Maja Nilsson Lindelöf

Alla bilder kommer ifrån Pinterest.

8 kommentarer

  1. Hej fina kloka Maja,

    Jag läser din blogg varje dag och jag tycker att du är en sån genuin och varm människa och undrar om du kan hjälpa mig? För en vecka sen ”föreslog” han att vi kanske borde göra slut. Det högg till i hjärtat och jag tappade andan. Han sa att vi inte behövde bestämma något där och då. Han somnade och jag låg vaken hela natten. Dagen efter ringde jag i förtvivlan när jag slutat jobbet och frågade om vi gjort slut eller inte, jag kunde inte tänka klart och trycket över bröstet blev bara tyngre. Han svarade att han var ledsen att jag var så ledsen och att han fortfarande bryr sig men han skulle kliva på en partybåt och kunde inte prata, sa att vi hörs en annan gång. Kvällen gick och jag satt som en zombie på en middag och bara grät. Lördagen kom och inget missat samtal, inget sms. Jag ringde honom i desperation men inget svar. Han ringer upp 2h senare och säger att han sovit, jag frågar om jag kan komma hem och hämta kläder (sov hos mina föräldrar första natten) och det kunde jag. Klev in i vårt hem och såg honom sitta i soffan och kolla fotboll. Då brast det igen jag sa det ena och det andra, att han är respektlös och att jag känner mig helt betydelselös. Att våra 3 år tillsammans varit bortkastade. Han sa att han inte vetat vad han skulle säga så han drog på rave efter partybåten. Han sa att jag lät så ledsen och upprörd när jag ringde så han visste inte vad han skulle göra – då har det gått 24h utan något försök till kontakt. Han sa sen att det bästa för oss är att vi gör slut och pga att jag känt mig så otroligt bortkastad de senaste timmarna höll med honom. Sa att jag aldrig mer vill att han kontaktar mig och att jag aldrig mer vill se honom. Han såg chockad ut och jag lämnade lägenheten men satt (vad som kändes i en evighet) och skrek i bilen. Detta var i lördags eftermiddag. Idag är det måndag en vecka senare. Jag ringde honom på söndagen för att fråga om praktiska grejer kring lägenheten och fråga varför han inte hört av sig. ”För att du sa att du inte ville det” var hans svar. Det är sant men vill inget annat än att han gör det. Visar nån ånger, nån sympati, nån respekt. Känner mig så jävla obekräftad, övergiven och bortkastad. Kan inte andas, kan inte sova, kan inte äta. Vad fan gör jag? Han är mitt liv. Han är mitt allt. Vi pratade framtid, barn, börjat inreda det hus vi byggt på hans mammas landställe. Allt bara faller. Hans familj är min andra familj. Vad gör jag? Får panik av att tänka att min liv inte är med honom nu. Att han finns där ute nånstans, med mitt hjärta, och lever livet. Han är så fin när han skrattar, så otroligt snygg, han ögon blir halvmånar när han ler. Och aldrig nånsin igen kommer han vara min.

    Vi har endast pratat på telefon 3 ggr efter att detta hände, och den senaste veckan har varit helt brutal. Varje gång vi pratat har jag brutit ihop, att höra hans röst är en sån trygghet men sättet vi pratar på är som att prata med en främling, fast jag vet att han är min närmsta person. Jag ringde honom bara för att få höra hans röst. Han sa att han mått dåligt över att han känt att jag hatade honom. Jag sa att jag inte hatar honom, såklart, men att jag var ledsen. Han blev genast lättad. Och återigen känns det som att jag inte betytt ett skit. Att han bara mått dåligt för att han trott att jag hatade honom, inte för att det är slut eller för att han gjort mig ledsen. Snälla snälla hjälp mig för jag sjunker nu. Hur överlever jag detta?

    Massa kramar /T

    • Låter helt fruktansvärt ❤️ Vill bara säga att det kommer bli bättre även om det inte känns så nu. Men du är värd en kille som inte behandlar dig så. Du får försöka tänka att han inte var rätt för dig. Och även om ni byggt upp mycket ihop så är det bättre att det tar slut nu än om han skulle göra detta efter ni skaffat barn osv. Du kommer överleva detta. Umgås med personer som står dig nära och försök göra saker du mår bra av. Det kommer bli bättre. ❤️

      • Tack för ditt svar och pepp Emma <3 Det betyder mycket. Idag ska han hämta sina grejer, packa ur vårat gemensamma hem som jag ska bo kvar i, utan honom. Han lät helt likgiltig igår, ville ha med sin bror. Jag sa att jag kände att vi behövde ha en stund själva och kunna prata men han förstod inte varför – frågade vad mer vi kunde prata om, att han bara vill flytta ut. Och återigen känner jag mig så bortkastad. Han har varit mitt allt och jag har bara varit någon för honom. Jag sa att dessa år varit viktiga för mig, att jag älskat honom och han har varit mitt liv. FIck bara tystnad till svar sen la vi på. Jag försöker tro på det du säger men just nu känns det bara väldigt svart..

    • Hej fina människa. Jag kom över din kommentar och kände att jag behövde svara. Jag är 21 år och i början av sommaren (juni) mådde jag så dåligt att jag inte ville leva. Över en kille. Jag hamnade i en mindre depression där jag låg i sängen hela dagarna och bara grät och hade panik och många gånger kände att jag inte skulle bry mig om någon högg mig i hjärtat där och då. Och ingen kunde hjälpa mig, ingen förutom mig själv. Jag jobbade på mig själv varje dag, och med det menar jag att jag krigade mot mina tankar och hjärnspöken VARJE minut. Jag hade muskelvärk i hjärtat på dagarna på grund av hur hårt det hade slagit dagen innan som berodde på min fruktansvärda ångest. Jag kämpade genom varje dag och idag mår jag bra och jag känner i mitt hjärta att jag är stabil. Och vet du vad? Ditt hjärta är just en muskel och slits det och gör ont just nu så betyder det bara att det kommer bli starkare med tiden, precis som dina ben eller magmuskel skulle när du har tränat. Allt har sin egna tid och plats, sker detta dig just nu så är det meningen. Kanske för att du ska bli starkare människa med ett starkare hjärta, eller kanske för att ni två som par ska bli starkare. Ibland är det obalans i känslor mellan två personer, men ingenting är omöjligt. Jag vet att det är svårt. Det trycker på bröstet, du kan inte andas, ibland vill du inte ens leva, allting känns hjälplöst. Men när det känns så, tänk på att tvinga dig själv att vara stark. Tiden kommer inte bara läka alla dina sår, utan göra dig SÅ stark och det säger jag genom erfarenhet. Kram❤️

    • Det bästa tipset jag har fått är, om du inte kan prata med honom utan att bryta ihop så skriv ett brev. Skriv ner allt du tänker på och hur du känner. Få ur dig alla känslor så ärligt du bara kan. Lämna brevet till honom och se hur han reagerar. Ibland är det ”lättare” att göra slut än att faktiskt prata om problemen.

    • Lider verkligen med dig, men håller med Emma, det kommer bli bättre ❤️ En dag i taget. I början kanske en minut i taget. This too shall pass. När du kommit igenom detta är du starkare än nånsin! Kram

    • Hej!

      Kände bara att jag var tvungen att skriva någåt då jag var med om en liknande händelse för 1,5 år sedan. Min kille gjorde slut efter tre år och det kom som en blixt från ovan. Vi har inte pratat sen den dagen och jag tog mina saker och flyttade samma kväll. Det var fruktansvärt och sjukt jobbigt men jag LOVAR dig att du med tiden kommer att bli starkare. En dag vaknar du upp och inser att du inte tänkt på honom på flera timmar, sedan dagar och en dag kanske inte alls. Massa kramar till dig <3

Skriv en komentar