi faktiskt vet. Hoppas på fler inlägg som denna, favvobloggen!!! <3 Kram

  22. Usch… så läskigt. Jag drömde samma som du tidigt imorse och kunde höra hur någon ryckte frenetiskt i handtaget på ytterdörren, och sedan hur någon slog på kudden bredvid mig men kunde inte röra mig.
    Fattar att det måste vara sömnpralys men reagerade extra nu när jag läste din berättelse!
    Kram

  23. Jag förstår verkligen vad du menar. Jag har en egen berättelse som handlar om just varningar. När jag var 13 år gick min mamma bort i cancer, 3 månader senare dog min morfar i en hjärtinfarkt. Det var en otroligt tuff tid i våra liv och inte minst för mormor. Men natten till den dag som morfar dog drömde mormor ngt otroligt. Hon drömde att morfar kom hem från butiken och hade med sig två blombuketter. Han gav den ena till mormor och höll kvar i den andra. Mormor blev då bekymrad i drömmen och frågade vem han mer hade köpt blommor till. Då säger morfar att han har köpt blommor till min mamma som han ska ge henne senare. Ungefär 5 timmar efter denna dröm dör morfar i en oväntad hjärtinfarkt när han sitter och läser om blommor.

    När mormor berättade detta efter morfars bortgång kändes det verkligen som att ngt försökte varna henne, eftersom hon hade det så tufft iom att hon hade förlorat sin dotter innan och nu skulle hon förlora sin man. Så ja, jag tror absolut på att varningar o liknande kan visa sig i drömmar.

  24. Jag tror också på sånt här, alla kvinnor i min släkt är mottagliga. Natten min morfar dog vaknade jag prick kl 03.10 och tänkte ”nu dog morfar” som var frisk och ”bara” 80 år gammal. En halvtimme senare ringer hemtelefonen och jag hittar min mamma gråtandes <3 när vi hade träffat han i bårhuset besökte han mig och min mamma på natten så att vi slapp ha bårhuset som ett sista farväl, helt otroligt.

    Min farmor och jag var också tajta och hon dog när jag var barn, mina föräldrar säger att vi alltid haft någon i huset, en slags positiv energi. Jag har alltid sagt att det är farmor. Vi ärvde hennes korgstolar och jag vet att hon alltid satt på dom i mitt rum, min katt var livrädd för dom. Dagen jag flyttade hemifrån försvann energin men jag kände forfarande kvar den. Nu säger min sambo att han känner av någonting, han har aldrig ”trott” på sånt innan. Tydligen på nätterna så brukar jag vakna, sätta mig upp och säga saker till min farmor som står i rummet. Han höll på att skita på sig första gången. Tyvärr tror jag att hon lämnat mig nu, nu när jag är vuxen och mitt liv är tryggt och jag har växt upp. Saknar henne.

  25. Alltså jag är så övertygad om att detta med energier finns. Minns när min mammas exmans mamma gick bort. Mammas exman hade en klockradio som stod bredvid hans säng, som han aldrig använde mer än att bara hålla koll på klockan. Alarm ställde han alltid på mobilen och aldrig på klockradion, för den lät förjävligt. Mitt i natten börjar den låta vid 01:30 och väcker hela huset, han stänger av den och tänker inte mer på det. Morgonen därpå får han ett samtal från sjukhuset där hans mamma låg sista tiden och de berättar att hans mamma gick bort på natten, runt 01:30. Är övertygad om att det var hennes sätt att komma och säga hejdå. Min mormor gick bort för ett år sen och den natten som hon gick bort hade jag också en sån sömnparalys, fast ingen obehaglig. Brukar alltid vara rädd när jag får det men den här gången kände jag inget obehag. Jag kände bara att någon kramade om mig hårt. Morgonen därpå fick jag nyheterna om att mormor gått bort sent på kvällen innan. Kan sitta och prata om sånt här hur länge som helst, tycker det är så intressant och fint på något sätt.

  26. JA JA JA! Fick gåshud på hela armarna när jag läste ditt inlägg. Jag har länge försökt säga till mig själv att jag bara inbillar mig men jag tror att det är något som är i vår lägenhet vissa nätter. Har flertalet gånger hört något som knackar på balkongdörren på nedervåningen men har aldrig vågat gå o kolla. Ibland vaknar jag av att det är något som rycker i handtaget på ytterdörren och ibland att det verkligen känns som att det är något i sovrummet och kommer närmare och närmare.

    Mamma och pappa bor i en villa från 1800-talet och när vi alla fyra syskonen fortfarande bodde hemma så hörde vi en studsboll som studsade på natten samt fotsteg i trappen. Vi alla hörde detta samma nätter och pratade om det på morgonen. Det var måååååånga nätter.

  27. Jag har också ”lucid dreams” väldigt ofta. Det började när jag blev lite äldre, typ 25 (är lite över 30 idag) och kommer nästan alltid när jag somnar på rygg. Kände inte av det när jag var yngre då sova på rygg brukade vara min favvo hehe. Men efter den första drömmen så blev jag rädd och jag har märkt att de ofta kommer när man somnar ”snabbt” utan att vara sömnig utan mer trött och slutkörd liksom. Jag brukar gäspa och försöka ”komma ner i varv” för att minimera risken. Min moster berättade att man kan få ”kontroll” över dessa drömmar om man liksom tar kontroll i drömmen och pratar med sig själv och säger lugnt till sig själv att det ”bara är en dröm”. Dock har jag varit för rädd för att prova det då det ju är så obehagligt när drömmen händer då man ju bara vill väcka sig själv så snabbt som möjligt. Jag har faktiskt inte reflekterat mer över dessa drömmar mer än att jag verkligen avskyr dem tills för ett par veckor sedan. Då hände en grej liknande din. Jag drömde flera konstiga och obehagliga drömmar på rad och känslan när jag vaknade var liksom olustig och märklig. Jag vände genast ryggen mot det håller jag sovit med ansiktet och istället mot min kille. Jag, precis som du, vet inte om det är drömmen som får en att känna dessa känslor, pga obehag, eller om det är någon energi. Vi flyttade in i vår lägenhet för två år sedan och jag som är väldigt mörkrädd får ofta olustiga känslor på natten. Väldigt intressant att höra en liknande upplevelse iaf! Kram!

  28. Jag tror också på sånt där. Eller det är svårt att beskriva. Min farfar dog hastigt i december, någon dag senare drömmer jag första drömmen om honom och några dagar senare igen att jag sitter och pratar med honom, och precis som andra här över visste vi båda om att han var död, men han sa att jag skulle hälsa alla att han hade det bra nu. Att livet inte var så tokigt på andra sidan och när jag vaknade kändes allt så verkligt.. efter det har han inte kommit tillbaka i mina drömmar. När vi begravde honom i januari och när sista personen hade lagt rosen på kistan och gick ner till bänken började solen lysa in genom kyrkfönstret och på kistan. Kändes som att han var med oss och tackade.. ❤️

  29. Hej Maja!

    Detta med energier har alltid intresserat mig, men jag har aldrig tänkt tanken att jag är en sådan som känner och upplever det.

    Två specifika tillfällen vill jag dock dela med mig av. Då jag vaknade och med ens kände på mig att något hade hänt.

    Det första tillfället var alla hjärtans dag för tre år sedan. Jag vaknade på morgonen med en känsla av att något hade hänt. En känsla av obehag som vägrade släppa. Jag visste vem som var involverad och jag förstod att det inte rörde sig om en olycka, men något hade hänt. Jag ringde en kompis och han hade vaknat med exakt samma känsla och när vi båda nämnde namnet på personen som varit involverad så blev vi tysta båda två. Vi hade tänkt på samma person. Senare samma kväll fick vi båda veta att vår gemensamma kompis hade drabbats av en tredje hjärnblödning och att hon låg nedsövd i respirator i Umeå.

    Jag minns det andra tillfället om ännu tydligare och det ger mig fortfarande tårar i ögonen av att prata om det. Jag sov hemma hos mamma i hennes säng en vardagsnatt då pappa var med min farbror som låg på sjukhus. Pappa hade inte sagt något till mig om hur länge han hade kvar att leva. När vi gick till sängs sa jag till mamma ”jag känner på mig att han inte klarar natten.” Varpå mamma svarade att han skulle komma hem och bo hos dem igen och att det inte var slutet. 04.30 vaknade jag, vände mig om till mamma och sa. Nu, nu har han somnat. 05.45 kom ett sms från pappa som sa att min farbror somnat in 04.30 samma morgon.

  30. Jag tror verkligen på dig Maja! Känner igen mig i en hel del. Så himla spännande (…och lite läskigt).
    Jag tror också på andlighet, energier och dylikt. Det gör även min mamma väldigt mycket och hon går kurser med medium då och då eftersom hon precis som jag (och du då!) är väldigt mottagliga för det ”övernaturliga”. Om man nu kan säga så? För mig känns det dock väldigt naturligt att själar eller energier inte försvinner i tomma intet efter vår bortgång.
    När jag var runt 15 hade jag riktiga mardrömmar varje gång jag somnade. Det var allt från mördare i mitt hus som jag trodde jag kom undan från… tills jag i min egen dröm såg min döda kropp i skogen (?) till att jag såg män i kostym som stod runt min säng hela nätterna. Till slut ville inte jag somna längre. Jag kunde inte ens somna i tv- soffan utan att drömma mardrömmar fastän mina föräldrar var i rummet bredvid. Mamma valde då att kontakta ett medium som gav förslaget att jag tillsammans med mamma skulle utföra en slags ritual. Jag minns inte jättemycket, men jag minns att vi skulle gå till varje hörn i hela huset och säga något samt eventuellt kasta månskens-vatten/rökelse mot hörnen. Jag är inte bra på att förklara och kommer inte heller ihåg så bra… men oavsett försvann mina mardrömmar samma dag. Jag var utan mardrömmar i flera år från att ha velat hålla mig vaken ständigt pga rädd för att drömma. Helt sjukt när jag tänker efter. Lurade vi min hjärna eller gjorde vi något som fick allting att försvinna? Oavsett tycker jag det är värt att prova. Om jag inte minns fel hette mediumet Anna-Lena eller liknande.
    Förövrigt så har jag en liknande händelse som din släkting varit med om. När jag var 4 år så dog min mormor. Hon hade fått cancer och blev inte bättre, så mamma hälsade på henne varje dag på sjukhuset. Samma dag som mormor dog hade jag vägrat släppa min mamma när hon skulle lämna mig på förskolan. Jag hade gråtit, skrikit och halvt slagits för att jag inte ville lämna mamma. Det hade aldrig hänt innan (inte ens vid inskolning) och hände aldrig efter det heller. Väldigt konstigt och spännande.
    Jag tycker verkligen du borde ta kontakt med någon som kan hjälpa dig att eventuellt begränsa din mottaglighet – så att du slipper rädslorna. Sen är det fantastiskt att ha en sådan förmåga och absolut värd att ta vara på, så länge det inte går överstyr. Hoppas det löser sig för dig. Kram

  31. Jag tror absolut att någonting försökte varna er. Jag var med om en liknande händelse för några år sedan när jag var typ 16-17. Jag vaknade då mitt i natten, från att ha sovit djupt till att bli klarvaken. Jag vaknade av att jag kände mig iakttagen och att någon eller någonting var i mitt rum, jag kände att det som fanns i mitt rum stod nere vid min fotända men av någon anledning kände jag mig inte alls rädd även fast känslan av iakttagelse var så stark. Jag låg kvar i min säng och somnade till slut. Dagen efter berättade jag för min mamma om den konstiga händelsen och min mamma sa då att min lillebror berättat exakt samma sak för henne. Även han hade vaknat under natten och känt en stark känsla av att någon var i hans rum och bevakade honom. Mamma sa då att det kanske hade att göra med att det var exakt 5 år sedan vår farmor gått bort och att hon därför varit där för att titta till oss. Jag tror absolut att det var så, speciellt eftersom jag inte kände det minsta obehag trots att någonting var i mitt rum när jag låg där ensam i mörkret.

  32. Så spännande, men obehagligt. Jag är helt med på banan vad du pratar om Maja.
    Två tydliga händelser i mitt liv är.
    – En kompis berättade att hon var gravid och jag svarade ”Men det berätta du ju för 1 månad sedan?”. Varpå hon fick panik och skrek ”men va? Jag visste det inte ens för 1 månad sedan.”
    Samt när jag körde bil och hade tvingat med sambon för en shoppingtur så utbrister jag mitt på motorvägen ett citat som en släkting till mig sa till hennes gubbe en gång ”Nej, nu tycker jag du börjar bli lite jobbig” (han drack 1 öl för mycket och började prata så han fick mer uppmärksamhet och hördes mer än henne. Vi i familjen brukar driva lite om det när vi tycker att någon pratar för mycket. 😉 Denna gång när jag sa det så avslutade jag med att säga. ”vafan fick jag det ifrån. Saknar hans torra skämt”.) Varpå när jag kommer tillbaka hem får jag samtal från mamma och pappa som berättar att gubben fått en hjärtinfarkt och ramlat ihop och dött på garageuppfarten.
    Ibland kan händelserna bara handla om att man är stressad. Att någon vill tala om för mig att jag måste sakta ner lite. Att det sker förändringar i livet som jag behöver ge tid och inte springa ifrån. Var rädd om dig Maja!

  33. Hej Maja!
    Jag såg precis din vlogg när du berättade om dina erfarenheter kring andar och energier och jag verkligen rös i hela kroppen då jag känner igen mig så sjukt mycket.
    Vi bodde förut i ett gammalt hus där det hänt en hel del skumma saker. När jag gick i nian så låg jag inne nästan hela hösten då jag hade så extremt ont i huvudet. Liksom migränanfall typ varje kväll. Det enda jag gjorde var att ligga på mitt rum och må dåligt. Tills vår familjekompis som är ett medium och sett en massa kom hem till oss för att kolla till i huset. Han kunde inte gå in i mitt rum, liksom i trappan upp så började han rysa och ana oro. Det slutade med att han sa att min klädkammare var en ”portal” där en massa andar höll hus och anledningen till varför jag haft så otroligt ont i huvudet. Hur galet? När jag senare känner av energier så går det direkt upp i huvudet och får värk om det är mycket. Får du på samma sätt ont i magen när du känner av? Konstigt hur det sätter sig i kroppen!
    Iallafall, efter han varit där bytte jag rum och huvudvärken upphörde på direkten. Då tog mina föräldrar över det rummet istället och min mamma som är väldigt medial kände av direkt. Men skillnaden mellan oss är att hon ibland kan se saker, jag känner bara. Så hon vaknade en natt av att ett barn stod bredvid sängen och kollade på henne. Minns det så väl hur hon bara kutade ut och skrek och väckte alla. Men hon ville inte skrämma upp mig och min bror så hon sa att hon drömde bara.
    Natten då min pappas bästis tog självmord så såg min mamma honom i huset och kände av hans energi. Samma sak när min farfar gick bort så vaknade hon mitt i natten av att han stod vid dörren och bara vakade över oss.
    Min pappa är väl lite mer kaxig när det kommer till andar och känner inte av så mycket. Så en natt (i rummet med portalen) så sa han (det man absolut inte får säga) att om det är någon i rummet så visa er typ. Han vaknade senare på natten av hur någon tar tag i hans fot och drar ner honom lite.
    Och detta fick jag veta efter vi flyttat, då dom inte ville skrämma upp oss. Men det är så galet.
    Och jag tror verkligen på allt efter det vi upplevde och kan ibland bli så sur på människor som inte är öppna för detta. Så tack Maja för du pratade om detta!! Det är mer normalt än man tror.

  34. Hej Maja!

    Såg din video när du pratade om energier och kom på en läskig historia jag var med om.

    Älskar när du berättar om såna händelser även fast det skrämmer livet ur mig haha.

    Jag har en läskig historia som inte handlar om andar men om något annat. Vi bodde i en stor villa. På andra våningen hade vi en lång trappa på sidan av huset som gick upp till vår alltan. Det snöade hela kvällen och jag satt och såg på TV. Senare på kvällen kollar jag ut på alltanen, då ser jag att det är fotspår utanför fönstret ut till altanen. Då har alltså någon gått upp för trappan och kollat in i huset medans jag suttit där, får rysningar i hela kroppen, TÄNK om jag hade ställt mig upp och sett att någon stått där!! Hade dött.

    Tack för mig och tack för att du är världens bästa förebild på dina sociala medier. <3

  35. Hej Maja,

    Jag läste precis ditt inlägg och fick en sån obehaglig känsla i kroppen. För jag har nämligen varit med om en sömnparalys två gånger i mitt liv.

    Både jag och min familj har alltid varit väldigt närvarade till det ”onaturliga” och mitt intresse för just det ämnet började med att jag fick en bok av min farmor som handlade om Sveriges mest hemsökta hus. Det låter kanske lite konstigt att min farmor ger en sån bok till en 12-årig, men det finns en god förklaring. Vi har alltid spenderat sommarlov, höstlov och sportlov uppe i Jämtland, vår pappas familj kommer från en by som heter Norderåsen. Vår stuga ligger längst ner på vägen ner till sjön, det är en vanlig svensson stuga (Rött hus med vita knutar), vi älskade att vara där som barn, när jag säger vi menar jag på mig själv och min tvillingsyster. Vår farmor bor tillsammans med sin syster under sommaren, det huset ligger ca 10 minuter bort från vårat. Men ju äldre vi blev började jag och min syster att känna av ”energier”, vår hund som levde på den tiden var inte heller blyg på att visa att det var något mer i huset än vår familj. Nyfiken som man var började jag fråga både pappa och farmor om huset och historien som varit samt om det hänt något onaturligt, ibland ångrar jag kanske att jag frågade det för historierna jag fick återberättade sitter med mig idag. Det var så intresset och nyfikenheten började och varför jag fick boken av min farmor. Det var också då både jag och min syster började förstå att vi är mer mottagliga än andra.
    Det har hänt en del konstiga saker i våra liv som vi helt enkelt inte kan förklara och med tiden som går har jag och min tvilling blivit ännu närmare mentalt. Vi känner av varandras rädslor på mils avstånd, lite telepati.

    Hur som helst, där kom en liten kort beskrivning till vart jag vill komma, sömnparalysen.

    När jag tog studenten 2013 så flyttade jag hem till en tjejkompis i Älvsjö, allt kändes helt underbart. Vi hade hela sommaren fram för oss och bodde helt själva i en super mysig 3:a. Mitt rum hade två ingångar som satt bredvid varandra i det högra hörnet av rummet, min säng stod längst den väggen vilket betyder att dörren till mitt rum från vardagsrummet var riktad mot min säng och dörr nummer 2 var precis vid sängens ende.
    Min kompis var också åt det mediala hållet och hade nämt några gånger att hon kände vissa energier i lägenheten, men inget någonsin hänt. Men det tog inte lång tid efter att jag hade flyttat in som jag märkte en del konstiga saker, speciellt på mornarna. Jag började alltid jobba tidigare än henne och gick redan 05:30 från lägenheten och varje morgon när jag stod i hallen för att göra mig redo kunde jag höra att hon ropade på mig. När jag gick in i hennes rum för att fråga vad som hänt så sov hon.

    Sen kom natten, det var en torsdagskväll, jag hade lagt mig tidigt och var ensam hemma. Min kompis slutade sent på torsdagar och var inte hemma fören vid 23:00 på kvällen. Jag stängde båda dörrarna in till mitt rum och satte på en film på min dator, sen somnade jag.
    02:34 vaknar jag tror jag, jag är vaken men kroppen är paralyserad. Jag kände mig lite virrig och innan jag hinner ”vakna till” ser jag hur båda dörrarna till rummet står öppna. Först hinner jag tänka att det kan ha varit min kompis som öppnat dom för att hon ville titta till mig när hon kom hem, men sedan ser jag hur en man med en hög hatt börjar gå närmare dörröppningen. (Han står i vardagsrummet och bara tittar på mig). Han är klädd i svarta kostym byxor, vit skjorta och svart frakk, och den höga hatten såklart. När han kliver in i mitt rum ser jag också den gamla damen som står vid den andra dörren, jag får panik men jag kan inte röra mig. Blundar jag så står han närmare när jag öppnar ögonen igen. Till slut står han över mig och trycker sina händer mot mitt bröst och trycker så hårt han kan. Tillslut känner jag att jag inte längre andas och när jag känner att nu dör jag så vaknar jag. Jag är kallsvettig och förvirrad. När jag ser att båda dörrarna är stängda blir det ännu svårare för mig att förstå vad som hänt, för jag har fortfarande ont i bröstet. försöker sms:a min kompis och min syster men vårt Wi-fi ligger nere, vilket betyder att jag måste ta mig ut vardagsrummet för att sätta på router igen. Vilket tog mig en timme innan jag vågade göra det.

    Efter den natten var jag livrädd för att somna, och det tog inte lång tid innan det hände igen. Två gånger inom loppet av 2 månader.
    Jag vet fortfarande inte idag varför det hände, och jag önskar att jag undersökte saken bättre då, men jag var för rädd. Sedan dess har jag inte haft någon sömnparalys.

    Men 2016 bodde jag i Sydney och låg hemma hos mitt ex och kollade på en dokumentär på Netflix som heter Nightmare, där såg jag han igen. Den äldre mannan som besökt mig i mitt rum 2 gånger om.

    Det är en dokumentär som handlar om sömnparalyser, den är lite obehaglig men jag rekommenderar den för alla nyfikna.

    Det var min historia. Tack för att du delar med dig av det här, det är så spännande! Hoppas på att få ta mer del av dina ”onaturliga upplevelser”.

    Kram, Sanna

Skriv en komentar