Så har jag varit första gången hos en psykolog. Det var en stor dag för mig, och en stor sorg när jag efter mötet fick reda på att psykologen oftast inte behandlar över skype utan bara vid personliga möten. Som att börja om från noll igen. Som om att all den kraften jag hade lagt på att äntligen hitta någon, gå dit och börja jobba med mig själv var förgäves. Dock fick jag mail om att vi eventuellt ska testa över skype, jag tror att hen kände precis som jag att vi klickade och att jag var enkel för psykologen att läsa av. Det var många rätt på kort tid.
Så hur var det då? Jag har förstått via er att många av er tycker att det är pinsamt med psykolog, och att ni tack vare mig har tagit hjälp och inte längre skäms. Jag har aldrig tänkt tanken att det vore pinsamt att ta hjälp, jag pratar ofta om hur jag mår, och skulle aldrig dra mig för att säga att jag nu har tagit hjälp. Ibland kan jag märka att jag kan säga det i förbifarten, typ ”på söndag kan jag inte för jag ska till en psykolog” och att folk kan bli obekväma. Vilket jag såklart förstår, eller det gör jag ju inte för jag hade aldrig velat göra någon obekväm, men det gör att jag funderade en liten stund innan jag började att skriva här.
”Borde jag inte göra det?”, ”Kommer tidningar skriva nu?”, ”Är det pinsamt att ha en psykolog?”. Och så tänkte jag att inte är det pinsamt, överhuvudtaget, utan någonting fint. Att hjälpa sig själv. Det här är någonting som är väldigt personligt för mig och nu när jag har läst igenom texten några gånger, gråtit några gånger och försökt se till att allting kommer fram rätt så inser jag hur viktigt det här är.
För mig var det fantastiskt att få träffa en psykolog. Kanske också för att jag är så öppen för hjälp. För att jag länge har känt att mitt psykiska mående har varit för tungt för mig att hantera ensam. Jag har liksom fått nog. Så att få sätta mig där i stolen med ett glas vatten framför mig och näsdukar vid sidan av var en befrielse för mig.
Jag kommer ju inte gå in på vad vi pratade om såklart men däremot så måste jag dela med mig av en sak jag lärde mig.
Ordet ångest, betyder ju egentligen känslor.
Att jag har ångest. Betyder att jag känner någonting. Och vi människor har nio grundkänslor som vi varvar mellan. Så när jag är hemma med Victor en kväll och har ”ångest” så är det ju egentligen en känsla jag har. Och jag har aldrig ens tänkt så, hur sjukt det än låter. Min konstanta ångest beror på saker i mitt liv som jag går runt och känner och tänker utan att göra någonting åt. Så när kvällen kommer, och ingenting speciellt egentligen har hänt (vad jag vet om då, men gräver man så skulle man säkert se en tydlig situation under dagen som fick mig att må som jag mår) och jag får ångest så är det för att jag har en känsla i mig. Det kan vara ilska, sorg, irritation, skam, oro.
Nu vet jag några situationer som har gett mig ”ångest” senaste veckorna som jag måste ta tag i men det finns även några konstanta saker som får mig att känna saker och ting. Jag är arg på en person som förr fanns i min familj. Jättearg. Så arg. Jag är arg över att min storebror blev sjuk. Och jag känner såklart även en sorg över det. Jag känner rädsla och oro ibland för att jag ska ha skrivit eller gjort någonting fel på mina sociala kanaler som gör att folk blir arga på mig. Som om att jag vill skydda mig själv. Jag känner oro över en i min familj som är svårt sjuk.
Alla dessa känslor kommer ju och går, men dom ligger och gror där lite varje dag, och kanske har någonting hänt under dagen som gör att den känslan blir något starkare. Så istället för att stå där och laga tacos med Victor och stanna upp och reflektera, kanske komma fram till att ”åh vad arg jag är på den här personen” så säger jag bara att jag har ångest och försöker att trycka undan det. ”Tänk på annat”. Istället för att se till sig själv och hitta vilken känsla eller känslor det är man har. Det är klart att jag som människa inte fungerar om alla dessa känslor är någonting jag har i mig utan att veta om det.
När jag benade upp allting och insåg där i stolen att jag var arg, kände sorg, skam och oro så kände jag mig 10 kilo lättare. Jag känner inte ångest. Jag har bara en del känslor i mig just nu som påverkar mig.
Så min ångest, är ju bara känslor, i en gryta som jag inte tar itu med. Jag trycker ner dom och tror att det en dag på nått sätt ska släppa. Men det kommer det ju inte att göra. Utan jag måste bearbeta och hantera känslorna, för att kunna må bra.
Det var en befrielse för mig att bara förstå det, det gör allting mindre komplext för mig. Det är bara en känsla. När man inser det så blir det så skönt och den där tyngden för bröstet blir något lättare. Dessutom var det så enkelt för mig att förklara för Victor, det är ju svårt för honom att alltid förstå mig, men nu blev så glasklart.
Dessutom blev det glasklart för mig såklart. Så igår kände jag irritation över en situation, och istället för att få ångest och låta det tära sönder min hjärna så konstaterade jag att jag kände en irritation, nästan ilska, helvete vad arg jag var, och när jag hade konstaterat det så kunde jag släppa det. Bara sådär.
Och det har jag inte kunnat göra på många år.
47 kommentarer
TACK!!❤️
Känner så så så mycket igen mig i allt du skriver om detta och hur jag även kan känna för andra i andras situationer och få ångest över det- svårt att förklara men är bergsäker på att du förstår. Tack för att du delar med dig❤️
Tack för detta inlägg❤️
Tack för att du delar med dig ❤️
Har du testat psykolog via kry? Jag själv känner att jag skulle behöva gå och prata med en. Jag har lidit av ätstörningar tidigare och gick då och pratade med en och tyckte om det.
Kram
Jag behövde detta❤️ Känner även att jag ska kontakta psykolog igen efter denna fina texten. Tack!
tycker det är lika självklart att gå till en psykolog för sitt inre som att gå till en frisör för sitt yttre ❤️
Tack! ❤ Detta behövde jag höra ❤
❤️ Vilken otrolig kvinna du är, sådan inspiration. I höstas inspirerade du mig att ta kontakt med en livscoach, vilket ledde till massor av positiva saker i mitt liv! Så tack, du påverkade mig till att göra något gott för mitt mående och jag är övertygad om att du inspirerar många fler!❤️
Wow maja. Så fint av dig! Det du gör för dig själv, och att du delar med det till andra. Det är så starkt, fint och viktigt. Tack!
Vilken otrolig känsla för mig, att få läsa det här, och just idag också. Jag behövde verkligen det.
Jag har en tung tid bakom mig. Med en mamma som totalkrashade, hon har haft problem förr men denna depression var den värsta någonsin.. Så fort hon börjat återhämta sig något kraschade jag. Jag lyckades parera så jag föll inte lika djupt som min mamma, men istället är min oro, min ångest och min sorg mer utdragen.. Jag har knappt känt igen mig själv de senaste veckorna, skör och velig – inte alls så som jag är, och med gråten i halsen konstant.. I förrgår när jag sa till min pojkvän att jag så gärna vill trycka på en knapp och ta bort denna oro och alla tankar så svarade han: ”Det är just det som är problemet. DU kan inte lösa allt, du måste inte bära allt det här tunga inom dig själv. Det finns hjälp att få, och jag tycker verkligen att du ska prata med någon professionell om detta, för jag gör mitt bästa men jag kan inte lösa det här.” Då insåg jag att herregud, han har rätt. Varför sitter det så jävla långt inne för mig att be om hjälp, varför vill jag klara allt själv, varför är det någon sjuk stolthet i att klara allt själv?
JUST därför är din text så viktig och du har helt rätt. Jag har bestämt mig nu. Jag ska också börja prata med någon professionell, och det är helt okej. OCH vilken befrielse att läsa det du skriver, om att ångest betyder känslor. TACK för dig och din blogg, du är fantastisk! Stora kramar!!
Du är helt fantastisk Maja. Snälla sluta aldrig skriva och dela med dig. KRAM <3
Tack för det fina inlägget. <3 Du är verkligen en fantastisk person. Jag lider själv av ångest och har under perioder träffat psykologer, men att läsa om och relatera till dig gör att allt känns lite mindre ensamt. Du en sådan inspiration. Från botten av mitt hjärta, tack för allt du gör och att du är du.
Du är fantastisk, bästa, fina Maja ❤️
Vart har ni beställt er sittbänk som ni har framför sängen ifrån? 🙂 den är jättefin!
Du är underbar Maja, att läsa inlägg som dessa på din blogg har hjälpt mig så mycket. Du är bäst <3
Du är helt fantastisk och att du delar med dig av det här gör ju att andra, även jag, kan själva bena ut vad saker och ting kan bero på och hur vi också kan hantera denna ångest i kroppen. Jag älskar att följa dig och dina kanaler och jag hoppas du alltid kör på din magkänsla. du har varit till en stor hjälp för mig och allt du delat med dig av En stor kram till dig ❤️
Du är fantastiskt, underbart bra ❤️
Känner igen mig i så mycket du skriver! Jag har gått hos flera olika psykologer för att få hjälp med min psykiska ohälsa och min senaste psykolog var verkligen mest anpassad för mig. Hon har hjälpt mig så mycket både när det gäller varför jag får ångest och hur jag ska lära mig leva med den!
Det är så viktigt och bra att du skriver om detta så skam-känslan försvinner. Jag pratar väldigt öppet om ångest och hur bra det är att gå till en psykolog för mina vänner vilket har gjort att fler fått upp ögonen att söka hjälp för olika saker!
Kärlek till dig❤️❤️
Så himla bra och viktigt skrivet. TACK Maja!
Fantastiskt att läsa att du fått klarhet i ångesten. Och tack för att jag just lärde mej att min ångest faktiskt också är känslor. Blev väldigt tydligt när jag läste detta. Tack för att du delar med dig 🎀💓
Tack för att du ger så mycket av dig själv och är så öppen, du är helt fantastisk Maja ❤
Åh jag blir rörd när du skriver detta. Du är så jävla grym som vågar va öppen och prata om dethär. Heja dig ❤️
Tack Maja, verkligen TACK!!! Men ens så tänkte jag på min egen ångest som en känsla och sög åt mig av allt du skrev här! Ska verkligen ta till mig ”tipset”, och tack för att du får detta att låta så naturligt och vanligt! För mig med exakt samma ångest och känslor så är det just därför jag följer dig här varje dag, för du är som en god vän som delar mig dig av dina erfarenheter! Du är bara så power och förebild på alla sätt!♥️
Har också lärt mig att ångest i sig aldrig är en känsla, utan något du får av en annan känsla. Precis som du beskriver. Mycket enklare och finare att förstå vad ångest är då. <3
KÄRLEK ❤️❤️❤️❤️❤️
Tack!!!!
Du är så vis för att vara så ung Maja. Tycker verkligen att du på många sätt är en jättebra förebild för unga tjejer.
Åh så viktig text. Skrev precis till min kompis att du är min idol så då tänkte jag att jag skriver det här också. Tack för att du delar med dig!
Takk Maja <3
❤️❤️❤️❤️❤️
Tack för att du delar med dig. Du är en influenser som verkligen gör skillnad.
Det bästa inlägget du någonsin skrivit. Jag känner igen mig så mycket! Du är en fantastisk förebild <3
Jag älskar dig Maja!!! Du är världens bästa förebild ❤️ tack för att du finns och för stt du delar med dig
Bästa inlägget någonsin! Jag ska till vårdcentralen idag och förhoppningsvis få remiss till en psykolog. Jag har gått för några år sedan och då körde vi några gånger över skype, och jag måste säga att det var fantastiskt! Jag tyckte det fungerade bättre, jag vågade öppna upp mig mer och fick mer tid att tänka och reflektera. Jag kände mig inte lika stressad som när vi hade samtal face to face. Bara så du vet!! Kram<3
JAG ÄLSKAR DIG!!! alltså, du gör verkligen skillnad. Kom PRECIS hem från ett möte med min psykolog och detta var precis vad jag behövde läsa. TACK för att du är så öppen med allt!
Fy fan vad detta var viktigt. En riktigt eye-opener. TACK.
Tack. Tack för att du delar med dig. Behövde verkligen höra detta precis just nu. Är för tillfället sjukskriven för stress och ångest. Går till KBT-terapeut för att hantera detta. Men inser att jag bör gå till en pskykolog också.
Ditt inlägg fick mig i alla fall att fundera kring min ångest. Jag tar med mig det och är övertygad om att det kommer hjälpa. Tack. <3
Fantastiskt inlägg, tack ❤️
Fantastiska du <3 tack för detta inlägg, tänk hur fint det är att du kan hjälpa och nå ut till såhär många om detta ämnet. Att du vågar stå upp för att det inte alls är något konstigt, det ger fler hopp och mod att gå till en psykolog och prata öppet om det bland ens vänner och familj. <3 Jag har själv tidigare också gått hos psykolog, och det var något utav det bästa jag kunde göra för mig själv, som du säger, att hjälpa sig själv. Finns inget finare än det.
Alltså Maja det är så himla bra att du tar tag i att prata med en psykolog nu innan du ska bli mamma! Jag blev mamma förra året i september och jag är som du ganska ångestfylld och alltid varit! Man är i en sån bubbla i början och man är hög på livet men sen återgår livet till en slags vardag och press på sig själv att man ska va en bra mamma osv! Önskar så att jag tog hjälp innan och var mer förberedd! Nu jobbar jag dagligen med min hälsa då jag ”kollapsade”, de är ju inte bara underbart utan en sån stor förändring!
Så du är helt fantastisk som delar med dig!!! ❤️❤️❤️
Så ärligt och fint skrivet! Åkte på en svår utmattning för 2 (snart 3) år sedan. Psykologen har varit till en grymt stor hjälp under tiden! Skönt att kunna prata av sig med någon som ser det utifrån.
Det här var ett otroligt hjälpsamt verktyg så TUSEN tack för det! Hoppas du kan känna dig uppfylld av känslan av hur mycket du hjälper andra människor att må bättre. <3
Så starkt att dig att dela med dig av livets alla sidor! ❤️ Känslor är en gåta… att ta hjälp och få verktyg på hur man ska bära sig åt för att förstå sig själv och sina känslor är det bästa gåvan man kan ge sig själv. Heja dig, du är fantastisk Maja 🌟
Maja, Så viktigt ämne så tack för att du skriver om detta.
Jag lider själv av ångest och har gått till psykolog i över 2 års tid.. jag som dig har heller aldrig skämts över att prata öppet om det, jag ser det som en investering i mig själv.
Jag tycker det är viktigt att prata öppet om det för om du bara kan hjälpa någon med dina inlägg och tips så är det guldvärt. Tycker du beskriver ångest på ett väldigt bra sätt, en ångestfylld person är egentligen bara en person med VÄLDIGT mycket känslor.. och det är väl inget fel med det? Jag tycker tvärtom det är något fint.
Jag tror att många ( jag själv) bryr mig så mycket om alla andras åsikter och känslor att jag tillslut kan få ångest i nästan allt man gör. Jag vill ge ett fantastisk bra citat som min psykolog sa till mig.. det finns ingen regelbok kring hur man får känna, det brukar jag ta med mig i vardagen när tankarna och känslorna svämmar över.
Ångest är antagligen något jag kommer få leva med varje dag, jag ser det som ett ryggsäck, ibland är den jäkligt tung och ibland lättare men det är hos psykologen och oss själva vi lär oss hur vi kan hantera den och få ryggsäcken lättare.
Återigen ett TACK Maja för att du skriver om detta!
Kram
Började gråta när jag lyssnade på ditt och Sannas poddavsnitt från igår när du tog upp detta i podden. Just när du beskrev din ångest för din relation med din pappa och att du är arg. Det gav mig sån jävla insikt om mig själv och min egen ångest och att mycket av det jag känner är ilska. Och när jag hörde dig beskriva det kände jag verkligen att det är så jävla okej att vara arg. Och ledsen. Att undra varför och känna sig ledsen över att just det här hände mig.
Så många gånger jag känner igen mig i det du skriver och tar upp i podden, ville bara säga stort jävla tack för att du öppnar upp dig och delar med dig av sånt här för det är fan inte många som gör. Tack igen för det Maja. Kram <3
TACK för din kommentar. Det betyder så otroligt otroligt mycket för mig att du tar dig tiden för att skriva feedback till mig. Så tack <3 Stor kram och massa kärlek. Och massa styrka till dig.
Hej Maja!
Väldigt intressant inlägg – testa gärna vår tjänst Ahum där du kan matchas med rätt psykolog och boka möten via vår krypterade videotjänst.
Lycka till,
Team Ahum