Maja Nilsson Lindelöf
Arkiv

september 2019

Browsing
Låter underbart att du är så nöjd med er tillvaro!

Låter underbart att du är så nöjd med er tillvaro! En fråga som kanske är känslig, så kanske svarar du inte men jag provar ändå. Jag har precis som du lidit (och lider, för det finns liksom alltid där i bakhuvudet) av ortorexi. Hur gör du för att liksom hålla balansen så att träningen och kosten är just sund? Känns (förlåt) som du gått ut ganska hårt med träning (tänker på Sthlm maraton och gymmet nästan varje dag), omläggning av kosten osv.

Hej! åh ibland kan jag nästan önska att jag inte hade gått ut med både min bulimi och ortorexi för det känns som om att jag ganska ofta blir ifrågasatt när jag lever ett mer hälsosamt liv även om kanske just du inte menade någonting negativt. Det är som om att det är okej när jag lägger upp bilder på hamburgare och öl men inte på en sallad och ett glas vatten.

Jag har en underbar balans just nu i mitt liv och jag har aldrig varit såhär frisk i min hjärna, jag tror att det har att göra med att jag skapade ett barn. Jag har inte en enda gång tänkt illa om min kropp sen den dagen jag blev gravid och det sitter kvar och kommer alltid att sitta kvar i mig nu, jag är helt övertygad. Kvinnokroppen, min kropp, är helt fantastisk och jag är så glad över den oavsett hur den ser ut eller vilken form den har. Jag har aldrig tyckt att jag varit så fin som veckorna efter att Ted Louie kom, och den känslan har stannat kvar i mig.

Men däremot vill jag komma i form igen och det handlar inte om att jag inte trivs i min kropp, utan om att jag vill få muskler igen, och att jag mår bra av att träna. Jag flög ensam med Ted Louie till England och var dels genomsvettig, hade träningsvärk tre dagar efteråt och fick ont i ryggen. Jag är 25 år och vill kunna resa med mitt barn, bära tunga väskor och barnvagnar utan några konstigheter. Jag har tränat mycket senaste åren men aldrig för att jag måste utan för att jag vill och det tror jag är den stora skillnaden mellan att vara ”sjuk” och behöva hjälp med ens beteende och att bara ha valt en viss livstil. Jag vaknar inte längre upp och får ångest över tanken att inte träna en dag, utan jag frågar mig själv om jag vill träna, vill jag så åker jag, vill jag inte så stannar jag hemma och tänker inte en sekund på det. Jag lever även med en idrottsman så även om han är ledig är han en aktiv person, på somrarna spelar han paddel eller springer spåret, vi är helt enkelt såna som vill vara aktiva och bara pågrund av mitt förflutna så blir jag ifrågasatt och inte han exempelvis.

Till dig som skrev har jag inga konkreta tips på om hur man blir frisk, jag har själv inte riktigt ett svar på hur jag blev det, det bara blev så, mycket kanske pågrund av min beslutsamhet. Jag ville inte vara sjuk längre, orkade inte längre. Mitt tips är att ta professionell hjälp för jag tror att beteenden som ätstörningar är väldigt individuella, och jag tror att dom grundar sig i olika saker <3.

Med det sagt så gillar jag även effekterna jag får av träning. Inte nog med att jag blir stark och orkar med min vardag, speciellt nu med Ted Louie, utan jag tycker att jag är fin med tonade armar och ben, jag gillar att se att kroppen formas av träning och att det ger resultat. Jag tycker att smala kroppar är fina, mer kurviga kroppar är fina, alla är fina, men jag trivs bäst i min kropp när den är stark och frisk och mer tonad. Jag har haft alla möjliga kroppsformer genom åren, haft för högt BMI, varit alldeles för smal, varit kurvig och varit vältränad. Och nu när jag är 25 år så vet jag vad just jag trivs i och det är ju inget fel med det.

Jag älskade min kropp som gravid, jag har älskat den dessa sex månader efter och jag kommer att älska min kropp nu. Men nu är jag redo att inte äta coco pops varje dag och ligga i soffan och pilla mig i naveln, utan att dricka härliga smoothies och träna på gymmet och att få tillbaka vad som för mig är min normala kropp. Det betyder inte att jag hatar min kropp nu, absolut inte, jag älskar den. Jag har sett på bara fyra veckor av något intensivare träning att jag har kommit tillbaka i form och igår hade jag på mig mina gamla jeans igen, det ser jag som ett kvitto på att min kropp trivs i en viss vikt eller en viss storlek eftersom att jag knappt har ansträngt mig, bara struntat i allt onödigt socker och tränat som jag gjorde innan graviditeten. För mig som har kämpat och haft alla möjliga konstiga känslor kring min kropp genom åren så ser jag det väldigt tydligt, jag lever som jag mår bäst av, och på en gång visar kroppen att det är vad den vill ha genom att snabbt få tillbaka musklerna. Låter kanske flummigt men jag är övertygad om att det är så.

Och nu har jag varit lite mer noggrann med kosten och har varit i bara några veckor, jag ville ha en kick-start och se resultat snabbt. Jag tycker att sånt är roligt och utmaningar sätter igång någonting i mig, exempelvis Stockholm Maraton. Det känns så svårt och läskigt att jag bara måste göra det. Och nu valde jag att bara leva grönt i några veckor, hålla mig borta från socker och dricka mycket vatten, för att jag kände mig manad till det. Och vi har redan ökat mina vikter med en hel del på gymmet och jag känner mig stark igen, jag ska köra ett tag till med en något striktare kost innan jag går tillbaka till mitt normala. Men mitt normala är också att träna mycket och att välja hälsosam mat om jag kan och för det har jag inte ortorexi utan jag vill bara leva ett friskt och långt liv. Hade jag fortsatt som jag gjorde när jag var gravid med flingor en gång i timmen, glass i stora lass och läsk varje dag hade jag inte orkat dom här dagarna med Ted Louie och absolut inte när han är två år och springer runt som en galning. Jag tycker att det är lika viktigt att uppmana till ett härligt leverne som ett friskt och hälsosamt.

Sport-topp här! (adlink).

Sen vill jag absolut inte uppmana till hets men jag själv ser mig som en person med väldig normal syn på mat idag och har en väldig balans i allt vad det innebär, ena dagen brukar jag äta en viss mat och en annan dag en helt annan, och att jag tränar x antal gånger i veckan anser jag bara är sunt och framförallt, det är vad jag mår bra av.

Stor kram <3

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ida

    Hej maja!
    Jag vill bara att du ska veta att du har varit en stark inspiration till varför jag blev frisk (eller iallafall börjat gå mot rätt håll). När jag tänker efter är det så häftigt vilken slagkraft du har, utan att du ens vet om det! Du har hjälpt mig, och är säker på att du har hjälpt och hjälper just nu hundratals andra människor. Det kallar jag power!
    Fortsätt vara den du är- inget kan stoppa dig, får en stark känsla att detta bara är början för dig!
    Kram kram

  2. jessie

    Skönt att läsa detta sunda inlägg! Att man inte behöver träna för att nå ett visst utseende utan att man gör de för sitt mående, både psykiskt och framförallt fysiskt. Ibland känns de tabu att berätta att man vill äta nyttigt, att man tränat eller om man väljer att avstå från socker ibland. Ibland blir man nästan hetsad till att äta godis och flottig mat, när man egentligen vill äta näringsrik mat för att man vill få energi av maten och för att slippa springa på toa 15gr haha.. Väldigt skönt att läsa detta, du är så klok Maja!

  3. Line

    Bra skrivet Maja! Du är en stor inspiration som alltid delar med dig av och lyfter viktiga ämnen! Du påminner alltid om det viktiga här i livet, som att den enda person man måste lyssna till är sig själv, och vad just en själv mår bäst av! Hejja dig! <3

Visa alla 9 kommentarer
Vi har hamnat i ett mood där vi boar in oss och idag så har hela dagen gått åt att organisera och RENSA UT.

Vi har hamnat i ett mood där vi boar in oss och idag så har hela dagen gått åt att organisera och RENSA UT. Sandra som hjälper oss att städa har ju hjälpt oss att organisera Ted Louies kläder som är för små så nu har vi fortsatt med det och idag åkte alla kläder i storlek 62 ner i en kartong. Åh det går så fort. Herregud, snart är han 18 år. Hur som, det känns väldigt bra att ha rensat ut och fixat och det gör ju att man blir sugen på att få ordning på resten så nu har jag klickat hem dels aktivitetsleksaker till lilleman och även tallrikar, muggar och dylikt. Leksakerna kommer senare i veckan men idag anlände hans nya fina tallrikar och muggar.

Jag har redan fått massor av frågor angående tallrikarna på instagram och jag beställde allting från Scandiborn! Det är ju en engelsk hemsida men alla märken är från Skandinavien så ni kan säkert hitta det på en någon svensk hemsida om det inte går att beställa till Sverige!

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. jojs

    fina fina maja!
    För det första – tack för en helt fantastisk blogg!
    Kan inte du tipsa om vilka skor/kängor du tycker gäller nu inför hösten? och vad man kan matcha till skorna?
    Tack på förhand!
    KEEP UP THE GOOD WORK BOSSLADY!!!!

  2. Amanda

    Fina Maja!!! Jag fyller 25år i oktober och ska ha en stor fest med mina vänner. VAD ska jag ha på mig? Du har alltid så himla fina kläder och bra stil till alla tillfällen. Vore så roligt med ett inlägg om vad och hur man kan klä sig i höst till fest och andra evenemang:)

    Du är bäst! Kramis

Visa alla 6 kommentarer
Söndagmorgon och jag fick sovmorgon till 10 idag, dessutom sov jag heeela natten.

Söndagmorgon och jag fick sovmorgon till 10 idag, dessutom sov jag heeela natten. Härligt det här med co-parenting. I skrivande stund sitter jag och jobbar av lite vid köksön, jag tänker ta hela dagen till att varva ner idag så jag tänkte få mina måsten gjorda och sen logga ut. Victor sitter med en sovandes Ted Louie i knät och tittar på Nyhetsmorgon. Det är söndag och vi är helt lediga, och det regnar ute, så himla mysigt.

Jag tänkte dela med mig av fem tips som kanske gör din söndag lite härligare, vem vet!

Eller ja ordet härligare kanske inte passar inte just här, men jag måste verkligen tipsa om den här dokumentären vi såg i veckan! Fruktansvärd och äcklig, men ack så viktig!

Ginatricot har fått in det mest perfekta setet som fina Matilda har på sig här, byxor här, topp här! (adlink) Så fina färg och perfekt nu till hösten, skulle matcha med sneakers och en längre fluffig jacka. Hur snyggt?

Den nya låten på min spellista är denna från Veronica Maggio. Så himla bra tycker jag.

Nu tänker ni oooookej ska hon börja tipsa om spel nu också. JA! Till nästa helg om ni inte har planer och bara är sugna på en mysig helg hemma med rödpang och mysigt sällskap så köp hem Sequens! Vi är frälsta!

Just nu i min story visar jag upp min kvällsrutin och jag måste slå ett slag för den här skrubben(adlink). Jag är frälst, och kär, och allt det där. Jag har aldrig riktigt varit ett fan av att skrubba ansiktet, jag har alltid blivit röd och det har gjort lite ont efteråt men den här är istället som en fet bomb man smörjer in ansiktet med och på köpet drar man av döda hudceller. Magi.

Nu ska jag njuta av min lediga söndag med min fina lilla familj. Önskar er världens bästa dag.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Johanna

    Min sambos syster, som även är en av mina närmsta vänner, fick en son i somras och jag och min sambo har fått äran att bli gudföräldrar till denna fantastiska lilla minimänniska. Nu närmar sig dopet och vi vill så gärna att gåvan från oss skall vara lite extra speciell, men vi har helt fastnat vad gäller idéer! Har du något bra tips på vad man som gudföräldrar kan ge som dop-present? Och vad hade du och Victor önskat få till eran son vid dop/namngivelse?
    Kram <3

  2. Anonym

    Hej Maja ❤️ Du brukar ha så goda råd och tankar om det mesta dina läsare skriver till dig/frågar så det första jag tänkte på (förutom att prata med mina vänner såklart) va att kika in här och hoppas på något svar eller bara någon tanke på mitt ”problem” och mina tankar ❤️ Jag känner oro för framtiden och har så svårt att leva i nuet, och jag vet inte varför. Jag är i en bra plats i livet och för stunden mår jag liksom
    bara bra och är lycklig om det inte vore för mina bekymmerstankar om framtiden… jag är 19 år och har precis tagit studenten, jag är tillsammans med världens finaste kille som jag älskar över allt och vi har varit tillsammans ungefär 3 år, jag har jättefina vänner och familj, men ändå tänker jag varje dag, flera gången om dagen att detta kommer förstöras. Jag kan liksom inte tänka mig att det kommer fortsätta såhär hela livet och det skrämmer mig. Jag är rädd att jag inte kommer lyckas med mina mål, trots att jag vet att han är jättekär i mig och jag i han är jag livrädd att min fina kille någon dag kommer lämna mig eller att vi kommer växa ifrån varandra, jag är rädd för att massa hemska saker ska hända helt enkelt och på grund av detta kan jag inte fokusera på vad jag känner i stunden. Ibland är jag frånvarande när jag umgås med mina vänner för att jag tänker att ”såhär kommer det inte vara en dag” eller när jag är på dejt med min kille och svävar i tankarna att ”tänk så är vi inte tillsammans om 5 år” och det är så jobbigt då jag bara vill leva i stunden och njuta till fullo av det som händer. Jag vet inte exakt hur ångest känns men jag tror detta är väldigt nära tyvärr.. Jag vet inte alls om du kan relatera till detta men du kanske har några råd om hur du gör för att leva i nuet eller bara några tankar om det jag skrivit. Älskar din blogg och den positiva energi som finns här inne hos dig och i kommentarsfältet! Kramar ❤️❤️

    1. Hanna

      Fina ”anonym”. Du kan inte hindra livet, det kommer lyckliga tider och det kommer svåra tider. Så är det för alla och du som verkar Så insiktsfull kommer säkert klara det. Den kanske det inte blir de saker du oroar dig för. Oavsett så hjälper det inte att gå runt och oro sig för nu. Du lägger massor med energi på saker som du inte vet kommer hända. Men med det sagt, inte ska du behöva vara nitton år och bära på ångest och oro inför framtiden. Jag tror du ska försöka få professionell hjälp att hantera dina tankar. Eftersom du är så ung så vänd dig till ungdomsmottagningen i din kommun. Där brukar de vara båda varma, empatiska och väldigt kunniga. De är vana att möta just unga människor och kan hjälpa dig vidare. Kram!

  3. Tilda

    Men Maja!! Måste få veta låtarna på din höstspellista asap!!! Hur länge ska jag behöva stå ut med min trök-sommar-musik? Puss

  4. Kelly

    Hej fina maja! Jag tar examen vid universitetet nästa sommar och har redan nu börjat titta efter en outfit att ha på min examensdag (det gäller att vara ute i god tid 😂), och jag har idétorka. Skulle du inte kunna göra ett inlägg där du tipsar om snygga, stilrena men enkla outfits att ha på sin examen? Jag tänker allt från eleganta klänningar till powerwoman-kostymsets, men skulle behöva lite konkreta tips som gärna är snälla mot plånboken 😊

Visa alla 11 kommentarer
Det är lördag!

Det är lördag! Och Victor är strax hemma och det väntas mys. Jag har köpt hem rödvin, ost och kex. Och dessutom har våra nya ljusstakar och ljus anlänt så dom ska invigas! Planen var att laga middag men jag tror att det blir takeaway istället.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Så var den här veckan över och helgen väntar, nu får vi iochförsig aldrig en helg-känsla utan våra helger består ju alltid av att Victor har match och sover borta och är borta minst en dag men jag tänkte iallafall låtsas som om att det är fredag för oss också idag.

Så var den här veckan över och helgen väntar, nu får vi iochförsig aldrig en helg-känsla utan våra helger består ju alltid av att Victor har match och sover borta och är borta minst en dag men jag tänkte iallafall låtsas som om att det är fredag för oss också idag. Victor är iväg och jag har precis nattat Ted Louie, jag har lite jobb som väntar men sen ska jag logga ut och äta en mysig middag och ta ett bad.

Det är någonting som skaver och inte känns riktigt bra men jag vet inte vad och jag tror att en kväll av att ladda om är vad som behövs. Jag har varit orimligt trött sen vi kom tillbaka från Sverige, känt mig sliten och låg så ett bad, en serie och tända ljus är vad jag kommer att spendera kvällen med. Jag känner mig lite mellan två världar just nu. En mamma-värld där jag vill spendera all min tid och energi till Teddan, och en jobb-värld som jag är så sugen på att verkligen lägga in en ny växel i men har nästan bara lusten men ingen energi att utföra det med. Eller jag kanske inte känner mig så kluven egentligen, mer bara trött, att min energi inte finns där just nu för annat än just Ted Louie (vilket sig bör) men jag önskar bara jag orkade organisera huset för jag hade mått så mycket bättre då, önskar att jag hade orkat ta tag i en stor dröm jag har som ligger i viloläge, önskar att jag bara orkade mer. Men jag försöker bara landa i att livet bara är såhär ibland, ett mellanting. Kanske är det för att hösten är runt hörnet, det ligger förändring i luften och energin kanske bara laddas om.

Jag tycker iallafall att jag har blivit duktig på att omfamna mina känslor, istället för att övertänka det så accepterar jag att idag mår jag såhär, och imorgon vet jag att det förmodligen är bättre. När jag vaknade imorse och det skavde så gick jag ut på en långpromenad med Ted Louie. 7 km i det härliga vädret, och så lyssnade jag på avsnitt 300 av Framgångspodden med Magnus Helgesson som jag lyssnar klart på precis nu när jag skriver.

Vid tre kom Victor hem och tog en febrig Ted Louie och jag åkte iväg en stund. Jag gick till gymmet och tränade och efteråt köpte jag hem blommor, sen gick jag bara runt där en liten stund. Och tog en stund för mig själv.

Och nu ska jag sätta mig här, och bara vara <3.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mia

    Och jag har varit ute och gått i ett underbart soligt väder idag på morgonen med podden Livet på läktaren och den är superbra😊

  2. M

    Alltså du är en sån inspiration som vågar skriva ärligt om livet i alla lägen. Även fast det kanske inte var det mest känslosamma inlägget så berör du ändå & får mig tårögd av nån anledning! Fina Maja, va alltid dig själv för de kommer du komma långt på.

  3. Lina

    Hej Maja!
    Idag ska jag prova bröllopsklänning för första gången idag inför mitt bröllop nästa år, så spännande!
    Jag har däremot ingen aning om vad jag vill ha och inget jag ser på bild känns rätt.

    Jag vet att du sagt att du inte kände dig 100 i en av brudklänningarna du hade, minns inte om det var så med båda klänningarna du hade men har du något tips om hur jag ska göra för att undvika den känslan på min bröllopsdag?

  4. Hanna

    Maja, tack för din fina och ärliga blogg! ❤
    Jag har ett ”problem” om jag skulle lyfta med fler, tror detta är ett bra forum. Jag har dejtat en kille på distans (sthlm-örebro) i nästan två månader nu och jag tycker verkligen om honom. Vi har båda berättat att vi börjar tycka om varandra, längtar efter helgerna då vi ses. Jag skulle verkligen kunna se oss som ett par i framtiden. Vi är lika men ändå olika, tror vi kompletterar varandra bra. Men jag är så himla nojig och orolig – ”Är han verkligen mannen i mitt liv?”, ”är jag tillräckligt kär?”, ”Tycker han om mig?” Osv osv. Överallt läser man på nätet att vara kär känns som att man har fullproppat av fjärilar i magen så fort man kollar på varandra, och jag känner inte så. Visst, jag kan bli pirrig ibland men jag känner inte att jag kommer sprängas av pirr… Men det här är den första killen jag träffat som jag faktiskt vill bli tillsammans med. Alla killar jag dejtat tidigare har jag inte velat ha som min pojkvän, aldrig sett en framtid med.
    Hjälp!! – ”Ska” man vara såhär orolig och nojig i början av dejterna? Hur vet jag att det är den rätta? Är det fler som upplevt samma sak?
    Stor kram!

    1. Sofia

      Hej Hanna! Jag kan kan igen mig i det du skriver! Jag träffade min pojkvän i England, några månader innan jag skulle flytta hem igen, och trots att jag hade ett pirr imagen av att tänka på honom var jag lite nojig. Tankar som ”är det värt att ha distans?” och ”är han den rätta?” och ”tänk om x händer?” Jag tror att den här ”nojigheten” är ett tecken på att man faktiskt BRYR sig – ibland tror jag att oro eller övertänkande gör att man kanske inte känner pirret. Men så tar det ju ett tag att känna om en person är den rätte också. Bara att du kan se en framtid med den här killen gör det ju värt att satsa på förhållandet – avstånd och liknande löser ni med tiden. Och om du sen inser att han nu inte skulle vara den rätte så är det okej med, man kan ju ha bra förhållanden utan att de varar för evigt 🙂
      /slut på denna evighetskommentar

  5. Mia

    Det är inte lätt att ha två hem och två helt skilda värda. Bor själv i SF och jag är alltid lite ”låg” och orkes lös efter vi har kommit hem ifrån Sverige. Men som du skriver finns det en ny dag imorgon och man måste bara acceptera att ibland mår man inte så bra. Och det är ok! Tack för att du så bra delar med dig utav både det goda och det mindre roliga i livet. Precis som det är för de flesta. En sann inspiratör är vad du är! Kram!!

Visa alla 10 kommentarer