Vilken fantastisk vecka jag har haft hemma i Västerås, det är faktiskt första gången på väldigt länge det inte enbart är genuin lycka och lättnad att åka hem till Lissabon. Det var lite vemodigt idag.
Det kan bero på att det är någonting speciellt med svensk vår, att min bästis har varit hemma eller att jag har umgåtts så mycket med min familj. Det kan också vara att det är en mer behaglig känsla att veta att vi snart har vårt hem i Västerås och att det bara är några månader kvar tills jag får vakna upp bredvid Victor, i vårt egna lägenhet i en stad med alla våra nära och kära. Någonting är det.
Jag började min sista dag hemma i Västerås med att ta mig ut för en springtur på Björnön. Det slutade med att jag tog en powerwalk istället, det var för mycket härlig energi att ta in och att springa förbi kändes inte rätt. Titta bara på utsikten.
Efter att ha åkt med mamma och mormor för att inhandla alla täcken och kuddar tog jag mig ner på stan för att köpa den omtalade servisen. TACK för alla era åsikter men jag har trotsat er allihopa och köpte den från Aida istället, det blir lite så ibland när alla har samma sak då vill jag göra tvärtom istället. Jag tror att den här kommer att passa alldeles perfekt hemma hos oss, den ska gå att både mikra samt diska i diskmaskin, vi är ju även hemma endast sex veckor på ett år så det känns inte som om att den kommer hinna bli utsliten.
På eftermiddagen träffade jag upp mina kusiner för en liten shoppingrunda. Vet ni? Jag har hittat den perfekta svarta skjortan jag skrev om för ett tag sedan. Jag ska visa er någon dag. Senare på kvällen mötte vi upp min storebror och åt middag. Riktigt mysigt.
Imorse hann jag med ett sista träningspass ute i det krispiga vårvädret innan jag tog bussen till Arlanda. Flyget gick bra idag, jag tror att jag äntligen har förlikat mig med att det alltid kommer finnas stressande jobbiga människor som armbågar sig fram på flygplatser.
Jag sprang in på taxfreen och köpte nya krämer hem till oss, det tar alltid slut samtidigt men nu har vi ett tag framöver.
Jag landade vid sex till 20 grader och strålande sol. Det kändes fint att vara hemma igen.
Och jag sprang ner till affären det första jag gjorde för att köpa hem matvaror till middag och frukost imorgon. Det blev en laxsallad som inte alls smakade så bra men hungern är den bästa kryddan.
Nu har jag precis duschat och smort in mig, tittar på matchen och dricker resorb. Imorgon väntar ett efterlängtat träningspass med Orlando och vid lunch kommer äntligen Victor hem. Jag längtar så mycket.
Förstår dig! Känner precis likadant ibland. Tror det är behövligt för alla. Älskar förövrigt din blogg! ❤