Arkiv

oktober 2020

Browsing
Äntligen är det klippt!

Äntligen är det klippt! Jag stod i valet och kvalet och det jag kände mest var att jag ville få till en lite stiligare frisyr. När jag får en viss längd tappar jag snabbt all volym samt ser ganska så ung ut (enligt mig själv). Ibland har jag tillochmed haft svårt att styla ihop en outfit för att mitt hår har ”varit i vägen” och liksom bara hängt där. Dock kände jag inte för att gå så kort som innan men jag ville inte ha kvar längden så vi körde på lite mittemellan. Jag är så NÖJD och den här längden känns helt rätt just nu för mig. Lika snygg till kostym som en tracksuit.

Jag fick tips om min frisör för något år sedan och har sen dess alltid gått till honom. Så otrolig duktig på både färg och klippning.

Vad tycks? Jag älskar det. Den här längden är mer Maja.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. agnes

    haha ååh, har haft exakt samma problem! Håret har blivit för långt och bara är där. I vägen och svårhanterligt.. Men har bestämt mig för att klippa av mig det igen. Längtar såå efter att ha lite kortare och kunna styla det lättare! <3 Det där blev så snyggt på dig dessutom!! <3

  2. Evelina

    Hej Maja! Jag måste bara fråga om den fönborsten från babyliss som du tipsade om på Instagram nyss, jag fick precis hem den men känner mig osäker. Det känns som dom svarta grejerna på borsten kommer böja sig och bli förstörda. Kan inte du ge en liten recension på den 🙈 jag är så osäker och funderar på att skicka tillbaka den. Visst hade du en annan förut som var från remington som du använde och tipsade om i en Youtube video? Använder du den fortfarande? 😊
    Ta hand om dig! Jag hoppas ni haft en fin och mysig helg ❤️

Visa alla 7 kommentarer
En produkt som alltid dyker upp när jag har jobbat med makeupartister är denna paletten från Dior.

En produkt som alltid dyker upp när jag har jobbat med makeupartister är denna paletten från Dior. Den används till allt och ingenting, ögonskugga, highlight till såväl kindben som nyckelben och rouge. Så nu tog jag äntligen tummen ur och köpte hem den till mig själv.

Ni hittar paletten här.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Sanna

    Hej Maja!
    Hade inte du kunnat ge lite outfit-tips? Jag ska nämligen på en liten, intim tillställning för att fira min vän som fyller 30 år. Även fast festen blir väldigt liten så vill jag klä upp mig (tvåbarnsmorsa som typ aldrig klär upp sig). Men jag är så less på min egen typiska fest outfit som oftast består av svarta strumpbyxor, någon festklänning och boots med klack. Jag känner mig aldrig festfixad om jag inte har klänning. Men är så sugen på att skippa den ”fina” festklädseln och köra mer ”coolt”. Haha förstår du hur jag menar? Hade kunnat vara nån från klänning också (kör oftast någon enkel finare klänning). Har noll inspo! Vill även tillägga att jag är bär L/XL och gillar inte tajta saker över magen.. Hade varit så kul att få lite inspiration då jag ääälskar din klädstil!

    Allt gott!
    /Sanna

    1. Julia

      Nu är jag ju inte Maja hehe, men har du några RIKTIGA fest-skor? typ klackar, fast inte boots? Tänker typ casual klädsel+ riktiga statementskor och/eller annan accessoar, typ diadem/örhängen till tex väldigt enkelt/stramt hår. Blir ofta coolt direkt, typ oversize skorta, byxa, (casual/loose fit) och sedan en accessoar som skriker FEST:)

Onsdag mitt i livet.

Onsdag mitt i livet. Ett lugn har infunnit sig i mig och idag är en väldigt bra dag. Det har varit hektiska veckor minst sagt men nu väntar hemmamatcher för Victor vilket i sin tur betyder att han kommer att vara hemma några dagar i streck och inte åka direkt, underbart. Jag har väldigt mycket på gång nu så att balansera mitt liv som mamma, fru, vän och affärskvinna har minst sagt varit utmanade. Jag har oftast varit väldigt snäll mot mig själv när det kommer till min mammaroll men nu senaste veckorna har jag känt mig ledsen.

Ledsen över att jag har haft mycket annat som har stressat mig och tagit upp min tid, ledsen över att jag så gärna vill så mycket med min karriär samtidigt som jag slits med tankarna om hur viktiga dessa åren med TL är. Ibland är det som om att jag inte litar på min egna känsla, jag vet att jag njuter, så mycket av allting som har med den där lilla människan att göra. Men så får man höra att oj, jaha du är inte hemma med honom fast du egentligen kan, du måste njuta nu Maja, småbarn mår bäst av att sitta inlåsta i ett hus med sin mamma 24/7, och så försvinner hela min känsla kring situationen. Känslan jag egentligen är trygg med. Att jag njuter, och det är tack vare, avlastningen jag får genom förskolan, eller när mamma är här på besök eller när svärmor kan ta honom ett dygn i Sverige när vi är där.

Vi alla har ju olika åsikter om det här men jag vet att många av er känner som jag gör. Man vill köra sitt race OCH vara världens bästa mest närvarande mamma. Men när Victor är iväg såhär mycket och att bo i ett land utan vänner och familj kring sig som kan hjälpa till så blir vissa dagar helt upp och ner och jag lägger mig helt gråtfärdig och stressad i sängen vid halv tolv på natten.

Senast jag pratade med min psykolog sa hon till mig att jag måste påminna mig själv om att jag gör så gott jag kan. Jag gör ju verkligen det. Och det är ingenting fel med att vilja jobba hårt, följa sina drömmar och samtidigt vara mamma. Livspusslet är svårt för alla och vi måste komma ihåg att vara snälla mot oss själva.

Det jag försöker påminna mig själv om är att när det blir såna här perioder så måste det också få vara okej. Ibland kan jag lägga så mycket skuld på mig själv över saker jag inte borde ha skuld över. Typ som igårkväll, helt slut efter att ha klämt in så mycket jobb som bara möjligt på bara tre timmar medan Teddan sov sin nap och sen lekte med Sandra, försökt svara på mail lite då och då samtidigt som jag har lekt med bollar.

Vi åkte till ett lekland (för att jag hade så tydligt samvete men egentligen var jag så trött att jag ville svimma) och väl hemma vid sextiden satt jag på tvn till Teddan så att jag skulle kunna laga ihop en trevlig middag till oss. Då står jag där och får dåligt samvete över att han sitter ensam i soffan med sin vatten i handen och snuttis i andra och tittar på Lejonkungen. VARFÖR? Varför i hela friden skulle inte det vara okej? Självklart måste jag ju få ihop vår vardag och att ställa mig och laga en god pasta till oss medan han sitter sex meter bort i en soffa är ingenting jag borde ha dåligt samvete över. Men där stod jag, med tårar i ögonen.

Jag har också dåligt samvete över att vi funderar på att lägga till en extra dag på nursery. Nu går han måndagar, onsdagar och fredagar och han ÄLSKAR det. Han säger knappt hejdå till oss utan springer in direkt innan pedagogen ens har hunnit ta av honom skorna. Om det skulle betyda ett mindre stressigt liv för mig så varför ska jag ha dåligt samvete över det. Det bör tilläggas att jag verkligen är duktig på att vara i nuet, utan telefon och allt sånt när vi är tillsammans men även om det ibland inte blir så någon gång ibland, så måste det få vara okej.

Nu när Victor har varit iväg har jag haft så mycket på min agenda som blir helt omöjligt att klara av med Teddan hemma, eller självklart kan han vara det, men hur snällt är det mot honom. Och det andra alternativet är att jag jobbar från 19.00 till sen natt för att få sakerna gjorda. Och då blir jag inte heller en bra mamma dagen efter. Och tredje alternativet är att jag blir en hemmafru istället.

Jag är glad att jag har min mamma i det här, hon påminner mig om att jag faktiskt är betydligt mycket mer med TL än vad jag tror och ger mig själv cred för. Vi sitter ihop han och jag så att han får gå en dag till på nursery kommer han förmodligen bara tycka är kul och skönt att slippa mig en stund. Dessutom går ju våra liv i perioder, om det blir en stressig höst för den här familjen så får vi lösa situationen så att det blir bäst för alla. Och i vår kanske det blir lugnare och då avbokar vi en dag på nursery. Hösten och vintern är känt i vår fotbollsvärld för att vara den mest hektiska perioden men det blev en riktig chock i år när det slogs ihop med min hektiska period.

Jag ska berätta mer om vad all min tid går till längre fram, men det är de absolut största i min jobbkarriär hittills. Någonting som ligger mig varmt om hjärtat. Och det måste få vara okej, att både jobba hårt och vara mamma, ibland en supermamma och ibland en trött mamma. Bara för det, är man inte en dålig mamma. Vi gör så gott vi kan.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Jill

    Mina barn har alltid gått fullt på dagis, jag har jobbat mycket i perioder och vi mår bra av det. De växer, frodas och vi matar dom med kärlek.

    Det mest sjuka i denna värld är att detta är ett mammafenomen, detta hade aldrig ens diskuterats om det var omvänt.

    Släpp garden och lita på din magkänsla. Du är grym och en fantastisk förebild och mamma oxå kan jag lova!!

  2. Evelina

    Kommentarer aldrig men … vill bara påminna dig om att du är så mycket. Om inte minst en grym inspirationskälla för oss som följer dig, oavsett om det inte uppdateras varje dag, om du pausar det sociala en period för att vara med din familj eller lägger oss åt sidan. Du är också en helt fantastisk mamma och den absolut bästa för TL. Du e fantastisk!

    1. Johanna

      Varför har du dåligt samvete? Ha inte det. Tänk dig två föräldrar som jobbar på kontor. Efter mamma- och pappaledigheterna går ju båda givetvis tillbaka till heltidsjobb och ungen får vara 5 dagar på dagis/förskola. Det är väl precis samma sak för dig/er ☺️

        1. Sabrina

          Fast jämför dig inte med dom andra fruarna, hur många av dom har sitt egna varumärke och står på egna ben? All creed till dig!! Du är grym!
          Jag är själv mamma till två barn och kan säga att jag hade ångest över att lämna dom på dagis till en början men i efterhand har jag bara märkt hur mkt dom älskar dagiset samtidigt som dom kommer hem till en mamma som har energi och har ork att leka med dom. Om TL trivs på dagis så testa med ännu en dag och sen kanske utöka? Du får tid till att jobba och TL får leka, umgås och utvecklas socialt! Win win för bägge. Och ha inte dåligt samvete ❤️

  3. Linnéa

    Hej Maja!
    Jag vill egentligen bara kika in för att jag blir fundersam när jag läser dina inlägg ibland. Allt jag läser och förstår är din enorma kärlek, dels för Victor, men också för TL. Du visar sån enorm tacksamhet, glädje och kärlek för allt i ditt liv. Och att du är så genuin tror jag är vad som gör att så många tycker om dig. Därför blir egentligen min fråga, för vems skull får du dåligt samvete? För TLs? För dig själv? För Victors? Eller för alla de människor som följer dig och som du tror kanske dömmer dig?

    Oavsett vad så vet du vad som är bäst för ditt barn, och du vet vad som behövs för att eran familj ska må så bra som möjligt. Jag kan förstå komplexiteten i att ha en man som är borta mycket, ett jobb som kräver mycket tid, men då är det väl HELT fantastiskt att han trivs så bra på nursery som han gör? ❤️

    Vill inte på något sätt förminska de känslor som du beskriver, utan mer förstå dig på rätt sätt. Att man lagar god pasta, skickar honom till nursery, eller jobbar för sitt leverne och för att göra det bästa man kan för sig själv och sin familj är inget man ska ha dåligt samvete för. Oavsett vad. Du gör vad som är bäst för din familj, och återigen, allt du återspeglar är din enorma kärlek för din familj.

    Stor kram!

  4. Taru

    Hej Maja!
    Ville bara skriva från en tre barns mamma. Bara du och Viktor vet vad som är bäst för er son. Strunta i vad alla andra tycker om hur ni borde göra med erat barn. Mår han bra och älskar nursery så ska du inte må dåligt över att ha honom där en extra dag ♡ alla kämpar med sitt livspussel och gör sitt bästa!

    Jag hade själv en period i mitt liv för flera år sedan då jag varje morgon fick väcka mina flickor alldeles för tidigt för att lämna dom på dagis vid 06:30 för att hinna till jobbet och sen hämta dom vid 16:45 och mitt hjärta gick sönder varje dag. Hade inget annat val för att kunna försörja oss. Idag är allt bättre med jobb och tider vilket är guldvärt.

    Jag förstår att du måste känna så mycket känslor speciellt då du är mycket själv med TL men var inte för hård mot dig själv. Vi är många föräldrar som måste låta våra små få vänta eller roa sig själva ibland när mat ska göras eller när man är sjuk osv.

    Skickar massa kramar till dig och följ din magkänsla , det som är bäst för er ♡

  5. Åsa

    Du är världens bästa mamma! Glöm aldrig det. Ni är en trygg och glad familj, ni har fokus på TL och ni gör så gott ni kan, vilket alltid är gott nog.
    Var snäll med dig själv!
    Du skulle knappast bli en bättre mamma som hemmafru, lika lite som V skulle bli en bättre pappa som hemmaman.

Visa alla 95 kommentarer
Hej Maja <3 kan inte du tipsa om fina pyjamaser och kläder att ha hemma nu i höst?

Hej Maja <3 kan inte du tipsa om fina pyjamaser och kläder att ha hemma nu i höst? Älskar din blogg.

Väldigt mysig och fin. Såhär vill jag glida runt med tofflor och tända ljus.

Och på tal om tofflor! Dessa ÄLSKAR JAG och ska absolut införskaffa mig nu till vintern.

Denna klickade jag precis hem. Så mysig.

Och såhär hade jag velat glida runt här hemma.

Oj så mysig pyjamas.

Första gången jag ser ett set med croppad överdel, väldigt väldigt fint om ni frågar mig.

Och här hemma går jag ju alltid runt i morgonrockar, och tyckte att denna var en fin uppdaterad version.

Snyggt!

Och vi avslutar med detta fantastiska set. Så fint.

Som jag gärna matchar med dessa.

Inlägget innehåller adlinks.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Cecilia

    En fråga, av ren nyfikenhet 🙈 hur hinner du använda alla kläder, kappor och jackor som du får hem i samarbetet med exempelvis Wakakuu? Din garderob måste ju verkligen vara helt smockad, eller rensar du ut i samband med att du ska få en sån storbeställning av dom? Genuint nyfiken på hur du liksom får plats med allting haha

Äntligen fick bloggen sig en liten uppdatering!

Äntligen fick bloggen sig en liten uppdatering! Det har behövts ett tag och nu när hösten kom och jag blev så motiverad på jobb så kände jag att bloggen verkligen var prio. Vad tycker ni? Jag själv läser bloggar som är lätta, enkla och harmoniska. Mer behövs inte. Jag är supernöjd men kom gärna med feedback! Det blir mycket roligare att blogga när man är nöjd med själv forumet.

Men nu kikar vi på helgen!

Och det blev verkligen en magisk sådan. I fredags var jag ju bara hemma och laddade batterierna. Men i lördags hade vi tillochmed ställt alarm för att inte försova oss. Riktig lyx att ens behöva göra det nu förtiden men vissa dagar vaknar vi inte förrens halv nio här hemma. Det väntades iallafall en liten utflykt, nämligen pumpaplockning!

Vi var där först av alla såklart, stackars Ted Louie kommer att växa upp med en tidspessimist till mamma. Men det gjorde ingenting, vi gick runt och tittade på pumpor och kaniner.

Vid tio anslöt Evelina och vi väntade in Zulay som är motsatsen till mig, tidspessimist. Men efter tjugo minuter ringde hon och det visade sig att hon tillochmed hade lyckats åka till fel farm. Så vi fick plocka utan henne.

Det älskar jag verkligen med England, utomhuskulturen här. Det finns aktiviter varje helg ute på olika gårdar och farmar. Och att plocka pumpa är en stor grej här som jag har velat göra varje år. Det var så himla mysigt och harmoniskt.

Några timmar senare och med lera överallt tog vi oss hem och tog ett varmt bad i en timme. Absolut bland det bästa jag vet just nu, att bada med Teddan. Jag kan komma på mig själv bara ligga där och iaktta hur han koncentrerar försöker balansera alla fiskar på mina ben.

På kvällen åkte eyeliner på och det dracks lite vin och karvades pumpor samtidigt som det tittades på Uniteds match. Vid elva låg jag i sängen och sov djupt när Victor gled in vid tre-tiden.

I söndags var det dags för en liten familjedag. Sandra som jobbar för oss hade tipsat om ett trädgårdscenter inte långt ifrån oss som hade en liten marknad så dit åkte vi.

Och åt glass, vi skulle äta crepes men degen tog slut precis när det var vår tur.

Och så åkte vi tåg hela familjen. Väldigt mysigt och vi pratade om hur kul det kommer att bli att gå på Gröna Lund allihopa snart.

Jag såg ut såhär! Liiite för kallt med bara jeansjacka trots mössa, halsduk och vinterskor.

Väl hemma tände jag ljus i hela huset och sen hängde vi alla bara i soffan innan det blev dags för..

..tacos! Söndagkvällen spenderade vi i sängen framför ja, The Haunting of Hills House. MYCKET BRA SERIE! Tips!

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Feli

    Så fina bilder på dig i headern! Måste dock säga att jag gillade det gamla typsnittet på texten mycket mer! Det här typsnittet känns lite ”barnsligt” och basic Och inte lika classy som det förra (jobbar med layout så är kanske lite petig men men) Det är också en vit stor ”lucka” över headern, kanske något som fallit bort som skulle varit där? Obs läser från mobilen. Stor kram! Älskar din blogg och speciellt dina stiltips

  2. Anna

    Hej! Jag ÄLSKAR din blogg. Du är nog en av de vackraste kvinnorna jag vet!! Och du verkar vara en helt underbar mamma. Jag älskar att ditt sätt att skriva, du skriver med en sådan enkelhet och på ett levande sätt. Svårt att beskriva men tror det är därför man verkligen läser allting du skriver. Enkelt, levande och talande. En liten feedback, vet inte om det går att göra något åt men annonserna på bloggen ”följer med” när man är inne från datorn och hamnar mitt i dina inlägg. Har inga problem att det finns annonser men blir så störd när annonsbilderna flyger med, om möjligt kanske man kan ”låsa” dem? Jag älskar att läsa dina summeringar av din vardag i text och bild, dina texter om att vara mamma/gift/entreprenör och få ta del av livets alla upp och nedgångar. Mår väldigt bra på din blogg och instagram. Du verkar så rar så man bryr sig genuint om dig och blir glad när du verkar glad och ledsen när du verkar ledsen, som en ”online” bästis haha. Kram tack för du delar med dig av ditt liv!!!

      1. Stina

        Vill passa på att credda dig för hur du byggt upp din blogg i allt från typsnitt till val av bilder och mängd text – jag inspireras av det till min egen blogg! Tycker allt är så cleant och fräscht när man ”kommer in” här, älskar’t!

        Gällande att vänsterjustera texten så är det en generell princip som gäller vid längre texter som Mimmi här skriver (precis lärt mig detta i plugget haha). DOCk fungerar det centrerade utmärkt i ditt fall då du oftast skriver korta, läsvänliga texter under varje bild – helt perfekt enligt mig. Sen handlar det ju också om vad som är estetiskt tilltalande, personligen gillar jag centrerat mer när det gäller bloggar.

        Men ja, det är väl just när du skriver de lite längre inläggen med frågor/svar och sådär som det kan bli jobbigt att läsa – samtidigt blir det ju skevt att ha vissa inlägg centrerade och vissa vänsterjusterade.. Jag tycker du ska behålla det justerade då majoriteten av dina inlägg har textstycken som är korta och läsvänliga!

        Kramar!

        1. Mimmi

          Bra poänger, Stina! Nu när du skriver det… jag håller med om att Maja oftast skriver korta texter och då funkar det centrerade utmärkt. Det är nog de lite längre texterna som är svåra(re) att läsa. Mindre grej såklart. Tack för pingpong på ämnet 🙂

  3. Sofia

    Hej Maja! Först och främst vill jag säga hur glad jag blir av din blogg, det är en sån fin balans mellan vardagsliv, härlig skönhet och djupare tankar. Jag har en fråga och känner att jag vill vända mig till dig, fast vi inte känner varandra. Jag är tillsammans med mitt livs kärlek, en jättefin kille som jag vill leva mitt liv med. Men jag har haft såna problem med oro och katastroftankar på sistone att jag är rädd att det kommer gå ut över vårt förhållande. Det mesta handlar om en rädsla för att han ska lämna mig, vara otrogen, sluta vara kär, osv. Och min logiska hjärna vet om att risken för detta existerar men är minimal, jag litar på honom till 100% och vet att han älskar mig också och vill leva med mig. Ändå tar rädslorna över mina tankar rätt ofta och jag vet inte hur jag ska komma ur det. Det blir som en ond spiral. Vi pratar en del om detta men då är jag istället rädd för att han ska tro att jag tvivlar på oss eller att jag är ”jobbig” som drar upp det. Han har aldrig uttryckt något sådant och alltid lyssnat och stöttat och varit allmänt fin så det är ju ännu mer orimligt att jag ändå tror det. Hur kommer man ur en sådant tankemönster? Vissa dagar går jättebra men ibland triggas det igång av saker jag inte ens kan förklara, det ligger alltid och lurar. Jag hoppas att du kan bidra med kloka reflektioner ur ett objektivt perspektiv. Kram!

Visa alla 12 kommentarer