Maja Nilsson Lindelöf

Jag är väldigt van vid att vara ifrån Victor. En till två dagar i veckan är han ju iväg och jag blir ensam kvar. Flera gånger om året åker han iväg i veckor med landslaget och ofta åker jag iväg på egna äventyr. Men att vara ifrån varandra i en månad har känts tufft. Speciellt nu de sista dagarna. Jag vill bara kyssa den där karln, dricka kaffe på morgonen tillsammans och diskutera om vart vi ska äta middag. Jag vill ge honom hans födelsedagspresenter och berätta om alla de roliga historierna jag har varit med om den senaste månaden. Ni vet såna historier som man glömmer bort att berätta över telefon som senare kommer på tal. Jag vill vara nära honom och berätta hur stolt jag är över honom. Vill pussa honom på ögonlocken och ha min kind mot hans nacke. Vill säga att jag är kvar här när du kommer hem sen, och att matchen kommer gå jättebra. Vill finnas där.

På onsdag flyger jag till Manchester i några dagar. Han har ledigt torsdag och fredag sen enbart träningar på lördag och söndag så jag passade på att åka. Sen blir jag hemma i två dagar och sen flyttar jag (ja jag vet inte hur vi har planerat men nu blev det så). Jag har en stark känsla av att jag inte kommer vilja lämna England när jag väl är där. Tänk, nu börjar det. Regnet och vårt nya liv.

I’m used to being apart from Victor. Usually he’s away one or two days a week, travels with the national team a few times every year and I’m also away by myself on trips with friends and family. But now after one month apart it’s enough. My whole body is missing him and I think about him literally all the time. I want to be there when he wakes up in the morning. I want to kiss him on his forehead and talk about all the new things that are happening in our lives. I want to be there for him. Support him. I also want to tell him about all the fun stuff that’s been happening this month, that kind of stuff you forget to tell over the phone. 

On wednesday I’m going to Manchester to spend a few days with him. Then I’m flying back to Sweden for two days just to get everything in order and then I’m finally moving to England. This is when it starts. The rain and our new life. 

2 kommentarer

Skriv en komentar